Syfte: Syftet med uppsatsen är att utifrån ett kommunikationsperspektiv redogöra för vilka strategier svenska företag använder sig av inom sociala medier. Problem: Den nya utvecklingen av tekniken har förändrat sättet hur människor kommunicerar. Detta har i sin tur påverkat förutsättningar för företag och organisationer som vill nå ut till publiken. På tre år har sociala medier blivit denpopuläraste aktiviteten på Internet. Därför borde det vara naturligt för företag att använda sig av sociala medier som en del av deras kommunikationsstrategi. Metod: Studien grundas på kvalitativa telefon- och e-postintervjuer med sex svenska företag. Vi utförde ljudupptagning på de intervjuer där det var möjligt, för att få så rikt material som möjligt till vår analys. Resultat: Resultatet visar att det verkar finnas okunskap på företagen kring sociala mediestrategier och därmed otydliga strategier. Det visade sig att företagen använder sig av alla de fyra strategier som presenteras i studien, mer eller mindre då de går hand i hand, dock verkar de inte vara medvetna om det.

Den identitetsförvirring som råder i dagens samhälle tar sig en mängd olika uttryck. Ett av dessa är det faktum att många idag genom internet skapar sig parallella virtuella identiteter. En av de som gjort detta är Alexandra Nilsson, som under namnet Kissie driver en av Sveriges idag mest välbesökta bloggar. Syftet med denna studie är att utifrån ett postmodernistiskt perspektiv och teorier om social konstruktion undersöka identitetskonstruktion i bloggar, med fokus på bloggen Kissies.se Mina frågeställningar är: Hur beskrivs undersökta identitetskonstruktioner i bloggen Kissies.se? Hur skiljer sig beskrivningen av de olika identitetskonstruktionerna åt? och Hur ter sig utvecklingen av den fortlöpande identitetskonstruktionen? För att besvara dessa frågor har jag, med utgångspunkt i det postmoderna samhället och grundat på teorier om social konstruktion, genom en hermeneutisk process studerat de olika identitetskonstruktionerna. Slutsatserna av denna studie är att användandet av olika identiteter skapar möjligheter att passa in i fler sammanhang än vad som annars vore möjligt; att det sociala utbytet har stor påverkan i konstruerandet av virtuella identiteter; samt att det uppstår svårigheter då en identitet rycks ut ur den arena där den var tänkt att existera.

Background: The competition is getting harder between the universities. To reach the high school students and discover which means of contact they prefer and how they perceive student recruitment are important issues in order to succeed in marketing strategies. Purpose: The purpose with our report is to investigate, analyze and compare the student recruitment in three universities and investigate how the high school students want to be contacted. Then we compare to see if they think alike. Method: We have done a qualitative study and chosen to use focus group interviews for the high school students and interviews for the universities to collect our empirical data. We have compared the empirical data and analyzed it with communication processes and marketing communication as theoretical grounds. Result: All of the universities work approximately the same way with their student recruitment. They put a large effort in the Internet and social networks as well as the personal contact. We found certain differences when it comes to the catalogues. Our selection of high school students preferred the personal contact but at the same time they looked up a lot of information on the Internet. The high school students do not want to be pursued by regular mail but they would rather look up the information themselves.

Syftet med denna studie är att undersöka hur de kvinnliga huvudkaraktärerna i den amerikanska dramaserien Sex and the City framställs. En analys har gjorts på sex avsnitt av serien. Analysmaterialet studerades utifrån ett feministiskt samt stereotypiskt perspektiv. En av utgångspunkterna har varit antagandet om att karaktärerna är olika. Undersökningen syftar också till att analysera serien och se om den är en traditionell eller en modern såpopera. Studien grundar sig på en innehållsanalys. Resultatet kommer att delvis vara generellt för hela serien, eftersom karaktärerna följer med alla säsonger men utvecklas under seriens gång. Resultatet av undersökningen stärker antagandet av att karaktärerna är olika. Kvinnorna representerar stereotyper av olika slag. Resultatet visar även att kvinnorna också har mycket gemensamt. Serien kan varken placeras i den traditionella såpoperan eller i den postmoderna såpoperan. Sex and the city är en serie som har element från båda subgenrerna.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat ställs frågor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kärnvärden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsättningar inom diskursen kartläggsockså.Uppsatsen använder sig av diskursanalys som metod för att frilägga de element som nämnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sådan som rör just ”journalistikens framtid”.Materialet som undersökts är fyra böcker som främst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundläggande förändring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osäkerhet när det gäller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men också ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, är ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen Några förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhållandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osäkeroch att de senaste årens förändringar för första gången inneburit ekonomiska hot mot journalisterna.

