En studie om influencer marketing och varumärkesstrategier hos internetbaserade matkedjor. De utvalda matkedjorna är MatHem och Mat.se. En kvalitativ undersökning där vi genomför en komparativ analys på materialet vi inhämtat. Online-material från samarbetsinlägg på blogg och Instagram samt e-post intervjuer med marknadsansvarig och VD-assistent på företagen. Syftet med denna studie är att undersöka MatHem och Mat.se varumärke, strategier och arbete med influencer marketing. Vi har därför utgått från följande frågeställningar: Vilka kommunikativa strategier använder MatHem respektive Mat.se? På vilket sätt använder sig respektive matkedja av influencers i deras marknadsföring? Finns det några skillnader i hur matkedjorna beskriver sitt arbete i intervjuerna och hur detta blir synligt i onlineobservationer av samarbeten med influencers? Teorier vi använder oss av för att besvara dessa frågeställningar är varumärkesstrategier, Kommunikationsstrategier, tvåstegshypotesen och fem steg om påverkan. Resultatet av studien visar på att analysen av intervjun och online-materialet inte går hand i hand för Mat.se medan för MatHem så överensstämmer både intervjun och online-materialet. Vad vi har kommit fram till i denna studie är det faktum att marknadsföringen hos respektive internetbaserad matkedja i grunden är densamma, men på vissa andra plan skiljer sig åt. Detta påverkar sättet de arbetar med influencers och de kommunikativa strategier som företagen väljer att använda för att nå ut till önskad publik.

This work mainly studies modeling and existence issues for martingale models of option markets with one stock and a collection of European call options for one fixed maturity and infinetely many strikes. In particular, we study Dupire's and Schweizer-Wissel's models, especially the latter one. These two types of models have two completely different pricing approachs, one of which is martingale approach (in Dupire's model), and other one is a market approach (in Schweizer-Wissel's model). After arguing that Dupire's model suffers from the several lacks comparing to Schweizer-Wissel's model, we extend the latter one to get the variations for the case of options on interest rate indexes and futures options. Our models are based on the newly introduced definitions of local implied volatilities and a price level proposed by Schweizer and Wissel. We get explicit expressions of option prices as functions of the local implied volatilities and the price levels in our variations of models. Afterwards, the absence of the dynamic arbitrage in the market for such models can be described in terms of the drift restrictions on the models' coefficients. Finally we demonstrate the application of such models by a simple example of an investment portfolio to show how Schweizer-Wissel's model works generally.

Sur les mathématiques et la poésie chez Lacan, plusieurs choses ont été dites afin de faire état, d’un côté des éléments heuristiques des mathématiques et de l’autre pour éclaircir la relation entre psychanalyse et poésie. Pourtant, les références sur l’articulation entre mathématiques et poésie sont, hélas, marginales. Une quête sur les distinctes formulations de la liaison entre science et psychanalyse selon Lacan, suit à une problématisation épistémologique et ontologique de la psychanalyse de Lacan ; là, nous trouvons deux plateformes où Lacan mobilise son approche des mathématiques et à la poésie. La première consiste en le mathème comme une alternative au poème heideggérien afin de désontologiser la psychanalyse. La deuxième est le rapatriement des poètes expulsés par Platon au champ psychanalytique. Nous traçons la trajectoire des usages et la fonction des mathématiques en lien avec ses élaborations poétiques tout au long de l’œuvre et l’enseignement de Lacan afin d’éprouver l’importance d’eux pour la théorie, la pratique et la clinique. Pour cela, nous prenons appui sur ce que Freud avait déjà dit sur ces savoirs, notamment sur la poésie. Un double groupement quadripartite est à la base de cette recherche. Premièrement, les mathématiques ou le Mathème réunit la formalisation, le mathème, les diagrammes et les objets/thèmes mathématiques. Deuxièmement, la poésie ou Poème se compose de quatre sous-ensembles : littérature, art, esthétique et création. Nous exposons finalement trois « cas » d’articulation entre Mathème et Poème extraits de l’œuvre de Lacan. / There is no doubt that plenty has been said about the place of mathematics and poetry in the work of Jacques Lacan. On the one hand mathematics is often convoked as a heuristic tool for psychoanalysis. On the other, many books have been written in order to clarify the relationship between psychoanalysis and poetry. However, references to the articulation of poetry and mathematics remain marginal. After an epistemological and ontological problematisation of this articulation in Lacan’s work, we explore the different links that Lacan makes between science and psychoanalysis. Here we find two platforms where Lacan mobilises an approach to poetry and mathematics. The first one is the mathem as an alternative to the heideggerian poem, a shift that allows a deontologization of psychoanalysis. The second one consists of Plato’s evicted poets repatriation to the psychoanalytical field. Taking into account what Freud said about both disciplines –especially poetry– we trace the trajectory of the usages and functions of mathematics in relation to the poetic elements that Lacan developed throughout his work in order to discuss its theoretical, practical and clinical pertinence. As such, this research is structured in two sections consisting of four parts each. The first one, entitled Mathematics or Mathem stands for Formalisation, Mathem, Diagrams and Mathematical objects/themes. The second one, entitled Poetry or Poem, is composed of four subsets: Literature, Art, Aesthetics and Creation. Finally, we expose three “cases” of articulation between Mathem and Poem extracted from Lacan’s work.

