This essay includes osteological and pathological analyses on selected individuals from the medieval cemetery at Helgeandsholmen, Stockholm. All of the individuals have been selected based on information that indicates that they have suffered trauma caused by violence. The main purpose of this work is to contribute to existing knowledge about the buried individuals at Helgeandsholmen since no archaeological excavation or osteological report has ever been published. The analysis suggests that the violence was more likely linked to warfare in a number of cases, but it is also possible that some of these injuries were the result of interpersonal/domestic violence. The fact that some of these individuals exhibit healed trauma suggests that a number of the individuals studied may have been professional soldiers. It is apparent that further, detailed, study of this collection is warranted as it offers significant insights into the lives of Stockholm’s residents in the recent historical past.

Den unga franska kvinnan som idag är mest känd som Héloïse av Le Paraclet levde i Frankrike under den första halvan av 1100-talet. Pierre Abélard, en samtida framstående lärd man beskriver henne som följer: “Hon såg inte illa ut, men i fråga om beläsenhet var hon oöverträffad. Ty eftersom sådan bildning är så sällsynt hos kvinnor, vann hon en oerhörd beundran genom den och var av denna anledning redan berömd i hela riket.” De träffades i Paris där hon bodde hos sin släkting Fulbert i ett hus där även Abélard flyttade in, bland annat för att verka som hennes privatlärare. Héloïse och Abélard inledde kort därefter en passionerad kärlekshistoria och spåren av dessa två finns kvar än idag. Bland annat i form av sitt gemensamma gravmonument på Cimetière du Père-Lachaise i Paris. Historien om Héloïse och Abélard var fylld av passion och kärlek, men även av olycka vilket bidrar till att denna skildring utgör en av de mest tragiska kärlekshistorier vi känner till än idag.

Today, despite monumental walls and solid construction, the deserted graveyard in Kinne-Kleva seems to fade away as an old Christian memory. However, if you just stop for a moment and take a closer look, rethink, and challenge your thought. You might realize that the place may have served another function than Christianity. by studying 99 burial sites in Västergötland, 9 categories such as wall constructions and cult has been revealed. With an analysis, refining categories through new research and adding them toghether, the monumental construction suddenly seems to might have had another function in the Iron Age.

Abstract This thesis examines and discusses a sample of the medieval hypocausts (stone-heating ovens) in the Baltic area. The medieval construction is thoroughly explained as well as the antique hypocaust in order to establish a base for the following discussion. The medieval hypocaust has been almost forgotten for a long period of time. The last time someone dealt with this category of finds were in the 1960’s by Swedish archaeologist Iwar Andersson and in the 1970’s by Danish archaeologist Johannes Hertz. Not one archaeologist, since the early 20th century, has tried to interpret these constructions in their social contexts. The focus has always been on the construction and the technique in itself, which doesn’t lead the research any further than to a functional interpretation.   The author applies a comparative method to the literary material that is used for the thesis and discusses the origins of the medieval technique, which types there are, what contexts they appear in, what buildings and activities they can be related to, if they represent status or necessity or both and who could afford to construct them in relation to the resources that was demanded and finally why the technique was abandoned.   Keywords: Medieval hypocaust, stone-heating oven, medieval, ancient technology, the Baltic area.

Uppsatsen utgår ifrån en analys av 20 kilo animalosteologiskt material från kvarteret Gruvan 3 i Jönköping, vilket har daterats till medel- och stormaktstid (1000–1600 e.Kr.). Syftet har varit att undersöka förändringar i djurhållning och eventuella aktiviteter (kopplade till djurbenshantering), som ägt rum på platsen. Under analysarbetet har art och benelement bedömts. Osteologiska metoder för ålder, kön och mankhöjd har tillämpats i den mån detta varit möjligt på slaktdjuren i materialet, det vill säga nötkreatur (Bos taurus), får/get (Ovis aries/Capra hircus) och svin (Sus domesticus). Studien har visat att det förekommer vissa skillnader i artfördelning mellan slaktdjuren under periodens olika faser. Nöt har dock varit mest frekvent förekommande följt av får/get och gris. Resultatet av den osteologiska analysen har uppvisat stora likheter med andra tidigare undersökta medeltida stadsmaterial, när det gäller ålder, kön och mankhöjd hos djuren. Materialet från senare halvan av den undersökta tidsperioden har innehållit en större mängd bearbetade benfragment, vilka tolkats vara hantverksspill. / This paper is based on a study of 20 kilo animal bones, which were recovered from an excavation in 1994 in the quarter of Gruvan 3, Jönköping. The purpose of this essay was to investigate changes in animal husbandry and activity, related to animal bones, at the site during the period from AD 1000–1600. Osteological methods have been used to determine age, gender and height of the most common domestic animals, which are cattle (Bos taurus), sheep/goat (Ovis aries/Capra hircus) and pig (Sus domesticus). Some differences have been seen in the distribution of the domestic animals in the material from different time periods. Cattle has been the most common animal followed by sheep/goat and pig. The osteological material has also shown similarities with other materials from medieval Swedish towns based on the age, gender and height of cattle, sheep/goat and pig. The material from the later part of the investigated period has contained an increasing amount of bone fragments from crafting.

