Män är en minoritet i sjuksköterskeyrket. Att som man arbeta inom vården leder till komplexa situationer. Manliga sjuksköterskor beskriver att de känner sig utanför, har svårt att tänka sig att åldras i yrket och känner att deras sexualitet ifrågasätts. Studiens syfte var att beskriva manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vara man i vården. Metoden som användes var litteraturstudie. I resultatet ingår tio granskade artiklar, en kvantitativ och nio kvalitativa. Resultatet redovisas i sju teman: upplevelser av att lära sig bli sjuksköterska, att möta allmänhetens reaktioner, upplevelser av krav på att vårda ”såsom kvinnor gör”, ensam man i kvinnornas värld, ”män för med sig manlighet till vården”, sexualisering av manliga sjuksköterskor och deras beröring, ”män knuffas framåt av sina kvinnliga kollegor”. Männen upplevde att utbildningen inte förberedde dem för problem kring könsroller. Misstron mot manliga sjuksköterskor upplevdes som frustrerade. Att vara annorlunda ger männen mer uppmärksamhet, något som upplevs både som positivt och negativt. Bilden av män som starka och tekniskt kunniga påverkar deras arbetsuppgifter. Beröring är laddat och undviks eftersom det skulle kunna leda till anklagelser om övergrepp. Manliga sjuksköterskor upplever att de inte förväntas arbeta kvar som sjuksköterskor, utan uppmuntras av kollegor att gå vidare till ledarskapsställning.

Abstrakt   Bakgrund: Män har arbetat med omvårdnadsrelaterade uppgifter sedan lång tid tillbaka, i mitten på 1800-talet blev uppgifterna en profession. År 1957 blev sjuksköterskan legitimerad, samma år fick män söka utbildningen utan dispens. Syfte: Att belysa den manliga sjuksköterskans genusrelaterade problem i förhållande till patienter och kollegor. Metod: Litteraturöversikten baserades på åtta artiklar, som analyserades med innehållsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalité. Resultat: Manliga sjuksköterskor upplever att problem kan uppstå i samband med områdena kommunikation och intim omvårdnad. Diskussion: Då manliga sjuksköterskor befinner sig i en värld där kvinnliga normer sedan lång tid råder är det av stor vikt att kommunikation sker på ett sådant sätt att alla berörda förstår vad som har sagts. Manliga sjuksköterskor upplevde rädsla för att bli anklagade för otillbörliga handlingar i samband med intim omvårdnad, vilket har resulterat olika strategier för att lösa detta. Slutsats: Den manliga sjuksköterskan möts av en värld där kvinnliga normer råder. Utifrån antagandet att män och kvinnor handlar och tänker olika i skilda situationer är det av stor vikt att både manliga och kvinnliga sjuksköterskor är medvetna om detta för att inte patient- och personalsäkerheten skall äventyras.

Sjuksköterskeprofessionen har ur ett historiskt perspektiv varit ett kvinnoyrke. Kvinnor till skillnad från män tillskrivs vårdande som egenskap, då stereotypa föreställningar och attityder finns om att kvinnor är mer omsorgsfulla än män. Manliga sjuksköterskor tenderer att söka sig bort från omvårdnadsområden med nära omvårdnad till omvårdnadsområden som kräver medicinteknisk kunskap och fysisk styrka. Manliga och kvinnliga sjuksköterskor har olika förutsättningar i vårdandet som orsakas av deras könstillhörighet. Syftet var att belysa om och i så fall hur manliga sjuksköterskor upplever svårigheter i vårdandet relaterat till deras könstillhörighet. Litteraturstudie har använts som metod. Studien baseras på 11 vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL plus with full text och PubMed. Artiklarna bearbetades med hjälp av innehållsanalys. I resultatet framkom tre huvudteman med subteman. Det första huvudtemat, I Att vara man i vården, beskriver vad manliga sjuksköterskor har upplevt i sin profession som sjuksköterska. Det andra temat, II Sexualisering, beskriver manliga sjuksköterskors erfarenheter av att bli sexualiserade av patienter och samhället. Det tredje temat, III Att använda strategier i omvårdnadsarbetet, beskriver strategier manliga sjuksköterskor utvecklat för att hantera problem som uppstått i omvårdnadsarbetet. Resultatet diskuteras utifrån Connells teori om maskuliniteter. Diskussion förs om genusordning och hegemoniskt maskulinitetsideal inom sjuksköterskeprofessionen samt om hur könsstereotypa föreställningar och förväntningar påverkar manliga sjuksköterskor i vårdandet.

