I bloggar hittar vi mängder av personlig information som berör både blogginnehavaren och dennes anhöriga, medvetet eller omedvetet. Den här studien avser att öka förståelsen för hur privatliv och personligt relaterad information framställs i två kända personers bloggar. Studien baseras på två bloggar skrivna av offentliga, kända personer - Alex Schulman och Pernilla Wahlgren. Han är en känd medieentreprenör och skribent, hon är en folkkär artist och sångerska från en teaterfamilj. Dessa bloggare är redan kända av allmänheten, något som gör att gränsen för vad som är privat och offentlig information blir väldigt suddig.   Genom en kvalitativ textanalys i två steg, en beskrivande samt en tolkande textanalys, kommer resultatet visa vilka ämnen som tas upp i bloggarna. I den beskrivande analysen studeras texten, och teman som är unika för bloggarna genereras ur texterna. Därefter tolkas och studeras dessa teman i den tolkande textanalysen för att få en förståelse för den information som bloggarna lämnar ut.   Med utgångspunkt i Privacy theory diskuteras vilken typ av personlig information som blogginnehavarna delar med sig utav. Utifrån resultatet av analysen visar studien att de ämnen som presenteras i bloggarna är följande: privat i offentligheten, vardagsreflektioner, självgranskning, känslouttryck, familjeliv och arbete och familj.

A growing need to strengthen ones position on the market, even as a city in competition with other cities, has resulted in an increasing number of municipalities developing brand platforms. When the city of Umeå developed their platform, they identified decision makers and investors as one of four important target groups. The aim of this study is to explore the portrayed image of the city of Umeå in two Swedish trade journals which addresses the specific target group decition makers and investors in both public and private sector. The aim is also to compare the image of Umeå in the two papers, to the ambition of the municipality, expressed in the brand platform. In order to make the observations as firmly established as possible, the method of the study is a combination of a quantitative content analysis and a qualitative text analysis. The study draws on the theories of Eli Avraham and Philip Kotler, concerning how to improve city images and how to market a specific city among others. The study shows that the city of Umeå in large extent is portrayed in accordance to the ambition which the municipality expressed in the brand platform. Umeå is displayed as an expanding city. The geographical position in the north of Sweden seems to be an advantage, and the public transport to the rest of Sweden and Europe are more than sufficient. Further, Umeå is portrayed as a strong university town and therefore in possession of qualified work force. A tendency is observed, that journalists write about Umeå’s use of technical innovation in different areas, which shows off Umeå as at front edge. The commercial life in Umeå comes through as well-functioning, with the exception of reports of struggling industries which most likely in no great extent affects the city image. The public sector is also portrayed positive, except for the articles concerning local politics, which reflects negatively. However, regardless of the positive representation of Umeå in the two papers, reports of the city seem to be very few. Therefore, the most important action is not to improve the image of Umeå, but to increase the reports of the city in papers addressing the target group, and by doing so moving Umeå higher on their list of candidates when choosing a city to establish new activity in.

Today there is something called clutter. Marketers are trying to communicate so many messages to consumers that it makes it difficult for consumers to take in the different market messages that exist. In this paper the authors study how marketers can reach out with a message in today's clutter. They are doing a case study of a marketing campaign which tried to solve the communication problems that clutter is causing. The goal of this campaign was to create a snackis, a Swedish word for a current topic, to reach out with their message. The campaign attracted attention from the media. The authors define what a snackis is. They also perform a content analysis of the campaign to study how a successful snackis can be created.

The aim of this study was to examine how the political party Sweden Democrats is represented in two Swedish newspapers. The study included a national newspaper and a local newspaper, Aftonbladet and Blekinge Läns Tidning.   We studied 35 articles from both papers, from 2005 and from 2009. We analyzed the texts using the linguist Norman Faircloughs (1995) method for discourse analysis. Based on his theories, we created our own model to examine the texts. Our model primarily focused on representation.   The study was conducted at a time when Sweden Democrats was given much support in opinion polls and knocked on the door to the Swedish Parliament.   The study showed that Sweden Democrats in both newspapers, primarily by descriptions, the choice of interviewees, etc., often are represented as racists. Another phenomenon is that SD in a number of texts often are linked with suspicion and assigned with a hidden agenda. In contrary, we have also found examples of articles that portray SD as any other party in the political spectrum, especially in the articles published in 2009.   Our study aimed to discuss and also showed that here are several complicated problems, both legally and ethically, when dealing with, and reporting about Sweden Democrats.

