Arbetsmarknaden genomgår en ständig förändring vilket medfört att arbetsgivare inom flera branscher har svårt att hitta potentiella medarbetare med rätt kompetens. Detta har gjort att arbetsgivare i större mån investerat i employer branding, ett arbete som avser att öka arbetsgivares förmåga att attrahera och behålla rätt medarbetare. För att säkra organisationens framtida utveckling har många arbetsgivare valt att inrikta sig på en särskild målgrupp. Målgruppen är den nya generationens medarbetare som består av unga och kvalificerade individer som nyligen trätt in på arbetsmarknaden. Syftet med denna uppsats var att ge en inblick i ett specifikt företags arbete med employer branding samt att undersöka hur det uppfattas av medarbetarna inom organisationen. Företaget som uppsatsens undersökning baserats på har specialiserat sig på den nya generationens medarbetare. Tidigare forskning har visat att employer branding kan användas för att öka arbetsgivares förmåga att attrahera och behålla medarbetare, framförallt bland den nya generationens medarbetare. Uppsatsens teoretiska ramverk bestod av sociologen Parsons teori om sociala handlingssystem, human resource management litteratur som behandlar employer branding samt Scheins teori om organisationskulturens dimensioner.  Åtta semistrukturerade intervjuer tillämpades för att ge ett chefs och medarbetarperspektiv av företagets arbete med employer branding och den rådande organisationskulturen. Resultatet visade att företagets arbete med extern employer branding uppnådde en viss önskad effekt och upplevdes som positivs av medarbetarna. Resultatet visade även att organisationskulturen hade en avgörande betydelse för det interna arbetet med employer branding. Företagets interna arbete med employer branding och organisationskulturen upplevdes som både negativ och positiv av medarbetarna. Denna uppsats avser kunna bidra med insyn och förståelse på de fördelar och problem som employer branding kan medföra.

Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetarna på BA (fiktivt namn) upplever organisationens interna Employer Branding-arbete samt att belysa de aspekter som eventuellt skiljer strategi mot upplevelse. Det gjordes ett målinriktat urval av organisation medan valet av deltagare var ett slumpmässigt urval vilket resulterade i åtta respondenter (n= 8). Studien var en kvalitativ fallstudie med ett psykologiskt angreppssätt och innehöll en ostrukturerad intervju som tillsammans med dokumentation utgjorde intervjuguiden för den primära datainsamlingen genom åtta semistrukturerade intervjuer med medarbetarna. Fördelningen av urvalet var fyra kvinnor och fyra män med varierade yrkesroller inom en bemanningsdivision. Både den ostrukturerade intervjun och de semistrukturerade intervjuerna analyserades med hjälp av analysmetoden tematisk analys. Studiens resultat visade att BA:s interna Employer Branding och medarbetarnas upplevelser i stora drag överensstämde. Värderingar och interna karriärmöjligheter var centrala aspekter som både organisationen och respondenterna belyste.

I denna undersökning, som bygger på en fallstudie av konsultföretaget Centigo, studeras hur en organisation utan formella chefer kan styras. Syftet är att ur ett medarbetarperspektiv analysera vilka faktorer som möjliggör att en organisation kan undvika traditionella hierarkiska strukturer och hur medarbetarna upplever en organisation utan formella chefer. Som grund för undersökningen har teorier om styrning i öppen organisation och teorier om ledarskap använts. Det empiriska materialet baseras huvudsakligen på fem stycken kvalitativa intervjuer med anställda på företaget, där fokus ligger på hur de upplever företaget och den organisationsstruktur som råder. Resultaten tyder på att i en organisation utan traditionella hierarkiska strukturer spelar det personliga ansvaret en avgörande roll. Det personliga ansvarstagandet utvecklar självkontroll hos medarbetarna vilket gör att formella chefer inte är nödvändigt i den rådande organisationsstrukturen. Ett större ansvarstagande kräver dock att de anställda i högre grad är benägna att ta personliga risker och motiveras av det för att företaget ska kunna utvecklas.

