Bakgrund Förutfattade meningar mot vårdpersonal är ett fenomen inom vården, särskilt mot manliga sjuksköterskor, som är en minoritet inom sjuksköterskeyrket. Tidigare forskning har fokuserat på specifika problemsituationer som uppstår i yrket för manliga sjuksköterskor, samhällets syn på manliga sjuksköterskor och att manliga sjuksköterskor priviligierats i arbetsgruppen. I litteraturen nämns ofta olika förutfattade meningar om manliga sjuksköterskor, trots att det saknas forskning med fokus på manliga sjuksköterskors egna upplevelser av förutfattade meningar mot dem. Syfte Syftet med studien är att belysa vilka förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever finns mot dem. Metod Litteraturstudie i form av en beskrivande metasyntes. Resultat Manliga sjuksköterskor upplever flera förutfattade meningar som presenteras i fyra teman: “accepteras inte som sjuksköterskor”, “muskler, lyfthjälp och tekniskkompetens”, “antas vara homosexuella” och “antas ha sexuella avsikter motpatienter”. Slutsats Upplevda förutfattade meningar kan påverka manliga sjuksköterskors syn på sig själv och yrkesrollen samt patientmötet och omvårdnaden. Dessa förutfattade meningar kan skapa konflikter och missnöje på arbetsplatsen vilket kan störa patientmötet och vårdrelationen. Klinisk Betydelse Genom att belysa förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever kan åtgärder vidtas för att motverka dem som påverkar vårdarbetet negativt. / Background Preconceptions against health care workers is a phenomenon in health care, especially against male nurses, who are a minority within the nursing profession. Previous research has focused on specific problematic situations that arise in the profession for male nurses, society's view of male nurses and the fact that male nurses are privileged in the workgroup. Literature often mentions various preconceptions about male nurses, despite the lack of research focusing on male nurses' own experiences of prejudice against them. Purpose The purpose of this study is to shed light on the preconceptions that male nurses are experiences towards themselves. Method Literature review in the form of a descriptive meta-synthesis. Results Male nurses experience several preconceptions which are presented in four key concepts: "not accepted as nurses", "muscles, lift assistance and technical skills", "are assumed to be gay" and "are assumed to have sexual intentions towards patients". Conclusion Experienced preconceptions can affect male nurses' view of themselves and the professional role, meeting the patient and nursing care. These preconceptions can create conflicts and grievances in the workplace which can disrupt the nurse-patient relationship. Clinical Significance By shedding light on the preconceptions that male nurses are experiencing measures can be taken to reduce the ones that affect nursing work negatively.

Omvårdnad och omvårdnadsrollen är två svårdefinierade begrepp. Det behövs en ökad kunskapsnivå inom hur manliga sjuksköterskor uppfattar dessa begrepp då män blir allt vanligare i vården. Syftet med studien var att öka kunskapen om hur manliga sjuksköterskor uppfattar sin omvårdnadsroll. För att få svar på det ställdes frågor om omvårdnad som begrepp samt hur de upplevde att de vuxit in i rollen. Studien har en kvalitativ forskningsansats och utfördes genom intervjuer med fyra legitimerade, manliga sjuksköterskor på vårdavdelningar. Efter analys redovisades resultatet i tre teman: Uppfattning om omvårdnad, Processen att växa in i rollen och slutligen, Könsrollen. Omvårdnadsrollen uppfattades som ett samlingsbegrepp för allt man gör som sjuksköterska. De hade alla observerat utveckling hos sig själva i omvårdnadsrollen. De manliga sjuksköterskorna i studien hade inte observerat någon skillnad mellan mäns och kvinnors omvårdnadsegenskaper. De menade att det är individuellt men att det kanske finns någon skillnad mellan könen. / Nursing and role as a nurse are two conceptions hard to define. There is a need for increased knowledge in this area because men are getting more common in nursing. The purpose of this study was to increase the knowledge in how male nurses experience their role as nurses. To obtain answers, questions about nursing as meaning and how they experienced the process of growing in their role, were asked. The study has a qualitative research approach and was carried out through interviews with four male, professional nurses on fulltime-care-wards. After analysing the material the results were presented in three themes: The essence of nursing, The process of growing in the role as a nurse and finally, Gender. Nursing was seen upon, as a collection of all tasks that nurses have. They had all noticed that they had grown in their role. They had not experienced any differences in male versus female nurses in the essence of nursing. They thought it was individual, but that there could be a difference.