Den manliga sjuksköterskan verkar inom ett kvinnligt kodat yrke, ett yrke som genomsyras av en genusordning vilken skapar hierarkiska skillnader och maktstrukturer. Av denna anledning var syftet med studien att undersöka manliga sjuksköterskors upplevelser av genusnormer omgivet sin yrkesroll och dess inverkan på yrkesutövningen. Metod: Metoden var en litteraturstudie. Nio artiklar med kvalitativ metod valdes ut och kvalitetsgranskades efter sökning Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat: Resultatet visade att bland annat kollegors, närståendes och patienternas föreställningar kunde inverka på den manliga sjuksköterskan såväl inför som i sin yrkesutövning. Detta kunde grunda sig på mannens position i genusordningen samt hur mannen uppfattades ur genusperspektiv, vilket även bland annat kunde inverka på mötet med såväl patienter som kollegor. Slutsats: Slutsatsen är att så länge de rådande genusnormerna, genusordningen och förhållandet till den hegemoniska maskuliniteten gör sig gällande i samhället, kommer en förändring av yrkesrollen ur ett genusperspektiv vara svår att uppnå. Betydelsen av studien är att genusproblematik lyfts upp och belyses, något som resultatet visade inte gärna öppet diskuteras, men i och med denna studie möjliggörs.

A literature review about attitudes and expectations on the male nurse. / En litteraturstudie om attityder och förväntningar på den manliga sjuksköterskan.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrkets beskrivs historiskt nästan enkom som ett yrke för kvinnor. Män är än idag endast en liten skara inom sjuksköterskekåren och studier av manliga sjuksköterskors erfarenheter i det kvinnodominerade sjuksköterskeyrket är ett försvinnande litet ämne. Syfte: Syftet med denna uppsats är att belysa föreställningar om män som är sjuksköterskor. Metod: Detta är en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar har granskats. Under sökningsprocessen valdes slutligen elva stycken artiklar ut som har relevans för studiens syfte och frågeställning. I granskningen av artiklarna framkom två huvudsakliga teman och uppslag till ett flertal underrubriker. Resultat: Studien visade att manliga sjuksköterskor får uppleva en stor mängd förutfattade meningar från omgivningen. Föreställningar om den manliga sjuksköterskans egentliga yrkesroll varvas med föreställningar om dennes sexuella läggning. Inom vården råder en strikt stereotypisering av könen, något som också gör att den manliga sjuksköterskan beläggs med klassiskt maskulina förväntningar om sin person. Den manliga sjuksköterskan skall inte visa känslor och han förväntas vara fysiskt starkare än sina kvinnliga kollegor. Kvinnliga patienter medverkar också till att selektera bort den manliga sjuksköterskan från att kunna utföra sitt yrke till fullo, speciellt under intima omvårdnadsmoment. Diskussion: Män som är sjuksköterskor stöter på olika föreställningar om sin egen identitet både ifrån omgivningen och patienter. Samhällets värdering av vad som är manligt respektive kvinnligt betingat påverkar också de manliga sjuksköterskorna i sin yrkesutövning. Detta verkar också till att perpetuera de traditionella könsrollerna. För att bryta det könsstereotypa mönstret behöver fler män uppmanas att utmana traditionella könsroller.

