Syftet med undersökningen är att se om teorierna om krisberedskap som finns i litteraturen stämmer överens med hur det är i verkligheten. Dessutom vill jag se om krisberedskapen är densamma inom olika svenska företag. Jag valde att avgränsa min undersökning till en fallstudie genom att fokusera på en specifik del som handlar om de interna kriser som kan drabba ett svenskt företag. Med de interna kriserna menar jag de extraordinära händelser som kan inträffa, där de anställda blir drabbade eller där företaget drabbas på grund av de anställda. För att kunna undersöka detta kontaktade jag tre företag inom olika branscher. Genom intervjuer med dessa företag fick jag en bild av hur de arbetar med sin krisberedskap gällande interna kriser. Materialet jag fick fram valde jag att kategorisera för att få en tydligare överblick över informationen. Utifrån dessa kategorier gjorde jag sedan en jämförelse av företagens krisberedskap. Genom en litteraturstudie fann jag teorier angående krisberedskap. Dessa teorier kopplade jag ihop med materialet i kategorierna som jag utformat för att se om teori och verklighet stämmer överens. Det blev således en teoriprövande undersökning. Slutsatserna jag kan dra från min undersökning är att krisberedskapen som helhet inom de tre företagen innehåller stora likheter. Några av delarna i krisberedskapen är identiska med varandra medan det i de flesta fall bara är detaljer som skiljer sig. Eftersom den litteraturen jag använde mig av till största delen innehöll generell information och teorier om hur krisberedskapen ser ut, så stämde det in på de allmänna delarna av krisberedskapen inom de undersökta företagen. Däremot så har företagen anpassat dessa generella delar så de lämpar sig till företaget.

<!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:ApplyBreakingRules /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:UseFELayout /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:6.0pt; margin-left:0cm; mso-pagination:widow-orphan lines-together; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-language:EN-US;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} --> <!--[endif]--> Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets, SUs, medarbetare uppfattar organisationens varumärke, samt vad de vill att det ska stå för i framtiden. Vi ämnar även att utifrån undersökningens resultat ge förslag på hur organisationen skulle kunna gå vidare i det fortsatta varumärkesarbetet. Uppsatsens huvudfrågeställning lyder: Hur ser Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare i dagsläget på organisationens varumärke? Utifrån denna fråga har ett antal delfrågeställningar utvecklats. Dessa berör bland annat vad medarbetarna uppfattar är SUs styrkor respektive svagheter, massmedia som en påverkansfaktor i sammanhanget samt vad medarbetarna anser att organisationen bör stå för i framtiden. För att besvara dessa frågeställningar har en kvantitativ metodansats använts. Dock förekommer kvalitativa metodinslag i analysen. En enkätundersökning genomfördes på ett slumpmässigt urval bestående av 2 000 respondenter som utgjordes av medarbetare inom SU. 726 enkäter besvarades, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens på drygt 36%. Uppsatsens författare har, utifrån undersökningens resultat, utrönt tendenser. Inga generaliseringar har förekommit. Resultatet visar att respondenternas uppfattningar inte skiljer sig nämnvärt åt sett till kön, ålder, yrkeskategori och antal yrkesverksamma år inom SU. Majoriteten säger sig ha en neutral helhetsbild av organisationen och känner en gemenskap med den egna avdelningen framför organisationen som helhet. Egenskaper som respondenterna anser stämmer överens med Sahlgrenska Universitetssjukhuset är kunskap, erfarenhet och spetskompetens. Delaktighet, effektivitet och SU som attraktiv arbetsgivare, är egenskaper som svarspersonerna anser stämmer mindre väl. Respondenterna anser att SU i framtiden bör stå för kunskap, kvalité och attraktiv arbetsgivare. Utifrån resultatet har uppsatsens författare utvecklat förslag på hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset skulle kunna använda sig av resultatet i det fortsatta varumärkesarbetet.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att analysera hur män framställs i modebilder. Vi vill med hjälp av en kvalitativ undersökning tolka mäns yttre genom ett analysschema, som vi själva tagit fram. Genom att analysera åtta bilder ur två framstående herrmagasin i Sverige, King of Sweden och Man Magazine, kom vi fram till en framträdande bild av hur män ser ut i modebilder. Vi valde att använda oss av tidningarnas decembernummer, 2008.   Denna undersökning utgjorde även en analysering av vad maskulinitet är och hur det framställs i modebilder för herrmagasin. Urvalet gjordes utifrån oss själva där vi strategiskt valde ut bilderna, och vilka tidningar vi ansåg vara ledande på den svenska marknaden. Därefter valde vi att analysera fyra bilder som var professionellt framställda för ett varumärke och fyra bilder som var redaktionellt utförda. Nästa steg i undersökningen blev att bild för bild undersöka dem utifrån vårt analysschema för att sedan diskutera kring det vi har kommit fram till.   Vi eftersträvade även efter att se vilka likheter och skillnader det fanns mellan de två olika magasinen, om det överhuvudtaget fanns någon skillnad. Förutom det ville få reda på om bilderna hade ett viktigt budskap att säga betraktaren.   Det vi kom fram till i resultatet var att det fanns olika typer av mansideal i herrmagasinen. Beroende på hur vi själva tolkade bilderna framträdde män som vi ansåg var mer maskulina och män som starkt ledde in mot det feminina. Männen i de redaktionella bilderna var dock mer feminint klädda och blev stylade på ett mer feminint sätt exempelvis håret och ögonbrynen. Däremot tyckte vi att de professionella modebilderna var väldigt manliga och riktade sig mot machomännen och de män som är mycket måna om sitt utseende.