Trender i samhället har gett medarbetarna större utrymme i arbetslivet där engagemang, delaktighet och medarbetarnas påverkan betonas. Inom medarbetarskapet har ledarens roll fått ett mindre fokus. Studiens syfte har därmed varit att undersöka medarbetarskapet utifrån ledarens perspektiv och hur de upplever att deras roll tar sig i uttryck.     Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer, där åtta ledare med innefattande personalansvar deltog. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys där resultatet visade på tre huvudteman: Synen på medarbetarskap, organisationens påverkan samt den pedagogiska ledaren.   Resultatet visade att begreppet medarbetarskap är svårdefinierat och upplevdes olika bland ledarna. Det är således ett abstrakt begrepp där organisationen och dess kultur påverkar hur det appliceras i organisationen. Vidare beskrev ledarna medarbetarskapet utifrån en normativ karaktär om hur de ansåg att medarbetarna bör agera. Deras egen roll blir således att skapa förutsättningar för att främja lärande samt utfylla en stödjande och coachande funktion.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att studera medarbetares motivation till att genomgå kompetensutveckling genom att identifiera möjliga bidragande faktorer. I studien har fem semistrukturerade intervjuer utförts och en intervjuguide har använts som undersökningsinstrument. Problemformuleringen har behandlat faktorer som utifrån ett medarbetarperspektiv påverkar individens motivation till att ta del av kompetensutveckling. I studien presenterades tidigare forskning genom utvalda vetenskapliga artiklar samt teori inom ämnesområdet. Det huvudsakliga resultatet som framkommit var att flertalet faktorer så som exempelvis ledarskap, belöning och tillgång till information tillsammans påverkade medarbetares motivation till att genomgå kompetensutveckling. Resultatet diskuterades i förhållande till tidigare forskning och teori. Slutsatsen var att medarbetare motiverades av flertalet varierande faktorer men att faktorer som exempelvis ledarskap påvisades vara mer framträdande än andra.

Motivation är ett brett och svårdefinerat begrepp som används ofta i yrkeslivssammanhang. Många människor behöver genom bekräftelse bli uppmärksammade för sina arbetsprestationer.   Studien har genom en kvalitativ ansats jämfört hur ledare och medarbetare genom bekräftelse motiveras under arbetsdagen. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar genomfördes sju intervjuer med ledare och medarbetare inom ett företag. Svaren har därefter analyserats utifrån inspration av en tematisk analys. Slutsatsen är att på den valda arbetsplatsen arbetar ledare efter en struktur som de tror motiverar sina medarbetare. Resultatet visade att medarbetare främst inte motiveras av sina ledare. Istället motiveras medarbetarna av kollegor, pengar samt arbetsuppgifter. Resultatet visade även att medarbetare motiveras av olika faktorer i olika sammanhang.

I dagens samhälle är arbetsmarknaden under ständig förändring. Detta medför att arbetsgivare måste vara konkurrenskraftiga i förhållande till sina konkurrenter. Kompetensutveckling är ett sätt för arbetsgivare att arbeta med detta genom att säkerställa att medarbetarna innehar rätt kompetens. Vård och omsorgssektorn är en av sektorerna som har stora problem med att anställda inte har rätt kompetens. Vi har därför valt att inrikta oss på Umeå kommun då de bland annat erbjuder vårdbiträden att läsa till undersköterska för att minska kompetensglappet. Det räcker dock inte med att arbetsgivare erbjuder kompetensutveckling till sina medarbetare för att de ska vilja lära sig nytt. Utifrån den litteratur som studerats har även andra faktorer som påverkar medarbetarens val till att kompetensutvecklas identifierats. Dessa är arbetsmiljöns anpassning till lärande, ledarens roll och hur mycket individen identifierar sig med sitt yrke. Vi har därför valt att undersöka hur de vårdanställda inom kommunen som frivilligt valt att kompetensutvecklas beskriver detta val. Genom semistrukturerade intervjuer var vårt mål att besvara vår frågeställning om vilka omkringliggande omständigheter som kan ha påverkat medarbetarens val till att kompetensutvecklas och få en övergripande bild av detta. Resultatet visade att alla ovanstående faktorer påverkade valet. Det visade sig även att en del medarbetare motiverades av att chanserna till att byta arbete ökade ju mer utbildning de hade. Detta kan dock ställas i relation till den litteratur som menar att kompetensutveckling är ett sätt för organisationer att bli mer konkurrenskraftiga. Försvinner arbetskraften efter utbildning kan man fråga sig hur effektivt detta sätt egentligen är för konkurrenskraften.