Bakgrund: Nightingales idé om vårdande som ett kall för kvinnor är en milstolpe inom sjuksköterskeprofessionen. Innan Nightingale hade män haft en betydande roll i vården men idag representerar manliga sjuksköterskor enbart cirka 10 procent av sjuksköterskorna i Sverige. Eriksson beskriver att människan i grunden är en vårdare samt vikten av den vårdande relationen. Det finns dock upplevelser hos patienter att manliga sjuksköterskor inte lämpar sig att vårda och de föredrar vård från en kvinnlig sjuksköterska. Connells teori om att maskulinitet är kopplat till den manliga kroppen genererar en bild av mannen som stark, känslokall och aggressiv. Syfte: Att beskriva manliga sjuksköterskors upplevelser av att vårda. Metod: Allmän litteraturöversikt av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Tre teman skapades; Förhållningssätt i vårdandet, beröring och intimvård samt manlighet och vårdande. Manliga sjuksköterskor behövde ofta utveckla speciella strategier för exempelvis etablerande av en vårdande relation. Den vårdande relationen och vårdandet upplevdes besvärligt för manliga sjuksköterskor och därför betonades vikten av att vara anpassningsbar. Beröring beskrevs som känsligt och många beskrev vikten av försiktighet för att undvika missförstånd. Slutsats: Manliga sjuksköterskor behöver vara försiktiga och anpassa sig både vid vårdande av manliga och kvinnliga patienter. Manliga sjuksköterskor behöver i större utsträckning än kvinnliga sjuksköterskor tänka efter före handlande. / Background: Nightingale’s idea of caring as a call for women is a milestone in the nursing profession. Men had before Nightingale had a significant role in caring but today male nurses only represent approximately 10 percent of registered nurses in Sweden. Eriksson describes in her theory that fundamentally man is a caregiver and the importance of a caring relationship. However there are experiences among patients that male nurses are not suitable for caring and that they prefer care from a female nurse. Connells theory about masculinity as connected to the male body generates an image of the man as strong, insensitive and aggressive. Aim: To describe male nurses’ experiences of caring. Method: A descriptive literature review drawn from 10 qualitative research articles. Results: Three themes emerged through the analysis; Attitude of caring, touching and intimate care and masculinity and caring. Male nurses often had to develop special strategies for example in establishing a caring relationship. The caring relationship and caring could be difficult for male nurses and the importance of being adaptable was therefore emphasized. Touching was described as delicate and many described the importance of being careful to avoid misunderstandings. Conclusion: Male nurses need to be careful and able to adapt both in caring for male and female patients. Male nurses have to think before they take action to a greater extent than female nurses.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka arbetssituationen för svenska manligasjuksköterskor, med fokus på beröring och strategier vid intimt omvårdnadsarbete. Nio manligasjuksköterskor med anställning på Akademiska sjukhuset i Uppsala intervjuades.Informanterna uppgav att de alla kände sig väl mottagna av sina kvinnliga kollegor och att de kändesig bekväma på sina arbetsplatser. Faktumet att de var män i en kvinnodominerad yrkesgrupp varinget som spelade in i någon större utsträckning, varken beteendemässigt eller i hur de blevbemötta. Informanterna såg alla arbetsuppgifter som en naturlig del av yrkesrollen, en roll de allakände sig trygga i. Att förklara syftet med intima procedurer samt hur de skulle genomföras och att ipotentiellt problematiska fall fråga om patienten hellre ville ha en kvinnlig sjuksköterska var deenskilt vanligaste strategierna. Lyhördhet för patientens önskemål och sinnesstämning sågs somviktigt.Denna studie ger en mycket positiv bild av sjuksköterskeyrket som fördomsfritt och jämställt, därde olikheter som finns mellan könen är en tillgång snarare än en belastning. Att ha sjuksköterskorav båda könen sågs av informanterna som något som stärkte patienternas autonomi ochvälbefinnande. Samtidigt som sjuksköterskans kön i de allra flesta fall är egalt och skillnaderna avringa betydelse för yrkesutövningen. / The purpose of this qualitative interview study was to examine the work situation of today for theswedish male nurses, with a focus on touch and strategies for intimate care work. Nine male nurseson staff at a University Hospital in Uppsala, were interviewed.The informants said they all felt well recieved among their female colleagues and that they feltcomfortable in their workplaces. The fact that they were men in a female-dominated profession didnot affect them in any significant way, either behaviorally or in how they were treated. Theinformants saw all duties as a natural part of the role, a role they all felt safe in. To explain thepurpose of intimate procedures and how they were implemented and to, in potentially problematiccases, ask if the patient would rather have a female nurse were the single most common strategies.Sensitivity to patient preference and mood were also seen as important.This study provides a very positive image of nursing as open-minded and equally, where thedifferences between the sexes is an asset rather than a burden. Having nurses of both sexes wasconsidered by the informants as something that strengthened the patient's autonomy and wellbeing.However, the nurse's sex is not an issue in most cases, and the differences are of minor importancefor professional practice.