No description available.

<p>Med denna uppsats ämnar jag att designa fiktiva stammars utseende genom att basera deras utseende på existerande stammars visuella attribut och kulturer, genom en analys. Verket består av en serie bilder som innehåller karaktärsdesigner till det fiktiva spelet ”Feral”. Texten inleds med idén bakom verket och tankar om hur olika människor relaterar till kläder. Efter det så tas syftet och de mål som har definierats upp. Bakgrund och referenser redovisas sedan för att sätta verket i sin tänkta kontext. Metoden redovisas där en beskrivning om vilka böcker och källor har använts samt vilket tillvägagångssätt som använts för att komma fram till resultatet. Därefter kommer resultatredovisningen om analysen och det verk som skapades. Gruppvis redovisas de fiktiva stammarna med de tillhörande referensstammarna. Vilka val som gjordes och hur lösningarna såg ut tas även upp. Sedan följer de resterande stammarna som ingår i verket men med en aning kortare text då enbart 2 av 5 stammar var i fokus. Den centrala slutsatsen som presenteras i rapporten är att de arbetsmetoder som har använts för att skapa karaktärer och dess designer har fungerat väl. Efter det visas skisser som gjorts innan analysen och färdiga designer i del2.</p>

<p>Uppsatsen undersöker det grafiska och estetiska uttrycket från klassiska spel ur genren shoot’em up, och hur man som grafiker, art director eller speldesigner kan överföra delar av detta uttryck till ett modernt spel skapat med andra förutsättningar. Uppsatsen ligger till grund för ett grafiskt verk kallat Hands of Deliverance, som består av spelgrafik som i sin helhet kan illustrera hur ett sådant modernt spel kan se ut.</p>

<p>En story till ett spel har skrivits vars syfte är att skapa moraliska och etiska situationer som spelaren omedvetet skall ta ställning till med hjälp utav val som görs i spelet.</p><p>Storyn är en Film-Noirliknande berättelse som tagit inspiration från filmer av Film-Noir genren och datorspel som har olinjäritet i sin berättarform.</p><p>Arbetsprocessen för hur skapandet av storyn beskrivs i detalj där de olika delarna av skapandeprocessen förklaras och motiveras.</p><p>Uppsatsen avslutas med en resultatbeskrivning av vad som gjorts. Detta reflekteras det över i en avslutande diskussionsdel.</p>

<p>Uppsatsen är den akademiska grunden och diskussionen till en föreslagen teoribildning för att behandla nivådesign kompositionsteoretiskt. Verket som uppsatsen är grund för presenterar slutsatsen från följande text, men exkluderar den motiverande och akademiska delen, i ett försök att lägga fram teorierna till en bredare målgrupp.</p><p>Texten öppnar med mål och frågeställning för arbetet. Sedan presenteras arbetsmetoden och det teoretiska urvalet. En term central för diskussionen, spelytan, definieras, varefter de utvalda teorierna läggs fram.</p><p>Innan diskussionen motiveras syftet med teoribildningen. Diskussionen behandlar spelytan utifrån de presenterade teorierna, och slutligen kristalliseras resultatet av diskussionen i en rad punkter i slutsatsen. I en sista reflektion diskuteras verkets vikt, och möjliga fortsättning.</p>

<p>Denna reflexiva rapport undersöker processen att utveckla ett implementationsförslag för ett användargränssnitt till ett spel som ska lära ut riskhantering till körskoleelever. Den reflexiva rapporten genomför också en analys av användargränssnittet och innehåller därför en kort genomgång av riktlinjer och gränssnittsprinciper från människa-datorinteraktion (MDI) samt teorin om Flow. Den reflexiva rapporten avslutas med en utvärdering av arbetsprocessen och lärdomar kring arbetet. Slutsatsen som dras är att riktlinjer och principer från MDI samt Flow inte alltid kan appliceras på ett gränssnitt i ett sådant tidigt utvecklingsskede men en designer kan fortfarande få mycket användbara reslutat av att göra en analys.</p>