Pliktverket genomförde under 2006 en stor förändring för att spara 100 miljoner kronor. Resultatet blev att 131 medarbetare sades upp och två regionkontor lades ner. Syftet med denna uppsats är att undersöka anledningarna till negativa omdömen om Pliktverkets interna kommunikation under förändringsprocessen 2006 och komma fram till lösningsförslag på de bakomliggande problemen så att den interna kommunikationen kan utvecklas. Kommunikation under förändring är ett stort område och därför har jag valt att begränsa mig till fyra områden som Pliktverket i en enkätundersökning funnit att det varit problem med. Jag har arbetat utifrån följande problemområden: Tillförlitlighet – Har tillförlitligheten till processen och informationen påverkats av problemen med kommunikationen? Förväntningar – Har Pliktverket skapat orimliga förväntningar på förändringsarbetet via medarbetarutbildning? Delaktighet – Varför får delaktigheten lågt betyg och hur har medarbetarna varit delaktiga? Dialog – Varför får dialogen under processen dåligt betyg? Samtalsintervjuer med medarbetare vid Pliktverkets kvarvarande regionkontor och huvudkontoret har använts som metod. Jag har bland annat kunnat dra följande slutsatser: • Förändringen har varit toppstyrd utan delaktighet för medarbetarna • Monolog har förekommit istället för dialog, vilket har lett till att tillförlitligheten och förtroendet för processen har blivit lågt. • Delaktigheten inom organisationen har av allt att döma varit dålig redan innan förändringsprocessen. • Medarbetarutbildningen som genomförts tidigare har gett medarbetarna förväntningar på att få vara delaktiga under en förändringsprocess. • Dålig tillgänglighet till ansvariga och chefer har gjort att dialogen blivit dålig. • Förändringens syfte är dåligt förankrad i organisationen på grund av dålig dialog. / During year 2006 The National Service Administration made a big change in order to save 100 million Swedish crowns. The result was that 131 employees were under notice and two regional offices were shut down. The purpose of this essay is to study the reason behind negative opinions about the internal communication during the change in 2006 and to propose solutions so the internal communication may be developed. Communication during a change is a large subject so I chose to focus on four subjects that were earlier discovered as problematic areas during the change process. I have been working with these four subjects: Reliability – Has the reliability towards the process and information been affected by communication problems? Expectations – Have the employees achieved expectations to be involved in the preparations for the change through an education? Involvement – Why does the involvement get such a low grade and how have the employees been involved? Dialogue – Why does the dialogue during the process get a low grade? Private interviews with employees at The National Service Administration Departments remaining offices have been used as method. Among other things I found out that: • The change has been driven from the top administration without involving the employees. • Involvement has been bad for the employees even before the change started. • Low accessibility by responsible persons has made the dialogue unsatisfactory • The change’s purpose is not well established in the organisation because of bad dialogue. • There has been monologue instead of dialogue, which has led to low reliability. • An education has given the employees expectations to be involved during a change.

I den här C-uppsatsen har vi på uppdrag av Eskilstuna Energi och Miljö undersökt deras informationsflöde till privatkunder. Syftet med undersökningen var att ta reda på hur bra deras olika informationskanaler fungerar. Vidare skulle vi ta reda på om några kanaler kunde tas bort eller om nya kanaler borde användas. Vi ville också få en fingervisning på om Eskilstuna Energi och Miljös kärnvärden kommit fram och mottagits av kunderna. En ytterligare fråga var vad respondenterna anser är viktigt i ett informationsmaterial för att de ska uppmärksamma det. Vi valde att använda oss av fokusgrupper som en inledande metod för arbetet, för att sedan, med dessa som grund, formulera frågor i en enkät som skickades ut till närmare 1 000 kunder. Vi gjorde även egna analyser av Eskilstuna Energi och Miljös informationsmaterial, med utgångspunkt i teorier om informationsdesign. Våra undersökningar visade att informationskanalerna uppskattas olika av olika respondenter och för olika syften. Informationskanalerna kompletterar varandra, men i många fall föredrar respondenterna att få informationen via post och lokaltidning. Det visade sig också att de kanaler som Eskilstuna Energi och Miljö inte använder idag, e-post och SMS är populära bland många. Våra slutsatser är att alla kanaler de använder idag behövs, men bör användas på olika sätt och för olika syften. Undersökningen visade att Eskilstuna Energi och Miljö har lyckats relativt bra med att förmedla sina kärnvärden. Informationen fungerar i många fall bra, men i vissa fall har inte budskapet kommit fram på ett optimalt sätt. Enligt våra undersökningar beror det på bristande informationsdesign gällande bland annat avsändare och innehåll.

Syftet med denna uppsats var att analysera hur begreppet arbetarparti konstruerats i Moderaternas texter som en strategi för det Moderata samlingspartiet att locka till sig väljare. Den fråga författarna ställde sig i relation till syftet var: • Hur konstrueras begreppet arbetarparti i de aktuella texterna med tanke på språk och intertextualitet? I uppsatsen utgick författarna ifrån att texter, däribland politiska texter utgör en påverkan på hur förändring eller reproduktion av sociala strukturer, normer och värderingar sker. Utifrån detta synsätt använde sig författarna av Fairclough´s tolkning av den kritiska diskursanalysen. Materialet bestod av delar ur Moderaternas valkampanj, däribland reklamtexter och internetsidor samt delar ur Moderaternas handlingsprogram och idéprogram. I analysen har fokus lagts på språkanvändning och intertextualitet. I analysen av uppsatsen kom författarna fram till att Moderaterna använt begrepp som traditionellt sätt använts av Socialdemokraterna och kombinerat dessa med argument som talat för liberala reformer. Ett exempel på detta är då partiet använt begrepp såsom välfärd och social trygghet, samtidigt som texterna gav uttryck för en positiv inställning till den fria marknaden. I slutsatsen framkom det att den nya profilering Moderaterna använt sig av i form av ”Sveriges nya arbetarparti” var tydlig i reklamtexterna samt på internetsidorna men förekom inte alls i Moderaternas handlingsprogram respektive idéprogram. Författarna ifrågasätter om partiets grundläggande ideologiska grunder förändrats genom partiets nya profilering.