Abstract Background: In the mid-1800s Florence Nightingale ruled that the nursing profession was for women, and men were excluded from the profession. Sweden's first male nurse graduated in 1953. According to the National Board of Health: 13% of Sweden's nurses are male nurses. In modern day culture male nurses are often portrayed negatively, and according to some studies the number of female nurses who have a high acceptance of male nurses are as large as the number of female nurses who have a low acceptance. Purpose: The purpose of this study was to describe; the male nurses' experiences of working with female colleagues, their interaction with patients within the nursing profession, and to describe selected study samples. Method: The design was a descriptive literature review, which included 13 scientific articles in the result. The 13 scientific articles were searched in PubMed and Cinahl with relevant MeSH terms and Cinahl-headings where they were available. Results: The results showed that the male nurses felt that there was a notion that the nursing profession in the eye of the public was a feminine profession, something that affected their experience of working as nurses. The male nurses felt that there were perceptions about their sexuality and their sexual intentions, both from patients and colleagues. There were also difficulties in the interaction between both female and male patients, male nurses felt that they had to ensure they were more careful to avoid any unnecessary touching. Male nurses also found that they were assigned more "typically male" tasks on the basis that they were seen as being physically stronger than their female colleagues. Conclusion: This study has revealed that male nurses' experiences of working in the profession were impacted by the fact that they were men. Preconceived notions and prevailing gender norms influenced the male nurses’ interactions with their colleagues and patients. Male nurses found that they are portrayed in a negative light by today’s modern society for choosing a career pathe in the nursing profession. The male nurses' experiences were also influenced by established social gender norms that were found in the community. Keywords: male nurses, qualitative research, experience, gender

Bakgrund: I och med Florence Nightingales grundande av den moderna sjuksköterskeprofessionen som ett kvinnoyrke försvann män ur professionen fram till 1900- talets mitt. Grunden för omvårdnadsvetenskapen är Caritas motivet, mellanmänskliga kärleken, som kan visas i former av ansning, lekande och lärande. Det finns djupt inflätade normer i samhället som styr vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Dessa normer komplicerar rollerna för män som innehar kvinnodominerade yrken, t.ex. män inom sjuksköterskeyrket. Syfte: Att ur ett genusperspektiv belysa hur manliga sjuksköterskor identifierar sig i sin yrkesroll. Metoden: Metoden är en litteraturöversikt av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar, publicerade de senaste 13 åren. Två olika mallar har tillämpats för att hitta gemensamma fynd. Resultatet: Män söker sig till yrket för att de vill hjälpa andra och inneha ett stabilt yrke. Artiklarnas deltagare rapporterar att vården av andra är en del av att vara en god medmänniska. Det framkom att manliga sjuksköterskor har en rädsla för att anklagas för felaktig beröring från både manliga och kvinnliga patienter och därför var restriktiva i sin beröring jämfört med kvinnliga kollegor. Artikeldeltagarna rapporterade att de ibland kände sig oönskade p.g.a. sitt fysiska kön och fick utföra mer fysiskt tungt arbete än kollegor. Slutsats och klinisk betydelse: Manliga sjuksköterskor identifierar sig själva som just sjuksköterskor, men patienter och kollegor delar inte alltid denna uppfattning. Uppsatsen belyser brister i sjuksköterskeutbildningar men uppmanar också att stereotypiseringen av sjuksköterskeyrket ska förändras. / Background: After Florence Nightingale established the modern nursing profession as a female occupation, men disappeared from nursing until the middle 20th century. The foundation for caring science is the Caritas motive, intra-human love, which can be displayed through grooming, playing and teaching. There are deeply rooted norms in society controlling what is masculine and what is feminine. These norms complicate the roles for men in female dominated professions, e.g. males within nursing. Aim: To enlighten how male nurses identify themselves within their professional roles through a gender perspective. Method: The method used is a literature overview on 11 qualitative and peer reviewed articles, published within the last 13 years. Two frames were applied to identify common findings. Results: Men choose nursing because they wanted to help others and obtain a stable career. The participants reported that caring for others was a part of being a decent human being. It was also reported that male nurses have a fear of being accused of inappropriate touching from both male and female patients. Study participants were more restrictive in their touch than their female colleagues. They reported feeling unwanted because of their physical gender and that they did more physically demanding labor than their colleagues. Conclusion and clinical impact: Male nurses do identify themselves as nurses, but patients and colleagues do not always agree. This study illuminates some flaws during nursing education and encourages change in stereotyping men within the nursing profession.