Syftet med studien var att undersöka hur manliga sjuksköterskor upplever sin relation med patienter och de tankar som har sitt ursprung i dessa kontakter. Intervjuer har genomförts med fem manliga sjuksköterskor på vårdavdelningar vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö. Materialet analyserades utifrån ett fenomenologiskt angreppssätt och strukturerades efter de genomgående teman som framkom under analysen: Omvårdnad: en helhetssyn, Egenskaper och makt samt Manlig sjuksköterska: ett medvetet val. Bemötandet från patienterna uppfattades av de manliga sjuksköterskorna som positivt men som manlig sjuksköterska ser man sig fortfarande som en sällsynt varelse inom vården. / The purpose of this study was to examine male nurses experiences and thoughts of patient relations. Interviews were conducted with five male nurses at wards at UMAS. The material was analyzed from a phenomenological perspective and the results are presented in the following themes: Nursing care: a holistic point of view, Characteristics and power and Male nurse: a conscient choice. The patients were found positive in their relations towards male nurses but as a male nurse you still find yourself a rare creature in health care.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns några speciella faktorer som gör att män söker sig till vissa områden inom vården. Totalt sex intervjuer genomfördes på ambulansen, akuten och anestesikliniken. Resultaten visade på specifika faktorer som påverkat männens yrkesval och en diskussion förs om vilka sociala strukturer som kan ligga bakom detta. / The purpose of the study was to identify what factors, if any, attracted male nurses to the following specialist areas: paramedics, anaesthesiology and the emergency ward. Six interviews were carried out, two in each of the above mentioned specialities. The findings indicated specific factors of choice. There is a discussion on what social structures may have influenced the respondents.

Könsroller i samhället påverkar män och kvinnors val av arbetsområde inom vården. Enligt statistik från Socialstyrelsen väljer manliga sjuksköterskor främst att specialistutbilda sig inom akutsjukvård samt psykiatri, medan vissa områden har brist på män. De patienter som önskar bli omhändertagen av en manlig sjuksköterska kan i dagsläget inte få detta uppfyllt överallt. Syftet med denna studie var att beskriva manliga sjuksköterskors motiv att söka sig till och att arbeta inom sluten psykiatri samt akutmottagning. Metoden för studien var kvalitativ deskriptiv, genom semistrukturerade intervjuer vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Undersökningsgruppen valdes ut genom ändamålsenligt urval och bestod av fyra sjuksköterskor inom psykiatri samt fyra inom akutmottagning, vid ett sjukhus i norra Sverige och ett i mellersta Sverige. I resultatet framkom att ett motiv för de manliga sjuksköterskornas arbetsval var att det inom akutmottagning samt sluten psykiatri fanns bra möjligheter att göra skillnad för patienten, vilket medförde att sjuksköterskorna upplevde att de verkligen kunde göra nytta för patienten och fick känna sig behövda. Sjuksköterskorna ansåg att de hade bra utvecklingsmöjligheter inom sitt yrke och många karriärvägar. Arbetsmiljön upplevdes som tillfredsställande i förhållande till självständighet, variation och arbetstempo. Deltagarna ansåg att deras arbete var ett intressant område med roliga arbetsuppgifter. Slutsatsen var att det bland manliga sjuksköterskor inom psykiatri och akutmottagning fanns en attraktion till arbete som upplevs som intressant, självständigt, varierande, bra med utvecklingsmöjligheter och där sjuksköterskan får känna att han gör ett bra arbete. Sjuksköterskorna hade en negativ föreställning om att arbetet på somatisk vårdavdelning inte motsvarade dessa viktiga faktorer. / Gender roles in society influence the choices of men and women regarding working area in healthcare. According to statistics from the Health and Human Services Department of Sweden, (Socialstyrelsen) men tend to mainly specialize in emergency care and psychiatry, while some other specialization areas have a shortage of men. Patients who wish to be tended to by a male nurse can not get this fulfilled everywhere. The aim of this study was to describe why male nurses most commonly choose to work in psychiatric wards and emergency rooms. The method, which has been used, is a qualitative interview study using a descriptive design, which later was analyzed through qualitative