No description available.

Brist på beröring kan leda till ohälsa. Fysisk beröring mellan personal och patient kan vara en förutsättning för en professionell och optimal vård. En fördjupning i ämnet ur ett sjuksköterske- och genusperspektiv kan bidra till en bättre omvårdnad av patienten. Beröring kan många gånger vara kulturellt betingat genom regler. Dessa regler kan skilja sig avsevärt i olika grupper med människor. Vem som får röra vem, var på kroppen beröringen får ske kan därför vara både reglerat och tabubelagt. Denna C- uppsats är en litteraturstudie med syftet att belysa manliga och kvinnliga sjuksköterskors upplevelser vid fysisk beröring av patienter i vården. Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Åtta vetenskapliga artiklar som belyser manliga och kvinnliga sjuksköterskors upplevelser vid fysisk beröring av patienter i vården har analyserats med hjälp av innehållsanalys. I analysarbetet användes VIPS- modellens fyra nyckelbegrepp; Välbefinnande, Integritet, Prevention och Säkerhet för att representera de analyserade artiklarnas innehåll. I studiens resultat framkommer att både män och kvinnor ansåg att beröring kan vara ett uttryck för vårdandet och välbefinnandet. Ingen större skillnad framkom mellan män och kvinnor i deras upplevelser av vikten av integritet i samband med beröring. Män utvecklade strategier i ett preventivt syfte för att skydda sig mot falskaanklagelser i samband med beröring. Kvinnor ansåg att kunskapen om beröring grundläggs i familjen. Manliga sjuksköterskor kände sig osäkra jämfört med kvinnliga sjuksköterskor som kände sig säkra när de berörde patienter. Av resultatet i denna litteraturstudie kan slutsatsen dras att det finns en skillnad mellan manliga och kvinnliga sjuksköterskors upplevelse i samband med beröring av patienter. / Lack of touch can lead to illness. Physical touch between staff and patient may be a prerequisite for a professional and optimal care. An in- depth in the subject from a nursing- and gender perspective can help to improve the care of the patient. Touch can often be culturally determined by the rules. These rules may differ considerably in different groups of people. Who is allowed to touch whom, where on the body touch may occur can be both regulated and taboo. This C- essay is a literature study designed to shed light on male and female nurses experiences when they psychical touch patients in health care. The study was conducted with a qualitative approach. Eight scientific articles that illustrate male and female nurses experiences when they touch patients in care were analyzed using content analysis. In the analysis of the study was the VIPS- model four key concepts used: Well-being, Integrity, Prevention and Security to represent the analyzed articles content. In the result of this study it appears that both men and women felt that touch can be an expression of caring and well-being. No significant difference was found between men and women in their perceptions of the importance of integrity in relation to touch. Men developed strategies as a preventive measure to protect themselves against false accusations in relation to touch. Women felt that the knowledge of touch are formed in the family. Male nurses felt unsafe compared with female nurses who felt confident when they touched patients. From the result of this study can conclusion be drawn that there is a difference between male and female nurses experience when they touch patients.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har under en lång tid dominerats av det kvinnliga könet. År 1949 fick män tillgång till sjuksköterskeyrket, vilket ledde till att år 1953 examineras den första manliga sjuksköterska i Sverige. Än idag är det endast 10% av det manliga könet som arbetar som sjuksköterskor, vilket tyder på att yrket fortfarande domineras av det kvinnliga könet. Syfte: Syftet var att belysa manliga allmänsjuksköterskors upplevelse av att arbeta inom vården Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på fem intervjuer. Analysmetoden som ändvändes är innehållsanalys utifrån Lundman & Graneheim. Resultat:  I resultatet framkom det att de manliga allmänsjuksköterskor upplevde att de ställs inför hinder, möjligheter och föreställningar som både kan försvåra och underlätta deras dagliga arbete. Att de manliga sjuksköterskorna blev stämplade med olika könsroller som grundar sig i de föreställningar som patienter och kollegor har var något som påverkade deras yrkesutövning. Det framkom även möjligheter som de kunde uppleva genom att ha en blandad arbetsgrupp med män och kvinnor och fördelar av att kunna vårda patienter av samma kön. Slutsats: Att vårda unga kvinnliga patienter, kollegor och patienters föreställningar samt att bli stämplade med roller som grundades i deras kön var något som de manliga allmänsjuksköterskorna upplevde som hinder i det dagliga arbetet. Möjligheter upplevde de manliga allmänsjuksköterskorna när de vårdade patienter av samma kön då det ibland framkom önskemål om samkönad vård. Att det fanns en blandning mellan män och kvinnor på arbetsplatsen var något som de manliga allmänsjuksköterskorna upplevde som viktigt för utveckling och stämningen i arbetsgruppen, vilket gynnade både personal och patienter.