Denna uppsats undersöker hur svenska företag hanterar jämlikhetskritik genom en analys av två parters kritiserade reklamkampanjer där kvinnor i sjal representeras. Jämlikhetens konflikt med kapitalismen är central och i studien behandlas frågor om makt, representation, genus och ras. Företaget Mathem tog efter kritik på sociala medier hösten år 2022 ner en kampanj där en slöjbärande kvinna syntes. Företaget Arla och barnrättsorganisationen Bris försvarade däremot sin gemensamma kampanj som vintern år 2023 kritiserades på liknande grunder. Genom en diskursanalys syftar jag till att undersöka hur slöjan framställs i aktörernas uttalanden, vilken kritik företagen får och hur de hanterar denna varumärkeskris. Studien tar sin teoretiska grund i postkolonial feminism, intersektionalitet och kapitalbegreppen. I analysen undersöks förgivettaganden och subjektspositioner utifrån aktörernas kommunikation och tolkade föreställningar. Studiens material består främst av uttalanden på sociala medier, debattartiklar och pressmeddelanden från de olika parterna. Analysen visar att reklamaktörerna uttalar sig efter kritik och att alla tre betraktar mångfald som positivt för verksamheten. De har dock olika syn på demokrati, frihet och sin sociala ansvarsroll. Företagen förstärker en pågående diskurs där slöjan tolkas som kontroversiell eller anser att den symboliserar mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Kritiken mot kampanjerna menar att sjalen symboliserar sexistiskt förtryck och våld samt positionerar sjalen som icke-västerländsk. Mathem kritiseras framförallt för en okänslig annons i förhållande till iranska kvinnors kamp mot slöjtvång medan Arla och Bris genom sin reklam påstås skrämma upp barnen de verkar för. Utifrån det postkoloniala och intersektionella perspektivet framgår det att kritiken ingår i en västerländsk feministisk diskurs som genom att betrakta kvinnoförtryck som universellt osynliggör de svenska slöjbärande kvinnornas position och förbiser postkoloniala strukturer.  En tydlig konflikt framträder mellan reklamaktörernas jämlikhetsprinciper och primära vinstmål. Analysen visar att Arla, Bris och Mathem i sin hantering behöver balansera symboliskt, socialt och ekonomiskt kapital samt att de positionerar sig olika genom sina ageranden. Studien diskuterar dessutom den växelverkande relationen mellan konsument och företag eller organisation. Där konsumenterna ingår i en meningsskapande process och i sin konsumtion och kommunikation med företagen också är med och påverkar varumärkesbilden.