No description available.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur svenska dagstidningsredaktioner förhåller sig till featurejournalistik i dag och vilken betydelse feature har för papperstidningens överlevnad. Undersökningen är uppdelad i en kvantitativ och en kvalitativ del. Vi har lagt fokus på fyra tidningar – Katrineholms-kuriren, Norrköpings tidningar, Sydsvenska dagbladet och Göteborgs-posten. Som kvantitativ metod har vi räknat antalet texter med featurekaraktär i respektive tidning under en vecka i november 2009. För att kunna bedöma om mängden förändrats under det senaste decenniet, har vi jämfört materialet i samma tidningar 1999. Den kvalitativa delen av studien består av intervjuer med featureansvariga på respektive tidning. Vår teoretiska ram bygger bland annat på forskning vid Oslo universitet som visar att featurejournalistiken tycks bli viktigare för papperstidningar. Detta är ett resultat av att tidningarna konkurrerar med webbredaktionerna som kan uppdatera sina nyheter i realtid, en egenskap som papperstidningen saknar. Undersökningen visar att den allmänna tendensen är att feature har ökat i mängd samtidigt som längre nyhetsartiklar har minskat. De vi intervjuat anser att feature är viktigt för att konkurrera med tidningar på Internet och behålla attraktionsvärdet hos prenumeranterna.

Denna studie behandlar hur genus i serietidningen Kalle Anka & C:o ser ut jämfört med den svenska genusuppfattningen. En kvalitativ metod för att kunna förstå och deskriptivt kunna redogöra för detta tillämpades. Metoden utformades till en specificerad metod för just denna undersökning utefter två redan existerande forskningsmetoder; en semiotisk bildanalys och en textanalys. Urvalet bestod av en serie ur en tidning med en tioårsperiod mellan varje tidning. Detta för att kunna åskådliggöra den förändring som finns i genusbeskrivningen i såväl verkligheten som i tidningarna. Studien syftade till att undersöka hur genus gestaltades i de utvalda serierna för att sedan kunna koppla detta till, och undersöka hur det såg ut i en jämförelse med genusföreställningen i Sverige. Frågeställningarna blev således följande: Hur gestaltas kvinnor respektive män i en hemmamiljö, arbetsmiljö samt i en roll inom barnomsorg? Vad får seriernas analys för kontext om dessa sätts in i den samtida svenska genusuppfattningen? Går det eventuellt att utifrån resultatet se en direkt likhet/skillnad? 1940-talets och 50-talets analyser visade på en stereotypisk manlig yrkesroll och hade en total frånvaro av kvinnor. Detta kan bero på att serierna handlade om arbetsmiljöer och att det på 1950-talet var ett stort antal hemmafruar. Serieavsnitten från 1968 och 1978 visade sammanlagt två kvinnor i arbetsmiljöer, dock återfanns de i stereotypiskt kvinnliga yrkesroller. På 80-talet påbörjades ett projekt i att bryta upp den könsuppdelade arbetsmarknaden och resultaten från 1998 års analyserade serieavsnitt visade på en icke-stereotypisk könsroll inom yrkeslivet. Det går alltså att urskilja vissa antydningar om att genus i de analyserade serieavsnitten ur Kalle Anka & C:o till viss del stämmer överens, men även att vissa aspekter bryter mot den svenska genusuppfattningen.

Humor is as interesting as it is hard to define. It has travelled a long way since Hippokratestheory about body fluids and how someone, if lacking one of these, were called a humorist andwere laughed at.In this thesis we developed a new method for categorizing types of humor in Swedish comedyseries on TV. We chose six different shows (Grotesco, KvarteretSkatan, Morgonsoffan, Fredaghelaveckan, Parlamentet and Hjälp!) from the two most popular TV-channels in Sweden(SVT1 & TV4).We based or method on previous researchers’ work and came to find some categories that wererepresented in most of the previous work. Our own method came to contain seven categorieswhich we believe is enough to obtain all kinds of humor in Swedish comedy series on TV.In our study we saw that most of the humor fell under the category that we called unnormalityhumor,a category which contained incongruity which many researchers believe is afundamental part of humor.Our opinion is that the unnormality-category became too wide in our study and that we perhapsshould have divided it into two or possibly three categories to see a more distinctive result.Nonetheless, our result offers an interesting starting point for future comparative studiesfocusing on similar subjects.