Bakgrund: I dagen samhälle förknippas sjuksköterskeyrket med feminina egenskaper och yrket är starkt kvinnodominerat. Den ojämna könsfördelningen inom yrkeskategorin kan förstås utifrån samhällets stereotypa uppfattning av kön, som skapas utifrån idéer, handlingar och föreställningar som tilldelas kvinnor och män. Sjuksköterskans huvudsakliga uppgift är omvårdnad och denna skall utföras utifrån vetenskap och beprövad metod och styras utifrån ett etiskt förhållningsätt. Den intima omvårdnaden inbegriper fysisk beröring av patientens intima kroppsdelar. Intim beröring kan vara problematisk för manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter då den kan sexualiseras eller missuppfattas. Syfte: Att belysa manliga sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters upplevelser av intim omvårdnad på kvinnliga patienter. Metod: Författarna har genomfört en litteraturöversikt för att skaffa sig en övergripande bild över det valda omvårdnadsområdet. Totalt nio stycken artiklar har används från databaserna CINAHL samt Nursing & Allied Health Database. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman och två underteman. I det första huvudtemat emotionella barriärer och rädslor vid intim omvårdnad framgår det att de manliga sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenterna upplevde rädslor för sexuella anklagelser vid intim omvårdnad av kvinnliga patienter. I det andra huvudtemat skapandet av strategier visar resultatet att de manliga sjuksköterskorna och sjuksköterskestudenterna skapade strategier och förhållningsätt för att underlätta de intima omvårdnadssituationerna. Diskussion: I diskussionen diskuterade författarna resultatet utifrån tre delar. Dessa delar berör samhällets stereotypa bild av den manliga sjuksköterskan, de kvinnliga patienternas bild av intim omvårdnad samt bristen på utbildning.

<p>Män är en minoritet i sjuksköterskeyrket. Att som man arbeta inom vården leder till komplexa situationer. Manliga sjuksköterskor beskriver att de känner sig utanför, har svårt att tänka sig att åldras i yrket och känner att deras sexualitet ifrågasätts. Studiens syfte var att beskriva manliga sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters upplevelser av att vara man i vården. Metoden som användes var litteraturstudie. I resultatet ingår tio granskade artiklar, en kvantitativ och nio kvalitativa. Resultatet redovisas i sju teman: upplevelser av att lära sig bli sjuksköterska, att möta allmänhetens reaktioner, upplevelser av krav på att vårda ”såsom kvinnor gör”, ensam man i kvinnornas värld, ”män för med sig manlighet till vården”, sexualisering av manliga sjuksköterskor och deras beröring, ”män knuffas framåt av sina kvinnliga kollegor”. Männen upplevde att utbildningen inte förberedde dem för problem kring könsroller. Misstron mot manliga sjuksköterskor upplevdes som frustrerade. Att vara annorlunda ger männen mer uppmärksamhet, något som upplevs både som positivt och negativt. Bilden av män som starka och tekniskt kunniga påverkar deras arbetsuppgifter. Beröring är laddat och undviks eftersom det skulle kunna leda till anklagelser om övergrepp. Manliga sjuksköterskor upplever att de inte förväntas arbeta kvar som sjuksköterskor, utan uppmuntras av kollegor att gå vidare till ledarskapsställning.</p>