I dagens samhälle finner vi många budskap om en sundare livsstil och genom tiderna har även den svenska staten producerat hälsokampanjer för att påverka unga vuxnas syn på alkoholkonsumtion. Den centrala forskningsidén för min uppsats var att genom en semiotisk analys undersöka och jämföra två svenska hälsokampanjer producerade av statliga myndigheter som verkat för en sundare syn på alkohol. Kampanjerna som låg till grund för analysen var Spola Kröken som startades 1971 av Systembolaget och Festmetoden som startades 2005 av Alkoholkommittén. Bakgrunden till min uppsats var att se hur synen på alkohol samt den statliga alkoholdiskursen för en sundare alkoholkonsumtion verkar ha skiftat från 1970-talet då Spola Kröken var aktuell, till idag, då vi bland annat haft Festmetoden. Resultatet visar att alkoholdiskursen har förändrats över tid och att den statliga alkoholdiskursen idag är mer accepterande än vad den tidigare varit. Det som kommunicerades under 70-talet som ett aktivt avståndstagande från alkohol har idag istället blivit ett aktivt accepterande av alkoholkonsumtion bland unga där målet är att minska alkoholkonsumtionen istället för att förbjuda den. På en denotativ som konnotativ nivå både i Spola Kröken och Festmetoden har staten skapat två väldigt kontrasterande alkoholdiskurser. Vidare kan vi se hur Spola Kröken startade en nationell subkultur för ungdomarna att ta till sig där de även kommunicerade livsstilen om ett hälsosamt leverne där avstånd från alkohol och mycket träning präglade livsstilen. Festmetoden däremot skapade till viss del en subkultur för de ungdomar som valde ”att ha som roligast” med mindre alkohol. Framförallt vände de sig till individen i form av en förstående förmyndarroll där individens egna val står i fokus. I Spola Kröken däremot ser vi hur staten istället intar en auktoritär förmyndarroll och ger order. Resultatet är svårt att generalisera då jag enbart undersökt två statliga kampanjer i Sverige under två tidsperioder och inte undersökt kampanjerna i dess helhet. Dock kan jag uttala mig om de två specifika kampanjerna. Likväl har validiteten ej påverkats då metod är väl förklarad och analysen är repeterbar för andra forskare. Reliabiliteten kan ha påverkats då jag som student vid JMK redan har en vana att undersöka och analysera olika typer av mediematerial och se mönster i dem. Jag har därmed en förförståelse och andra referensramar än vad den tilltänkta mottagaren för bägge kampanjerna troligtvis har.

Syfte: Vårt syfte är att undersöka vad som sagts, skrivits och debatterats kring nyhetsvärdering och framförallt vad som utgör en nyhets värde. Genom vår egen kvantitativa undersökning av Dagens Nyheter och Expressens artiklar från år 2009 vill vi söka svaret om vad som utgör en stor respektive liten nyhet i dagspressen. Slutligen har vi med hjälp av vår matematiska formel baserat de orsaker som vår teoridel tar upp på variabler som gör det möjligt att räkna ut/förutse en nyhets värde på förhand. Formeln skall ses som ett alternativt sätt att hantera diskursen för nyhetsvärdering.   Metod: kvantitativa metoder som stöd för kvalitativa metoder Material: Studentlitteratur samt ett urval för Expressens respektive Dagens Nyheter upplagor under 2009.   Resultat: Vi har konstruerat samt testat en matematisk formel för nyhetsvärdering som tycks fungera med gott resultat över det vi avsåg att undersöka. Försök till en ny diskurs kring begreppet Nyhetsvärdering har även gjorts.

