<p>Humor is as interesting as it is hard to define. It has travelled a long way since Hippokratestheory about body fluids and how someone, if lacking one of these, were called a humorist andwere laughed at.In this thesis we developed a new method for categorizing types of humor in Swedish comedyseries on TV. We chose six different shows (Grotesco, KvarteretSkatan, Morgonsoffan, Fredaghelaveckan, Parlamentet and Hjälp!) from the two most popular TV-channels in Sweden(SVT1 & TV4).We based or method on previous researchers’ work and came to find some categories that wererepresented in most of the previous work. Our own method came to contain seven categorieswhich we believe is enough to obtain all kinds of humor in Swedish comedy series on TV.In our study we saw that most of the humor fell under the category that we called unnormalityhumor,a category which contained incongruity which many researchers believe is afundamental part of humor.Our opinion is that the unnormality-category became too wide in our study and that we perhapsshould have divided it into two or possibly three categories to see a more distinctive result.Nonetheless, our result offers an interesting starting point for future comparative studiesfocusing on similar subjects.</p>

<p>I bloggar hittar vi mängder av personlig information som berör både blogginnehavaren och dennes anhöriga, medvetet eller omedvetet. Den här studien avser att öka förståelsen för hur privatliv och personligt relaterad information framställs i två kända personers bloggar. Studien baseras på två bloggar skrivna av offentliga, kända personer - Alex Schulman och Pernilla Wahlgren. Han är en känd medieentreprenör och skribent, hon är en folkkär artist och sångerska från en teaterfamilj. Dessa bloggare är redan kända av allmänheten, något som gör att gränsen för vad som är privat och offentlig information blir väldigt suddig.</p><p> </p><p>Genom en kvalitativ textanalys i två steg, en beskrivande samt en tolkande textanalys, kommer resultatet visa vilka ämnen som tas upp i bloggarna. I den beskrivande analysen studeras texten, och teman som är unika för bloggarna genereras ur texterna. Därefter tolkas och studeras dessa teman i den tolkande textanalysen för att få en förståelse för den information som bloggarna lämnar ut.</p><p> </p><p>Med utgångspunkt i <em>Privacy theory</em> diskuteras vilken typ av personlig information som blogginnehavarna delar med sig utav. Utifrån resultatet av analysen visar studien att de ämnen som presenteras i bloggarna är följande: privat i offentligheten, vardagsreflektioner, självgranskning, känslouttryck, familjeliv och arbete och familj.</p>

<p>En organisationskultur är unik i sig och varierar mellan organisationer och är själva kärnan i organisationen. Då få tidigare studier har gjorts om akademiska organisationskulturer inom högskolevärlden blev detta ett intresse och ligger till grund för studien. Undersökningsobjektet är Jönköpings International Business School, JIBS, och dess organisationskultur.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva och öka förståelse för en del av JIBS organisationskultur. Vilka värderingar har de anställda om organisationskulturen och hur kommuniceras den, hur socialiseras de nya studenterna in i organisationskulturen av personal och ledning, och vad kommunicerar de artefakter som finns på JIBS, är de frågeställningar som har använts. Då detta var relativt outforskat är studien explorativ och är avsedd att ge en försmak av en del av JIBS organisationskultur. En kvalitativ metod valdes för att belysa organisationskulturen och genom 7 stycken samtalsintervjuer och en övergripande observation samlades det empiriska materialet in.</p><p>Resultaten av studien visar på att JIBS organisationskultur genomsyras av den akademiska värld de anställda lever och arbetar i. Kulturen är individualistisk, kritisk, heterogen, konfliktfylld, påverkad av förändringar som har skett, relativt dold och omedveten hos de anställda, samt oklar och obestämd men ändå påtaglig i organisationen. De anställda har en del gemensamma värderingar men som inte alltid överrensstämmer med organisationens värderingar. Det råder en ovisshet om vilken kultur de har, hur de kommunicerar den och vilken betydelse den har för organisationen och dess anställda.</p>