Sammanfattning Bakgrund Historiskt sett har sjuksköterskeyrket ansetts ha låg status och varit dominerat av kvinnor. Yrkesrollen har associerats till det kvinnliga och att vara omhändertagande, varm och moderlig. Denna stereotyp finns kvar ännu idag. I Sverige antog inte sjuksköterskeutbildningen män förrän under 1950-talet, och viss forskning har visat att patienter och kvinnliga kollegor varit skeptiska till män i yrkesrollen. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva manliga sjuksköterskors erfarenheter av att vara man i yrket. Metod En beskrivande litteraturstudie. Databaserna Medline via Pubmed och Cinahl användes för att finna 13 artiklar, dessa analyserades genom en innehållsanalys.  Huvudresultat Studien presenterar manliga sjuksköterskors erfarenheter av yrket i fem kategorier: Upplevelsen av marginalisering och exkludering, Förväntningar på män i yrket, Manliga sjuksköterskors syn på yrket, I mötet med patienten samt Fördomar om manliga sjuksköterskors sexuella läggning. Slutsats Manliga sjuksköterskor har upplevt motstånd i sitt yrke och begränsats av fördomar om att män inte platsar i yrkesrollen. De upplevde sig exkluderade och marginaliserade kopplat till mansrollen, samt att de förväntades utföra tungt och tekniskt arbete. Trots sin minoritetsställning upplevde de ändå patriarkaliska fördelar. I samhället finns en uppfattning om att manliga sjuksköterskor är homosexuella. Resultatet vittnar om att könsroller och genusstrukturer påverkar arbetet, vilket kan relateras till Raewyn Connells maskulinitetsteori.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Män och kvinnor har historiskt sett behandlats olika inom sjuksköterskeyrket och tycks skilja sig från varandra i sitt yrkesutförande. Manliga sjuksköterskor beskrivs bland annat vara mer direkta i sin kommunikation än kvinnliga sjuksköterskor. Manliga sjuksköterskor beskriver sitt yrke som särskilt utmanande på grund av deras kön. Dessa utmaningar är i form av bland annat pinsamhet vid intimvård av kvinnliga patienter och känslor av utanförskap hos de manliga sjuksköterskor som arbetar i ett kvinnodominerat yrke.   Syfte: Syftet av denna studie var att undersöka patienters erfarenheter av att bli vårdade av manliga sjuksköterskor.   Metod: En litteraturstudie användes. 11 originalartiklar valdes från databaserna Pubmed, Cinahl och Web of Science som sedan lästs, granskats och bearbetats. Personcentrerad omvårdnad och Newmans omvårdnadsteori användes som teoretiska referensramar.   Resultat: Intimvård upplevdes som obekvämt om den genomfördes av manliga sjuksköterskor. Patienterna hade en generell positiv inställning till manliga sjuksköterskor. Egenskaper som var viktigast hos manliga sjuksköterskor var: kvalificerad, professionell, empatisk och stödjande. De manliga sjuksköterskorna ansågs lämpade att utföra medicintekniska moment och vara omtänksamma och respekterande patienternas integritet. Att samtala om sexuell aktivitet, personlig hygien och sjukdomsförlopp ansågs av patienterna som känsliga beroende på könet på sjuksköterskan de pratade med.   Slutsats: Studiens kvantitativa del visade att kvinnliga sjuksköterskor föredrogs framför manliga sjuksköterskor vid omvårdnad. En majoritet av patienterna hade en neutral till negativ inställning mot manliga sjuksköterskor. Den kvalitativa delen visade att det inte var en självklarhet att manliga sjuksköterskor ska vara en del av all sjukvård. Detta varierade beroende på patientens personliga preferens.

<p>En intervjustudie har genomförts på en palliativ avdelning på ett sjukhus i södra Stockholm och bygger på sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sitt arbete, manligt och kvinnligt på arbetsplatsen och hur de upplever att omgivningen ser på deras yrkesval, i detta fall på en palliativ avdelning. Under studiens gång fann jag det svårt att hitta forskning om genus i palliativ vård, varken svensk eller utländsk forskning verkar ha uppmärksammat detta område.</p><p>Teorier och tidigare forskning om genus, manliga sjuksköterskor och genus i yrken har legat som grund och diskuteras tillsammans med resultatet.</p><p>Tidigare forskning visar att manliga sjuksköterskor ofta hamnar inom vården av en slump eller brist på andra arbeten. De dras till delar av vården där det händer mycket och är "actionfyllt" såsom ambulansen och akutvården. Det sker en uppdelning i arbetssysslor mellan de manliga och kvinnliga sjuksköterskorna där kvinnorna står för omvårdnad och männen för den tekniska kunskapen. Resultatet av min studie visar att intervjupersonerna aktivt valt sitt yrke och hade inget intresse att studera vidare till t.ex. läkare. Den avdelning som undersöktes upplevde sig själva jämställda i sitt arbetssätt där både män och kvinnor utförde både omvårdande och tekniskt inriktade arbetsuppgifter. Respondenterna tyckte att sjuksköterskeyrket var perfekt då det innehöll både ansvar och mycket patientkontakt och denna studie visar att de manliga sjuksköterskorna tvärtemot aktivt sökt sig till omsorgsvård på grund av att de vill arbeta mer långsiktigt och vårdande med patienterna. Relationer mellan patienter, anhöriga och kollegor stod i fokus. I studien uppkommer det att det finns inslag i deras arbetsbeskrivning som de anser vara positivt i bemärkelse att det är självständigt arbete såsom t.ex. hemsjukvård. Vidare upplever respondenterna att omgivningen tycker det är naturligt att de arbetar som sjuksköterskor och att det snarare är inriktningen på vården som är svår för omgivningen att prata om. Respondenterna känner sig trygga i sin egen manlighet och i sin yrkesroll och har inga problem att titulera sig som sjuksköterskor.</p>