Specialpedagogen antar en professionell roll i den svenska skolan. Rollen är teoretiskt betingad av omgivande medarbetare och bestäms av pedagogiska aktiviteter som specialundervisande-, handledande-, dokumenterande-, skolutvecklande- och hälsofrämjande aktiviteter. Rollteori och empirisk forskning visar att roller påverkar prestationer. I skolan är elevprestationer och pedagogiska prestationer centrala för att förstå den miljö som specialpedagoger verkar i. Den här uppsatsen har utifrån tidigare studier skapat en unik konceptualisering med flervariabelsmått som mäter roller definierade efter specialpedagogiska aktiviteter och även flervariabelsmått på prestationer. För att följa upp konceptualiseringen gjordes en pilotstudie och enkäten reviderades. Enkätens giltighet testades sedan på 132 pedagoger i en medelstor kommun där samtliga yrkesgrupper som omger en specialpedagog ingick. Resultaten visar att specialpedagogens roll är unik och uppfyller olika syften beroende på vilken prestation rollen riktas emot. Vi ser till exempel att specialpedagogiska aktiviteter som specialundervisning, handledning och skolutveckling är viktiga för elevens prestation. Vi ser att dokumentation, skolutveckling och elevhälsofrämjande aktiviteter har en statistiskt signifikant påverkan på den pedagogiska prestationen. Eftersom konceptualiseringen är en första mätning som visar hur konkreta praktiska specialpedagogiska professionella aktiviteter påverkar prestation tror vi att studien inte bara kan inspirera fortsatt forskning inom området utan även kunna användas för skolutveckling som stöder arbetsbeskrivningar och organisation av det pedagogiska arbetet. / Special educators needs coordinator enter a professional role in Swedish schools, which is theoretically conditioned by other colleagues and which is determined by educational activities such as teaching, supervision, documentation, school development and health promoting activities. Role theory and empirical research show that roles affect performance in various ways. At school, student performance and pedagogical performance are key performance measures to understand the environment in which special educators operate. Based on previous studies, this thesis proposes a unique conceptualization with multivariate measures that target roles defined by pedagogical activities and multivariate measures of performance. To follow up the conceptualization, a pilot study was conducted, and the questionnaire was revised. The applicability of the questionnaire was finally tested on 132 educators in a medium-sized municipality where all occupational groups surrounding a special educator were included. The results show that the role of the special educator is unique and fulfills different purposes depending on what performance the role is directed at. For example, we see that special educational roles such as teaching, supervision and school development are important for the student's performance. Furthermore, we see that documentation, school development and student health promotion activities have a statistically significant impact on the pedagogical performance. Since this is a first attempt to uniquely conceptualize how concrete practical pedagogical professional activities affect performance, we believe that the study can not only inspire continued research in the field, but also supports job descriptions and organization of the pedagogical work pursued by leaders of a school.

Syftet med undersökningen är att få en förståelse för medarbetarnas upplevelse av en organisationsförändring på ett företag i den privata sektorn. Studien syftar även till att ta reda på vilka faktorer som skulle kunna påverka upplevelsen. I studien har en kvalitativ metod använts med intervjuer som datainsamlingsteknik varav totalt har nio intervjuer genomförts. Åtta av intervjuerna skedde med medarbetare på företaget och en intervju med en person ur ledningsgruppen. Resultatet av undersökningen visar på faktorer som har betydelse för upplevelsen varav företagets geografiska läge hade störst betydelse för upplevelsen av förändringen, då det bidrog till en upplevelse av meningsfullhet med förändringen. Detta till trots att deltagarna var missnöjda med stora delar av förändringen. De upplevde de ändå en meningsfullhet med den eftersom företaget kunde leva vidare och alla anställda fick behålla sin anställning. Resultatet visar också att det geografiska läget bidrog till en upplevelse av att förändringen till en viss grad var påtvingad, då det fanns få andra alternativ på arbetsmarknaden. Alternativet till förändringen upplevdes dessutom vara att företaget skulle varsla en stor del av personalstyrkan, vilket upplevdes som ett ännu sämre alternativ. Därför accepterade deltagarna ändå i stor utsträckning förändringen trots att de inte var nöjda med den.