<p>Övergången till digital marksänd television rönte stor uppmärksamhet i medierna. Debatten handlade om staten som genom övergången skulle få större möjligheter till att kontrollera me-diemarknaden, om en teknik som var föråldrad och om oförberedda tittare. Gotland var först ut i detta teknikskifte och uppmärksammades speciellt. De lokala dagstidningarna har stark ställning i Sverige och har flera funktioner. De fungerar ofta som den huvudsakliga källan för den lokala samhällsorienteringen, som ett forum för den lokala debatten med såväl kommen-tarer som opinionsmaterial, både på redaktionell nivå som insändarnivå. Vid ett teknikskifte som detta är det speciellt intressant att undersöka de lokala tidningarna roller och funktioner. Jag undersöker de två gotlandstidningarna Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar, och följer rapporteringen tidsmässigt kring själva implementeringen på Gotland, det vill säga pe-rioden före-under-efter starten av digitala marksändningar på Gotland.</p><p>Undersökningen är gjord utifrån tre nivåer i tidningarna; nyhetsartiklar, de läsarnära insändar-artiklarna och de politiska debattartiklarna. Mina resultat visar bland annat att de lokala tid-ningarna hade digital-tv-övergången högt på agendan under en lång period, men att nyheten i stort sett dog efter att implementeringen var genomförd. Tidningarna fungerade också utifrån flera av nyhetsmediernas traditionella funktioner som exempelvis informationsöverförare och kommentator, aktörer som Teracom och Digital-tv-kommissionen haft en stor möjlighet att nå fram till de gotländska läsarna med information om övergången. På insändar- och debattforum har dock i stort sett endast negativa åsikter obemötta kunnat figurera, en ensidig debatt har så-ledes förts och en bild av en totalt negativ samhällsopinion skapades.</p><p>Tidningarnas sammantagna rapportering av övergången avspeglar de åsikter gotlänningarna som de faktiskt hade enligt den tidigare DIGOT-undersökningen. Efter övergången hade de en betydligt mer positiv syn på digital-tv än vad de hade innan övergången. Tidningarnas bilder är konstruktioner som skapas i intim samklang tillsammans med läsarna. Medieinnehållet är ett urval av de händelser som finns under en viss period. Innehållet avspeglar både vad som händer, vad som tidningarna anser läsarna bör få ta del av, vad de tror läsarna vill ta del. Me-dieinnehållet och de budskap de sänder är således en konstruktion som både produceras och vidmaktshålls i nära samklang med dess användare.</p>

<p>Denna studie behandlar hur genus i serietidningen Kalle Anka & C:o ser ut jämfört med den svenska genusuppfattningen. En kvalitativ metod för att kunna förstå och deskriptivt kunna redogöra för detta tillämpades. Metoden utformades till en specificerad metod för just denna undersökning utefter två redan existerande forskningsmetoder; en semiotisk bildanalys och en textanalys. Urvalet bestod av en serie ur en tidning med en tioårsperiod mellan varje tidning. Detta för att kunna åskådliggöra den förändring som finns i genusbeskrivningen i såväl verkligheten som i tidningarna.</p><p>Studien syftade till att undersöka hur genus gestaltades i de utvalda serierna för att sedan kunna koppla detta till, och undersöka hur det såg ut i en jämförelse med genusföreställningen i Sverige. Frågeställningarna blev således följande: Hur gestaltas kvinnor respektive män i en hemmamiljö, arbetsmiljö samt i en roll inom barnomsorg? Vad får seriernas analys för kontext om dessa sätts in i den samtida svenska genusuppfattningen? Går det eventuellt att utifrån resultatet se en direkt likhet/skillnad?</p><p>1940-talets och 50-talets analyser visade på en stereotypisk manlig yrkesroll och hade en total frånvaro av kvinnor. Detta kan bero på att serierna handlade om arbetsmiljöer och att det på 1950-talet var ett stort antal hemmafruar. Serieavsnitten från 1968 och 1978 visade sammanlagt två kvinnor i arbetsmiljöer, dock återfanns de i stereotypiskt kvinnliga yrkesroller. På 80-talet påbörjades ett projekt i att bryta upp den könsuppdelade arbetsmarknaden och resultaten från 1998 års analyserade serieavsnitt visade på en icke-stereotypisk könsroll inom yrkeslivet. Det går alltså att urskilja vissa antydningar om att genus i de analyserade serieavsnitten ur Kalle Anka & C:o till viss del stämmer överens, men även att vissa aspekter bryter mot den svenska genusuppfattningen.</p>