Uppsatsen behandlar det postmoderna popfenomenet Lady Gaga och framställningen av henne i dagspress världen över. Lady Gagas spektakulära och inflytelserika kändisskap reproduceras dagligen i media och hon påverkar således vår samtid vilket gör henne till ett intressant forskningsobjekt. Med hjälp av Norman Faircloughs kritiska diskursanalys som metod har vi kunnat göra djupgående kvalitativa analyser och undersökt Lady Gagas framställning i dagspress. Vi har tittat på den bild som ges av Lady Gaga genom att göra grundliga språkliga analyser. Materialet som ligger till grund för undersökningen behandlar Lady Gaga i sin köttklänning som hon bar på MTV Video Music Awards i september 2010. Materialet utgörs av tio nyhetsartiklar tagna från tidningars onlinesidor och kommer främst från USA och Englands största dagstidningar. Den teoretiska ramen för uppsatsen utgörs främst av postmoderna teorier av Mikhail Bakhtin och Dominic Strinati då vi ser Lady Gaga som ett postmodernt fenomen. Bakhtins teorier om karnevalens upplösande av gränser och social tillhörighet sammanfattar han i begreppet qarnevalesque som vi applicerar på framställningen av Lady Gaga. Vidare använder vi Bakhtins teori om pajasens roll i det sociala. Faircloughs kritiska diskursanalys är förutom en metod även ett teoretiskt förhållningssätt. Vi har använt oss av hans teorier om diskurs och ideologi och hur makt upprätthålls och reproduceras genom dem. Den postmoderna teoretiska ramen i kombination med den valda metoden har på en mikronivå gett oss konkreta resultat och vi har trots vårt begränsade material kunnat utläsa mönster och strukturer som går igen i artiklarna. De diskurser och förhållningssätt som framträder i texterna har vi sammanfattat i en LadyGaga-köttklänningsdiskurs. Diskursen ser vi som en deldiskurs ur en större LadyGaga-diskurs. LadyGagaköttklänningsdiskursen innehåller inslag av ironi, skandal- och sensationsjournalistik och en vi-mothenne- atmosfär. Bilden som ges av Lady Gaga framställer henne som en förvirrad och löjlig pajas. Vidare kan vi se på en makronivå hur den här diskursen konstituerar och konstitueras av den sociala praktiken och den rådande kapitalistiska ideologin.

SYFTE: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad det kan finnas för orsaker till att spela ett av världens störta MMORPG-spel, World of Warcraft. Förutom detta är uppsatsens mål att även granska vad det kan finnas för positiva och negativa effekter med spelandet samt utifrån Henry Jenkins kunskapsgemenskap se om de kan appliceras på spelets guilder. TEORETISKT PERSPEKTIV: Det teoretiska perspektivet, vilket har används i denna uppsats, är Henry Jenkins moderna form av kunskapsgemenskap. En kunskapsgemenskap är en gemenskap där man med hjälp av varandras individuella expertis tillsammans kan nå gemensamma mål. Det skrivs även om elitistiska kunskapsgemenskaper, vilka är en utveckling av kunskapsgemenskaper. Skillnaden mellan de två typerna ligger i att de elitistiska grundar sig i tidigare meriter istället för engagemang.   METOD: Metoderna, vilka har använts, är fokusgruppintervjuer som insamlingsmetod och innehållsanalys som analysmetod. Fokusgrupper blev vald som metod då vi kan få information som är svår att tillhandahålla utan att prata med människor som har kunskap om fenomenet. Fokusgruppintervjuer är en tämligen ny metod, vilket gör att sätt att analysera materialet på kan variera, i denna uppsats blev materialet analyserat genom en innehållsanalys. En grundtanke med innehållsanalyser är att koda materialet, dela upp det i enheter samt söka efter trender och mönster. Emellanåt har forumtrådar vilka behandlar WoW använts för att kunna styrka eller stjälpa det informanter sagt. SLUTSATS: Det jag har kommit fram till är att orsaker till att spela WoW grundar enkelt sig i hur man spelar, likaså gör effekterna av spelet. Av mina informanter blev slutsatsen att kunskapsgemenskaper spelar till stor del av gemenskapen och följaktligen lider relationerna utanför spelet av detta, positiva effekter av spelandet kan enkelt vara att man får gemenskap. Elitistiska kunskapsgemenskaper spelar för att vara bäst och känna att man presterar, negativa aspekter blir då att för mycket tid vill läggas på spelet och annat prioriteras bort. Positivt av detta blir att spelandet kan ses som en legitim merit på ett CV. Huruvida guilder kan ses som kunskapsgemenskaper eller ej är det ingen fråga om men om de kan ses som elitistiska eller inte har jag goda skäl att tro att det grundar sig i guildens syfte, är syftet att umgås eller att vara bäst?

Syfte Syftet med min studie är att undersöka arbetslösa personers syn på hur företag inom jobbcoachningsbranschen kommunicerar via sin hemsida. Metod Kvalitativ metod i form av fokusgrupp Material En fokusgrupp med sex respondenter Slutsatser Resultaten visar att en hemsida är viktig för respondenterna i ett första skede för att skapa förtroende samt för att ge besökarna en uppfattning om hur seriöst företaget verkar. Målgruppen vill kunna ta del av många olika tips om hur man söker jobb och vill gärna kunna se vilka erfarenheter coacherna som jobbar på företaget har för att bättre kunna avgöra om att man är i goda händer om eller inte. Det är viktigt för respondenterna att hemsidan är logiskt strukturerad och presenterad på ett snyggt sätt layoutmässigt för att hålla intresset vid liv under besöket. De flesta av respondenterna menar att hemsidan är ett bra komplement till coachningen. Man vill också gärna att innehållet ska vara uppdaterat. Uppdateras inte hemsidan ofta så tappar man intresset av att återvända till hemsidan.