Time changes, so also in sport. The small venues become larger and more modernized. As stadiums grows, so also does sponsorship and its popularity, around them. Is it enough as a sponsor only to expose yourself these days, or does the new times require more creativity to stand out from all the media? This work is done for Stadium AB in Norrköping, and treats questions such as; what type of sposnorcummunication that is proper to use around the soccer stadium, and if it is possible for new ideas in the future when Stadium is hosting a game? To answer these questions theory has been read about sponsorship and data has been gathered through qualitative interviewswith soccer clubs and sponsorship consultants. The work result shows that there are some general rules that the company should follow tosucceess when hosting a game. Thesee are good relationship with the corporation, activationat the game and the importance of using the unique opportunities that sponsorship actuallygives. The result also shows that there are many opportunities to develop sponsorship in thefuture when hostinng a game. Trends shows that experiences becomes more and more popular,something that will be used in sponsorship as well. Besides this, technology will take moreplace at the venues, primarily through mobile phones. The interviewd soccer clubs hopes thatcompanies hosting a game will use the opportunities it gives to the fully in the future. Thereare no limits, only imagination and budget sets boundaries.

Vi har gjort en användbarhetsanalys på MiniQ, ett webbaserat datorprogram som är ett beslutsstöd för läkare och sjuksköterskor gällande medicinering. Vi utförde en användbarhetstest där 6 deltagare utförde förutbestämda uppgifter i programmet. Vi upptäckte en del problem, och påstår att orsaken för det flesta av problemen är en lucka mellan användarens mentala modell av programmet och hur programmet och gränssnittet är uppbyggt. Min egen mer detaljerade forskningsstudie var att tillämpa färgteorier för att göra gränssnittet mer attraktivt samt göra programmets färgkod mer intuitiv. Vi presenterade för företaget QPMedtech ett designförslag som vi skapat genom att följa en användarfokuserad designprocess.

The newspaper industry changes with the society. New trends and developments affect how layout and design are perceived. Therefore it is important for the survival of a news­paper to catch up with trends and retain contemporaneity. This demands that a daily paper frequently updates its appearance and sometimes even redesign the whole newspaper. Folkbladet, a newspaper in Norrköping, is currently in need of a new layout. The employees often deviate from the graphic guidelines that exist at the company today, due to that it doesn’t feel contemporary, but also because they don’t appreciate the appearance as it is today. This thesis is based on a study of the layout of Folkbladet and analyse: which tools can be used to create a distinct identity regarding layout, which tools you can use to create a clear structure and readability in a newspaper, and how Folkbladet can make use of these tools. To find out about the company’s situation today and their identity, interviews have been made with employees. An analysis of how the content are presented in the newspaper has also been made, with the purpose to investigate how it is perceived today, and to se which improvements that are needed. The interviews and the analysis constitute the foundation of the new design concept and the new guidelines. The result became a newspaper with a more distinct sectioning, with a new colour palette, and new and limited amount of typefaces, that better reflects Folkbladet’s vision. The new layout is also designed to make an airy feeling. Together these aspects contribute to a livelier and more distinguishing paper, “the newspaper shall dance”. You can create a clear and distinct identity with a consistent use of different design element, like colour, typefaces, and reoccurring shapes. It is important to be aware of your concept and what the brand stands for, so that the graphic layout will convey the same feeling. By focusing on the vision of Folkbladet, to be more sharp and cocky, this will contribute to a more distinct identity. This could be enhanced by typeface, colour and shape. A clear layout with good readability can be achieved through a logical sectioning, which are designed in a uniformed way. Readability can be improved with well-selected typefaces, adjusted length of lines and sizes. Together, all these aspects contribute to the new layout for Folkbladet. / Tidningsbranschen förändras i takt med samhället. Nya trender och teknikutvecklingar påverkar hur utseendet och layouten på en tidning uppfattas. För en tidnings överlevnad är det således viktigt att följa med i utvecklingen och behålla aktualiteten. Detta kräver att tidningar med jämna mellanrum uppdaterar sin layout och genomgår en redesign.Folkbladet, en dagstidning i Norrköping, är idag behov av en ny layout. De grafiska riktlinjer som finns, används knappt eftersom de upplevs som omoderna av personalen. Tidningen anser därför att en förändring är nödvändig.Denna rapport grundar sig på en studie av Folkbladets layout och undersöker: vilka verktyg som finns för att skapa en tydlig identitet med hjälp av layout, vilka verktyg som finns för att skapa tydlig struktur och läsbarhet i en dagstidning samt hur Folkbladet kan använda dessa verktyg vid en redesign.Genom semistrukturerade intervjuer med Folkbladets personal har nuläget och tidningens identitet fastställts. En innehållsanalys genomfördes på en av Folkbladets tidningar med syftet att undersöka hur tidningen upplevs idag samt se vilka förbättringar som kan genomföras. Intervjuerna och analysen utgör tillsammans grunden för ett nytt designförslag samt nya riktlinjer för Folkbladet, som återspeglar deras vision bättre. Resultatet blev en tidning med tydligare sektionsindelning, bland annat med hjälp av färg, nya och begränsat antal teckensnitt. Det nya layoutförslaget har också fokuserat på att skapa en luftigare layout. Tillsammans ska alla dessa delar bidra till en mer levande och särskiljande tidning, “tidningen ska dansa”. En tydlig identitet kan skapas med hjälp av konsekvent användade av olika designelement såsom färg, teckensnitt och återkommande former. Att ha ett klart utformat koncept där det finns en medvetenhet om vad varumärket står för, gör att den grafiska utformningen kan anpassas utifrån detta och på så sätt medverka till en tydligare identitet. Genom att fokusera på Folkbladets vision om att vara en vass och kaxig tidning, bidrar detta till en mer distinkt identitet. Med hjälp av teckensnitt, färg och form har denna identitet kunnat förstärkats.En tydlig struktur med god läsbarhet kan uppnås genom logiskt sektionsindelning utformat på ett enhetligt sätt. Läsbarheten kan förbättras med väl valda teckensnitt, anpassade radlängder och storlek. Detta ligger sammantaget som grund för en ny layout för Folkbladet.