<p>Kändisreklam har vuxit och blivit en effektiv marknadsföringsmetod över hela världen. Syftet med denna uppsats är att undersöka varför klädesföretaget MQ väljer att använda sig av celebriteter i sin marknadsföring och detta undersöker vi genom en fallstudie. Vi valde att göra kvalitativa forskningsintervjuer för att få samla information och tillsammans med teorier inom ämnesområdet har vi kunnat uppfylla syftet. Respondenterna för intervjuerna var två personer från MQs marknadsavdelning. Det vi ville få svar på var varför MQ väljer att använda sig av kändisreklam, hur de väljer vilken celebritet de ska använda, vad de vill kommunicera genom sin användning av celebriteter och vilka risker det finns i att använda sig av kändisreklam.</p><p>Fallstudien visar att MQ valt att använda sig av celebriteter i sin marknadsföring på grund av uppmärksamhetsvärdet och trovärdigheten som skapas med hjälp av kändisreklam. Den visar även att MQ går igenom en lång process innan de väljer en celebritet och att det är mycket som måste stämma med en celebritet för att den ska bli vald. Till sist fick vi också svar på att MQ vill kommunicera att de säljer kläder av god kvalité för svenskar mellan 20-40 år och att de försöker på bästa sätt undvika de risker som finns i användandet av kändisreklam. Vår studie visar att den befintliga forskningen och teorin stämmer bra överens med informationen vi fick ifrån våra intervjuer med MQ. Resultatet i vår studie stärker också de påstående om att det är viktigt att celebriteten är trovärdig och det grundas i celebritetens utseende och expertis. Valet av celebritet måste också överensstämma med företagets varumärke och budskap.</p><p> </p>

<p>Syftet med undersökningen är att se om teorierna om krisberedskap som finns i litteraturen stämmer överens med hur det är i verkligheten. Dessutom vill jag se om krisberedskapen är densamma inom olika svenska företag. Jag valde att avgränsa min undersökning till en fallstudie genom att fokusera på en specifik del som handlar om de interna kriser som kan drabba ett svenskt företag. Med de interna kriserna menar jag de extraordinära händelser som kan inträffa, där de anställda blir drabbade eller där företaget drabbas på grund av de anställda.</p><p>För att kunna undersöka detta kontaktade jag tre företag inom olika branscher. Genom intervjuer med dessa företag fick jag en bild av hur de arbetar med sin krisberedskap gällande interna kriser. Materialet jag fick fram valde jag att kategorisera för att få en tydligare överblick över informationen. Utifrån dessa kategorier gjorde jag sedan en jämförelse av företagens krisberedskap.</p><p>Genom en litteraturstudie fann jag teorier angående krisberedskap. Dessa teorier kopplade jag ihop med materialet i kategorierna som jag utformat för att se om teori och verklighet stämmer överens. Det blev således en teoriprövande undersökning.</p><p>Slutsatserna jag kan dra från min undersökning är att krisberedskapen som helhet inom de tre företagen innehåller stora likheter. Några av delarna i krisberedskapen är identiska med varandra medan det i de flesta fall bara är detaljer som skiljer sig. Eftersom den litteraturen jag använde mig av till största delen innehöll generell information och teorier om hur krisberedskapen ser ut, så stämde det in på de allmänna delarna av krisberedskapen inom de undersökta företagen. Däremot så har företagen anpassat dessa generella delar så de lämpar sig till företaget.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att analysera hur män framställs i modebilder. Vi vill med hjälp av en kvalitativ undersökning tolka mäns yttre genom ett analysschema, som vi själva tagit fram. Genom att analysera åtta bilder ur två framstående herrmagasin i Sverige, King of Sweden och Man Magazine, kom vi fram till en framträdande bild av hur män ser ut i modebilder. Vi valde att använda oss av tidningarnas decembernummer, 2008.</p><p> </p><p>Denna undersökning utgjorde även en analysering av vad maskulinitet är och hur det framställs i modebilder för herrmagasin. Urvalet gjordes utifrån oss själva där vi strategiskt valde ut bilderna, och vilka tidningar vi ansåg vara ledande på den svenska marknaden. Därefter valde vi att analysera fyra bilder som var professionellt framställda för ett varumärke och fyra bilder som var redaktionellt utförda. Nästa steg i undersökningen blev att bild för bild undersöka dem utifrån vårt analysschema för att sedan diskutera kring det vi har kommit fram till.</p><p> </p><p>Vi eftersträvade även efter att se vilka likheter och skillnader det fanns mellan de två olika magasinen, om det överhuvudtaget fanns någon skillnad. Förutom det ville få reda på om bilderna hade ett viktigt budskap att säga betraktaren.</p><p> </p><p>Det vi kom fram till i resultatet var att det fanns olika typer av mansideal i herrmagasinen. Beroende på hur vi själva tolkade bilderna framträdde män som vi ansåg var mer maskulina och män som starkt ledde in mot det feminina. Männen i de redaktionella bilderna var dock mer feminint klädda och blev stylade på ett mer feminint sätt exempelvis håret och ögonbrynen. Däremot tyckte vi att de professionella modebilderna var väldigt manliga och riktade sig mot machomännen och de män som är mycket måna om sitt utseende.</p><p> </p>