Forskarna är överens, kriser har blivit ett oundvikligt inslag i dagensinformationssamhälle. Ett särskilt fokus ligger på hur immateriella värden påverkas. Immateriella värden syftar bland annat till en organisations varumärke och förtroendekapital. Parallellt med den här utvecklingen har även behovet av god krishantering växt fram. Det är numera allmänt vedertaget att god krishantering inte bara kan hjälp en organisation under en kris utan även stärka organisationens varumärke och förtroende efter krisen. Utifrån dessa resonemang såg jag det intressant att undersöka krismedvetenheten med koppling till varumärkesfrågor hos de kommunikationsansvariga på den statliga myndigheten Vägverket. Syftet med studien är att undersöka informatörers och pressansvarigas uppfattning av sambandet mellan krishantering och varumärkesvård. Kvalitativa intervjuer genomfördes bland Vägverkets informationschefer och pressansvariga. Det empiriska materialet sattes sedan i relation till den teoretiska referensramen för hur kriser och krishantering är kopplat till varumärkesvård. Resultatet visar att kommunikationsansvariga på Vägverket har en god medvetenhet om kopplingen mellan myndighetens krishantering och varumärkesvård. Den externa krishanteringen är väl integrerad i verksamheten medan den interna krishanteringen kan bli bättre. Där är det i synnerhet den interna kriskommunikationen som behöver ses över. Resultatet visar även på att kommunikationsansvariga är väl medvetna om betydelsen av varumärket och förtroendet från allmänheten. Därför arbetar de med krishantering på ett sätt som främjar allmänhetens förtroende. Dock behöver interna förtroendekriser hanteras med mer och tydligare information mot medarbetarna.

No description available.

Antalet bloggar har de senaste åren ökat explosionsartat i världen. Bloggare har blivit en maktfaktor som kan påverka både hur folk röstar och hur de ska klä sig. I Sverige har 18-åriga Isabella ”Blondinbella” Löwengrips landets största blogg med mer än 600 000 läsare i veckan. Att nå ut till så många människor varje vecka innebär att man har en stor makt att påverka hur människor tycker och tänker. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka innehållet under en bestämd period på Blondinbella.se och undersöka varför vissa läsare inom Blondinbellas målgrupp läser bloggen. För att undersöka innehållet på Blondinbella.se har vi gjort en kvalitativ innehållsanalys på samtliga inlägg som publicerades på bloggen under februari 2008. För att ta reda på varför vissa läsare inom Blondinbellas målgrupp läser bloggen har vi haft fyra fokusgrupper, med totalt 20 deltagare, på Jämtlands Gymnasium där elever som läste bloggen fick diskutera varför de gör det. I vår kvalitativa innehållsanalys kom vi fram till att Blondinbella.se är en blogg med ett varierat innehåll och att sidan är frekvent uppdaterad. Bloggen innehåller mestadels information om Blondinbellas liv, vad hon gör, vad hon har gjort och vad hon ska göra. På sin blogg reflekterar Blondinbella över privata angelägenheter och mer allmänna problem. Blondinbella aktiverar sina läsare genom att ge dem olika uppmaningar och ibland försöker hon att roa sina läsare. Hennes läsare uppskattar att sidan uppdateras ofta och gillar att följa med i hennes liv. De ser hennes som en bra förebild och uppskattar innehållet i bloggen. Många läste Blondinbella för att få tips och råd och som underhållning när de hade tråkigt.  De litar på det som skrivs i bloggen och föredrar att läsa bloggar framför traditionella nyhetsmedier.