SVT:s Uppdrag granskning sände i januari-februari 2011 två avslöjande reportage om Ikea och dess grundare Ingvar Kamprad. I den här uppsatsen görs en kvantitativ innehållsanalys av hur dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Smålandsposten och Svenska Dagbladet rapporterade kring Kamprad i 74 artiklar under efterspelet till granskningen. Forskningsfrågan är huruvida rapporteringen i ett mediedrev styrs av huvudpersonens status i samhället. Resultatet tolkas med hjälp av teorier om mediedrev och framing och jämförs med tidigare forskning om två politiska affärer: Rainer-affären 1983 och Freivalds-affären 2000. Undersökningen visar att flertalet kriterier för ett mediedrev inte stämmer in på rapporteringen kring Kamprad. Rapporteringen var inte tillräckligt omfattande, inriktningen var inte ensidig och utgången var inte oviss. Beskrivningen av Kamprad som ett nationalhelgon var relativt vanlig i de undersökta artiklarna. Däremot tycks rapporteringen inte huvudsakligen ha styrts av Kamprads status i samhället. Flera alternativa förklaringar kan finnas, däribland att affären inte var tillräckligt spektakulär, att Kamprad inte hade någon chefsposition att avgå ifrån samt att det var en tids- och resurskrävande uppgift för tidningarna att gräva fram nya uppgifter i sakfrågan.

I dag är det mer regel än undantag att nyhetsmediernas webbsidor tillåter sin publik att kommentera texter, bilder och klipp. Möjligheterna till interaktion mellan journalister och publik har ökat markant. Publiken uppmanas i vissa fall även att bidra med egna texter och bilder. Denna utveckling har resulterat i att gränsen mellan journalister och publik blivit otydligare. I denna undersökning har 35 journalister i Sundsvall svarat på en enkät om deras inställning till publikmedverkan i allmänhet och webbkommentarer i synnerhet. Sex journalister på Sundsvalls Tidning har också intervjuats ingående om dessa ämnen. Vi har fokuserat på att ta reda på om åldern är en avgörande faktor för dessa åsikter. Genom att ta del av dessa åsikter har vi undersökt förekomsten av spänningar i journalisternas relation till läsarna. Är Sundsvalls journalister positiva till dagens interaktiva medieklimat? Vill de bjuda in publiken och låta dem bidra med material eller vill journalisterna hålla publiken på avstånd? Efter undersökningen stod det klart att journalisternas inställning till publikens möjligheter till medverkan var klart positiv. Men i praktiken uppkom flera problem med publikmedverkan. Hos journalisterna fanns en utbredd uppfattning om att kommentarsfälten ibland spårar ur i rasistiskt och kränkande innehåll. Men bilden var komplex. Alla intervjuade journalister ansåg att det oftast fungerade bra och att kommentarer var ett bra sätt för ”vanliga” människor att uttrycka sina åsikter. Journalisterna var även positiva till att publiken bidrar med material. Men flera av intervjupersonerna oroade sig över vilka regler och vilket ansvar som skulle gälla när publiken gör nyheter. De frågade sig också vad som händer med objektivitet, namnpubliceringar och andra journalistiska värderingar när publiken gör samma jobb som journalister. Enligt vår undersökning verkade åldern inte vara en avgörande faktor för våra intervjupersoners inställning till publikmedverkan.