The woodlands in the north of Blekinge are traditionally seen as an zone without traces of prehistory. Literature discussing the pre-history and early medieval times in Blekinge usually describes the north of the county as a thick unfriendly and impenetrable forest. This is with certainty very easy to believe for someone walking in the thick spruce. Only, in the iron age the forests primarily consisted of beech. It could, naturally, still have been hard to penetrate but a forest consisting of deciduous, gives another basis. The woodlands contains a lot of remains from our history, as ruins from small cottages and cairns who was created during the time when even the woods where an agricultural place. Finds from the pre-history though, are scarce. Though there are some indications that a closer look could pay of.With the neighbouring county's as references there are some features worth checking up on. For one, the thousands of cairns residing in the woods, could, according to investigations performed in Småland, have been started as early as the stone age, though more often in the iron age or the medieval period. There are also interesting finds as "eldslagningsstenar", stones assumed to have been used to get a fire going. Some have been found in Blekinges woodland area and they could indicate that there were human presence during the iron age. To make conclusions in the matter of "were there people living in the northern regions of Blekinge during pre-history?" is not a simple task, but I think there is reasons to stay open minded and to take care to investigate even areas that have got no pre-historical remains previously recorded.

In the small town of Västergarn on Gotland lies a rather impressive rampart, circa one kilometre long. Excavations of the area inside of the rampart, as well as excavations of the rampart itself, have yielded no conclusive answers regarding the dating and main purpose of the rampart and the settlement that supposedly lies within. This paper aims to shed some light on the date and purpose of the Västergarn rampart. This will mainly be done by a comparative study, where the Västergarn Rampart will be compared to other ramparts, one in Waterford and one in Birka. In this analysis the construction, mainly of the core construction of the ramparts, will be taken into consideration but aspects such as terrain and building material will also be considered. The results of earlier research in and around the Västergarn area will also be used to then come to a comprehensive theory regarding the dating and purpose of the Västergarn rampart.

<p>The Middle Ages in contemporary time – Salve City; a reconstruction in the Between Land is an essay dealing with the reconstruction of medieval Kalmar. The Salve City is a melting pot of such diverse fields as archaeology, pedagogies, reconstruction, historical tourism, regional development policy et cetera. Together, these parts form a space for research and mediation, business and pleasure, a place where commercialism and historical tourism can function alongside with history enthusiasts and entrepreneurs. Both pros and cons of the use of a reconstructed part of medieval Kalmar are debated.</p> / <p>Medeltid i samtid – Salvestaden en rekonstruktion i mellanlandet, är en uppsats om återskapandet av det medeltida Kalmar. Salvestaden är en smältdegel av vitt skilda områden så som arkeologi, pedagogik, rekonstruktion, historieturism, regional utvecklingspolitik med mera. Alla dessa delar bildar tillsammans en plats för forskning och förmedling, nytta och nöje, en plats där kommersialism och historieturism samsas med eldsjälar och entreprenörer. Nyttan med en återuppbyggd del av det medeltida Kalmar är omdiskuterad på både gott och ont. </p>

Syftet med undersökningen var att undersöka markanvändning och skogshistoria i ett område imellanskåne på gränsen mellan skog och slätt. Frågor som behandlas rör den medeltidaagrarexpansionen och den senmedeltida agrarkrisen, samt förändringar i trädslagsammansättningen.För att besvara frågorna har vi använt paleoekologisk metodik, fr. a. pollenanalys och C14-datering,men också flygbilder, historiska kartor och skriftligt källmaterial. Våra resultat visar på enodlingskontinuitet i området från tidigmedeltid till 1600-tal med en tydlig expansion av åker ochgräsmarker under tidig medeltid och en lika tydlig regression under senmedeltid.Trädslagssammansättningen har under lång tid dominerats av ek, bok och tall. Det är först under desenaste 200-300 åren som bok varit lika dominerande som i dag.

Mitt syfte med uppsatsen är att, diskutera träskulpturens roll i en medeltida kyrka respektive i en kyrka byggd på 1990-talet. Fokus ligger på skulpturernas nutida roll inom Svenska kyrkan. Frågeställningarna som jag arbetar efter handlar om vilken relevans/roll som de medeltida skulpturerna har i Hyssna gamla kyrka idag. Arbetet tar också upp frågan om hur skulpturerna i de båda kyrkorna kan tolkas ur en religiös och konstnärlig synvinkel. Avslutningsvis behandlar jag frågan hur skulpturerna i Lundby nya kyrka har utformats för att passa dagens besökare. Mina metoder för uppsatsen har varit litteraturstudier och enkätfrågor som skickats ut till personal till de respektive kyrkorna och till konstnären, Lars ”Huck” Hultgren. Som hjälp för analysen av skulpturerna har en ikonografisk metod använts. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt handlar om hur konst kan påverka människor. Uppsatsen visar att skulpturerna i Hyssna framförallt har sin betydelse som kulturarv men att de till viss del har ett religiöst och liturgiskt värde. Skulpturerna i Lundby har i högre utsträckning ett religiöst och liturgiskt värde för sin församling. De har inte fått någon speciell utformning för att passa dagens kyrkobesökare eller svenska kyrkans lära av idag. Det finns också en oenighet vad gäller det religiösa och konstnärliga utformandet av Lundbyskulpturerna.