SammanfattningMedieklimatet i Sverige har blivit allt hårdare under de senaste tio till femton åren. Allt fler aktörer spelar på mediemarknaden och konkurrerar om konsumenterna. För lösnummersålda papperstidningar är både löpsedeln och förstasidan på tidningen reklampelare som ska sälja tidningen till konsumenterna. Och innehållet på dessa väsentligt för upplagesiffrorna.I vår studie har vi undersökt om den ökade konkurrensen medfört att förstasidorna på Sveriges upplagemässigt största tidning, Aftonbladet, förändrats. Detta har vi gjort genom att i en kvantitativ innehållsanalys jämföra förstasidor från 1987, 1997 och 2007. I studien presenterar vi skillnader och likheter på förstasidor de tre åren sinsemellan. Vi har kommit fram till att Aftonbladet 2007 använde sig av andra grepp för att locka läsare att köpa tidningen än vad de gjorde 1987 och 1997. Tendenser kan urskiljas att tidningen på 2000-talet anpassat sig till konkurrensen främst genom att erbjuda fler tilläggsprodukter, bland annat bilagor och filmer som konsumenten får köpa tillsammans med tidningen. Samtidigt använde Aftonbladet andra marknadsföringsknep på förstasidan 1987, som sedan sakta tycks ha dött ut, exempelvis egna tävlingar där den som köper tidningen kan vara med och vinna priser. Studien omfattar också huvudnyheten på förstasidan och vi har jämfört nyhetsvärderingen 1987, 1997 respektive 2007. Vi kunde dock inte konstatera någon märkbar skillnad i vilken typ av nyhet som publiceras på förstasidan. Däremot visar resultatet av studien att Aftonbladet 2007 hårdare vinklade de nyheter som publicerades på förstasidan, dels genom personifiering och dels genom att göra nyheterna till mer sensationsinriktade. Resultatet tyder på att tidningen använder sig av de ovan nämnda greppen för att ytterligare attrahera läsare och sticka ut från andra medier de konkurrerar med.

Varje år bidrar mörkret till att nästan varannan person i norra Europa mår sämre. Det slår oftast till i november och varar tills det blir ljusare i mars. Vissa är känsligare för mörkret än andra och drabbas av Seasonal Affective Syndrome, SAD. Orsaker och behandlingsmetoder till SAD tas upp i den här artikelserien om vinterdepression.

Arbetet behandlar utvecklingen av ett grundläggande element till en framtida webbaserad community för dataspelsutvecklare. Grundelementet är en användarprofil som inom communityn kommer att åskådliggöras i ett grafiskt webbgränssnitt för alla registrerade användare. Användarprofilens syfte är att presentera användaren på ett attraktivt sätt för såväl spelindustrin som andra spelutvecklare som söker samarbete och bekantskap. Gränssnittet utvecklas ur ett användarcentrerat perspektiv genom den metodologi som McCracken och Wolfe (2004) presenterar. Utvecklingsprocessen inleds med att kartlägga marknaden, de tänkta slutanvändarna och deras behov samt den svenska spelindustrins intresse av en sådan community. Därefter utvecklas en tidig prototyp som genomgår tester där dataspelsstudenter från Högskolan i Skövde får tillfälle att påverka såväl utformning som innehåll. Processen leder till en uppdaterad version av prototypen men kan betraktas som en första iteration av utvecklingen och det ligger i framtida arbete att genom fler liknande iterationer färdigställa produkten.