<p><!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:ApplyBreakingRules /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:UseFELayout /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:6.0pt; margin-left:0cm; mso-pagination:widow-orphan lines-together; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-language:EN-US;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} --> <!--[endif]--></p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets, SUs, medarbetare uppfattar organisationens varumärke, samt vad de vill att det ska stå för i framtiden. Vi ämnar även att utifrån undersökningens resultat ge förslag på hur organisationen skulle kunna gå vidare i det fortsatta varumärkesarbetet.</p><p>Uppsatsens huvudfrågeställning lyder: Hur ser Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare i dagsläget på organisationens varumärke? Utifrån denna fråga har ett antal delfrågeställningar utvecklats. Dessa berör bland annat vad medarbetarna uppfattar är SUs styrkor respektive svagheter, massmedia som en påverkansfaktor i sammanhanget samt vad medarbetarna anser att organisationen bör stå för i framtiden.</p><p>För att besvara dessa frågeställningar har en kvantitativ metodansats använts. Dock förekommer kvalitativa metodinslag i analysen. En enkätundersökning genomfördes på ett slumpmässigt urval bestående av 2 000 respondenter som utgjordes av medarbetare inom SU. 726 enkäter besvarades, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens på drygt 36%. Uppsatsens författare har, utifrån undersökningens resultat, utrönt tendenser. Inga generaliseringar har förekommit.</p><p>Resultatet visar att respondenternas uppfattningar inte skiljer sig nämnvärt åt sett till kön, ålder, yrkeskategori och antal yrkesverksamma år inom SU. Majoriteten säger sig ha en neutral helhetsbild av organisationen och känner en gemenskap med den egna avdelningen framför organisationen som helhet. Egenskaper som respondenterna anser stämmer överens med Sahlgrenska Universitetssjukhuset är kunskap, erfarenhet och spetskompetens. Delaktighet, effektivitet och SU som attraktiv arbetsgivare, är egenskaper som svarspersonerna anser stämmer mindre väl. Respondenterna anser att SU i framtiden bör stå för kunskap, kvalité och attraktiv arbetsgivare. Utifrån resultatet har uppsatsens författare utvecklat förslag på hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset skulle kunna använda sig av resultatet i det fortsatta varumärkesarbetet.</p><p> </p>

No description available.