content analysis. The informants were chosen using purpose selection and consisted of four nurses within the field of psychiatry, and an additional four that worked in emergency rooms, distributed on one hospital in northern Sweden, and one in the central part of the country. In the result the reasons for the choice regarding work place of the male nurses were that at the emergency rooms and psychiatric wards, the possibility of making a difference for the patient and also having time for him/her was great, which made the nurses feel that they could be of good use for the patient, and also felt needed. In the work place it was considered that the nurses had good potential for professional development. The working environment was perceived as satisfactory in relation to independence, variation and working place. The participants considered that their field of work offered an interesting work place and providing enjoyable work tasks. The conclusion drawn in this study, showed that among male nurses within the fields of psychiatry and emergency care, found an attraction to their work because the work is perceived as interesting, independent, varying, providing good opportunities for further professional development, and where the nurse gets to feel as if he is doing a good job. The nurses had a negatory conception regarding somatic care, since they thought that it did not meet these important key factors.

Bakgrund: Yrket sjuksköterska har bland personalen präglats av kvinnodominans och själva yrkestiteln i sig har en feminin ändelse. När män i större utsträckning väljer att utbilda sig till sjuksköterskor så uppstår nya situationer som inte förekommit tidigare när det bara funnits kvinnlig personal att förhålla sig till. Syfte: Att undersöka och beskriva manliga sjuksköterskors erfarenhet av att vårda och bemöta kvinnliga patienter i nära vårdsituationer inom den somatiska vården, samt kvinnliga patienters emotionella erfarenhet av att ha blivit vårdade av manliga sjuksköterskor. Metod: Studien bedrevs som en litteraturstudie med sökningar i databaser för omvårdnadsforskning. Både kvalitativa och kvantitativa granskningsmallar användes vid kvalitetsgranskning. En beprövad innehållsanalysmodell användes till att finna gemensamma teman ur artiklarna som till skulle bli resultatet. Resultat: Studien visade att manliga sjuksköterskor ofta är rädda för att bli anklagade för sexuella olägenheter av kvinnliga patienter. För att undvika missförstånd och tvetydigheter använde manliga sjuksköterskor sig av olika strategier som hjälp till att klara av att utföra intim vård. Intima samtal kunde enligt den manliga sjuksköterskan upplevas som lika intimt som intimberöring. Ur ett patientperspektiv framkom det att yngre kvinnliga patienter önskade att få vård av samma kön, medan äldre kvinnliga patienter inte hade samma preferenser för könet på sjuksköterskan som utförde vården. Beröring av intim karaktär var något som kunde väcka starka känslor hos den kvinnliga patienten. / Background: Nursing has traditionally been predominantly staffed by women and the work title itself has had a female connotation. When men to a larger degree enter nursing, new situations arise which didn’t before when the patients only had female staff to take into consideration. Aim: To investigate and describe the experience of nurses who are male in their care and treatment of women patients in intimate care situations in a hospital setting, as we as the emotional experience of the women clients of having been cared for by nurses who are male. Method: The study was carried out as a literature review through searches in databases containing nursing sciences. Both qualitative and quantitative review templates were used to carry out the quality review. A proven method for content analysis was used to find common themes in the articles, which eventually formed the basis for the result. Result: The study found that male nurses often were afraid of being accused of improprieties by the female patients. In order to avoid misunderstandings, male nurses used different strategies in order to be able to perform intimate care. Conversations of an intimate nature were seen as an equally sensitive matter to the male nurses. From a patient perspective it was discovered that younger female patients preferred to be cared for by nurses of the same gender, while older female patients did not specify the same preference. Intimate touch was something that could evoke strong feelings in the female patient.