<h1>Abstrakt</h1><p> </p><p>Bakgrund: Män har arbetat med omvårdnadsrelaterade uppgifter sedan lång tid tillbaka, i mitten på 1800-talet blev uppgifterna en profession. År 1957 blev sjuksköterskan legitimerad, samma år fick män söka utbildningen utan dispens.</p><p>Syfte: Att belysa den manliga sjuksköterskans genusrelaterade problem i förhållande till patienter och kollegor.</p><p>Metod: Litteraturöversikten baserades på åtta artiklar, som analyserades med innehållsanalys efter granskning av vetenskaplig kvalité.</p><p>Resultat: Manliga sjuksköterskor upplever att problem kan uppstå i samband med områdena kommunikation och intim omvårdnad.</p><p>Diskussion: Då manliga sjuksköterskor befinner sig i en värld där kvinnliga normer sedan lång tid råder är det av stor vikt att kommunikation sker på ett sådant sätt att alla berörda förstår vad som har sagts. Manliga sjuksköterskor upplevde rädsla för att bli anklagade för otillbörliga handlingar i samband med intim omvårdnad, vilket har resulterat olika strategier för att lösa detta.</p><p>Slutsats: Den manliga sjuksköterskan möts av en värld där kvinnliga normer råder. Utifrån antagandet att män och kvinnor handlar och tänker olika i skilda situationer är det av stor vikt att både manliga och kvinnliga sjuksköterskor är medvetna om detta för att inte patient- och personalsäkerheten skall äventyras.</p>

En intervjustudie har genomförts på en palliativ avdelning på ett sjukhus i södra Stockholm och bygger på sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer med manliga sjuksköterskor. Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sitt arbete, manligt och kvinnligt på arbetsplatsen och hur de upplever att omgivningen ser på deras yrkesval, i detta fall på en palliativ avdelning. Under studiens gång fann jag det svårt att hitta forskning om genus i palliativ vård, varken svensk eller utländsk forskning verkar ha uppmärksammat detta område. Teorier och tidigare forskning om genus, manliga sjuksköterskor och genus i yrken har legat som grund och diskuteras tillsammans med resultatet. Tidigare forskning visar att manliga sjuksköterskor ofta hamnar inom vården av en slump eller brist på andra arbeten. De dras till delar av vården där det händer mycket och är "actionfyllt" såsom ambulansen och akutvården. Det sker en uppdelning i arbetssysslor mellan de manliga och kvinnliga sjuksköterskorna där kvinnorna står för omvårdnad och männen för den tekniska kunskapen. Resultatet av min studie visar att intervjupersonerna aktivt valt sitt yrke och hade inget intresse att studera vidare till t.ex. läkare. Den avdelning som undersöktes upplevde sig själva jämställda i sitt arbetssätt där både män och kvinnor utförde både omvårdande och tekniskt inriktade arbetsuppgifter. Respondenterna tyckte att sjuksköterskeyrket var perfekt då det innehöll både ansvar och mycket patientkontakt och denna studie visar att de manliga sjuksköterskorna tvärtemot aktivt sökt sig till omsorgsvård på grund av att de vill arbeta mer långsiktigt och vårdande med patienterna. Relationer mellan patienter, anhöriga och kollegor stod i fokus. I studien uppkommer det att det finns inslag i deras arbetsbeskrivning som de anser vara positivt i bemärkelse att det är självständigt arbete såsom t.ex. hemsjukvård. Vidare upplever respondenterna att omgivningen tycker det är naturligt att de arbetar som sjuksköterskor och att det snarare är inriktningen på vården som är svår för omgivningen att prata om. Respondenterna känner sig trygga i sin egen manlighet och i sin yrkesroll och har inga problem att titulera sig som sjuksköterskor.