Bakgrund: Podcasten är ett färskt tillskott till nuvarande marknadsföringsmedier och har påkort tid visat stor potential inom marknadsföringskommunikation. Den lågaproduktionskostnaden och enkelheten attraherar annonsörer som vill skapa riktad reklam tillsina kunder. De flesta marknadsförare är överens om att det bästa sättet att göra reklam i enpodcast är genom sponsring. Hur konsumenter uppfattar denna typ av reklam är dock oklartdå tidigare studier har adresserat mer traditionella medium. Syfte: Vi vill skapa en förståelse för hur konsumenter uppfattar sponsormeddelanden i enpodcast samt vilket presentationssätt de tycker är bäst. Genomförande: För att uppnå syftet med studien har en kvalitativ undersökning genomförts.Vi har valt att intervjua åtta personer i åldrarna 21-29 år som finns i våra bekantkretsar. Dehar alla lyssnat på en podcast vid mer än ett tillfälle och några är regelbundna lyssnare. Resultat: Vår undersökning visar blandade känslor angående attityd till reklam i podcasts. De två viktigaste komponenterna har visats vara sättet sponsormeddelandet presenteras påoch lyssnarens relation till talaren. Respondenterna är överens om att den typ av sponsringsom inte uppfattas som reklam och skiljer sig mest från traditionell reklam är bäst. De menarockså att deras intresse för talaren har stor påverkan på hur trovärdig och intressant reklamenär. Majoriteten av våra respondenter påpekar att de ogillar reklam, men att reklamen i podcastär att föredra framför reklam i andra medium. En intressant upptäckt med undersökningen äratt sponsormeddelanden som anses vara störande fastnar bäst på minnet. / Background: The podcast is a recent addition to existing marketing mediums and has showngreat potential in the area of marketing communications. Its low production cost andsimplicity attracts advertisers who wish to create targeted advertising for their customers.Most marketers agree that sponsoring is the best way to distribute advertising trough apodcast. How consumers perceive this kind of advertising is not well-known since formerstudies have focused more traditional mediums. Purpose: We wish to create an understanding of customer perception concerning advertisingin podcasts and what they believe is the best way to present a sponsor message. Implementation: To fulfil our purpose we have chosen to use a qualitative approach. We have decided to interview eight people aged 21-29 from our known circuits. They have alllisten to a podcast more than once and some are regular listeners. Result: Our survey shows mixed feelings concerning the attitude towards advertising inpodcasts. The two most important components have shown to be the way the message ispresented and the listeners´ relation to the speaker. The respondents agree that the kind ofsponsoring they prefer is the one they don’t perceive as advertising and differs most fromtraditional advertising. They also mean that their interest for the speaker has great effect onthe levels of credibility and interest of the advert. The majority of our respondents say theydon’t like advertising, but that the advertising in podcasts is preferable compared toadvertising in other mediums. An interesting discovery with our survey is the fact thatsponsor messages that are perceived as annoying are most memorable

Företags nyttjande av emotionell marknadsföring har på senare år ökat drastiskt, än idag är det ett relativt outforskat område med stor potential för företag. Varumärken värderas ofta utifrån finansiella aspekter där det immateriella hamnar i skymundan, trots dess väsentliga betydelse. Ett sätt att stärka de imateriella tillgångarna hos ett varumärke är att fokusera på delarna som utgör varumärkeskapitalet. Att undersöka samverkan mellan emotionell marknadsföring och varumärkeskapitalet är en outforskad och innovativ ämneskombination. Studien syftar till att öka förståelsen för hur företag använder emotionell marknadsföring på sociala medier samt hur det kommuniceras för att stärka varumärkeskapitalet. Teorierna som används i studien är kopplade till kommunikation, sociala medier, varumärkeskapital och varumärkesidentitet. Sju fallföretag; Telia, Gant, Netonnet, Elgiganten, Na-Kd, Hemtex och Hemmakväll som alla besitter ett högt anseende inom sina respektive branscher har intervjuats och anlyserats. Av studiens resultat har det framkommit olika sätt som företag kan nyttja emotionell marknadsföring på för att stärka sitt varumärkeskapital. Precis som för människor har studien klargjort att emotioner och identiteter spelar en central roll även för varumärken.

The purpose with this study is to investigate and analyse how ecotourism is marketed to customers by two Indonesian small- and medium sized ecotourism resorts, focusing on marketing communication. Further, the aim is to clarify how these companies enhances their “eco brand”. This study was based on a qualitative research method with the purpose of creating a deeper understanding for our chosen topic and an inductive approach with deductive features was undertaken. The empirical data were collected through nine interviews with representatives and customers from the two studied companies. All of the interviews were conducted in Indonesia and done face-to face. The results of this research revealed that within marketing communication, digital media and word-of-mouth, have a greater importance for small and medium sized ecotourism resorts. It is also discovered that depending on how resorts operates ecotourism it will determinate how strong their “ecobrand” image. / The Swedish International Development Cooperation Agency

Slutsatsen efter genomfört arbetet är att Örebro Bostäder AB bland annat har en önskvärd image av Vivalla som ett område med en unik och personlig omgivning med mindre individuella bostadsområden där det finns något för alla smaker. I Markbacken vill Öbo behålla och förstärka en image av variation, där allt från barnfamiljer till den som söker ett lite mer exklusivt boende skall lockas. Vidare har undersökningen visat att dessa önskvärda imager främst förmedlas via mun till mun-metoden, massmedia, samhälleliga åtgärder och events. / The conclusion made after finishing this essay is that Örebro Bostäder AB desires to communicate an image of Vivalla as an area with a unique and personal environment with small individual neighborhoods where there is something for everyone. In Markbacken Öbo wants to retain and reinforce the image of variety, where everything from children's families is attracted to those looking for a little more exclusive accommodations. Further investigation has shown that these desirable images mainly are communicated through mouth to mouth method,media, community activities and events.

No description available.