Title: The decisive opinion - A qualitative study of consumers opinions of eight Swedish fashion companies. Seminar date: 2008-01-14 Course: Candidate thesis media and communication, 15 ECTS, Authors: Micela Danielsson, Frida Åhs Advisor: Larsåke Larsson Five keywords: Profile, Image, Brand, Fashion and Advertising Purpose: The purpose with this study is to evaluate and discuss the connection between profile and the companies’ image in the eye of the consumer. Methodology: A qualitative method has been used in the paper, focusgruops interview with respondents from Örebro. Theoretical perspectives: The overall theory of the paper is describing fashion theory. profile, identity and image and advertising. Empirical foundation: Consumers from Örebro have made a contribution to the basis of our empirical study. Conclusions: The results show that fashion and clothes play a big part for the consumers and they ascribe it the part as a way to show their identity, image and express them selves. For none of the companies profile and image did not have a full connection, but a lot of times there were parts of the profile and image that had a connection. The questioned states that they get their opinions from merchandise, stores, store employees and different kinds of advertising. The respondents situation as students had an effect on their opinions, primarily because of their economical situation. They also had a larger opinion of the fashion companies that are larger fashion chains than the companies that represented the smaller ones and the questioned stated that it could depend on that the larger fashion chains focused more on a wider market than the smaller ones. The result showed also that different communication strategies that the respondents primarily noticed were TV-commercials but also other forms of advertising.

Purpose/Aim: The purpose of this essay is to examine the ways two Swedish tabloid newspapers portray and describe the non-Socialist parties during the Swedish election of 2006. Material/Method: We have been studying 388 articles about the non-Socialist parties, derived from the two largest tabloid newspapers in Sweden, Aftonbladet and Expressen, during the month before the election. The method for the study is quantitative content analysis. Main results: The main conclusions drawn from this study are that Aftonbladet had twice as much written material about the non-Socialist parties, despite the fact that the paper is traditionally Socialist, while Expressen had consistently larger headlines. Both tabloids function to a higher degree as political actors than arenas for politics. The results are in accordance with earlier research, which shows that the degree of attention the non-Socialist parties acquired as a whole in the 2006 election, is remarkable. More than half of the articles in both tabloids portrayed the non-Socialist parties as a single political actor. The results indicate that both tabloids were in accordance with their respective traditional political “colours”.

Uppsatsen behandlar ämnet information och undersöker hur texten formas och skapas av aktörerna. Fokus ligger på hur informationen skiljer sig mellan bloggar och institutionell media, vilket innebär såväl tryckta tidningar som webbtidningar. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Jürgen Habermas teori om det privata och det offentliga sätter ramen för uppsatsen där morgontidningen DN, kvällstidningen Expressen och olika blogginlägg analyseras. Vi ska utifrån en händelse se hur informationen formas av den som berättar historien. Analysen görs till en början på mikronivå genom en textanalys, för att sedan övergå till en strukturanalys där maktstrukturerna i samhället synliggörs. Uppsatsen poängterar att en text alltid påverkas av den sociala och diskursiva praktiken då en text alltid är en del av ett produktionsled och ett sammanhang. Det förs också en diskussion kring problematiken med att dra en gräns mellan det privata och det offentliga då just bloggar befinner sig i gränslandet och att det därför är svårt att definiera vad som är privat och vad som är offentligt.

Sammanfattning Medieämnets korta historia som skolämne och dess splittrade karaktär gör att det finns en avsaknad av nedtecknad forskning kring utarbetade arbetssätt och arbetsformer. Detta gör det svårt för lärare och speciellt nya lärare som inte har en bakgrund inom Mediebranschen i utformningen av undervisningen. Förut fanns det mycket tydligare instruktioner i styrdokument riktade till skolan, men i och med nya pedagogiska synsätt är det kanske främst läromedlen som nyblivna lärare kan vända sig till för att få hjälp när det gäller utformandet av undervisning. Denna studie syftar därför till att undersöka vilka arbetssätt och arbetsformer som tar sig uttryck och erbjuds medieämnet i ett läromedel riktat till gymnasiets medieprograms karaktärskurser. I studien har jag kvantitativt studerat sex stycken av tolv böcker som ingår i läromedelsserien ”Medieboken” genom att räkna förekomsten av ord som sedan fått bilda kategorier för olika arbetssätt. Kategorierna har jag i sin tur fört över i diagram för att illustrera de olika arbetssätten. Slutligen har jag diskuterat de olika kategorierna som växte fram utifrån John Steinbergs tre pedagogiska huvudinriktningar Förmedlingspedagogik, Motivationspedagogik och Processpedagogik och prövat min hypotes som tog utgångspunkt i att det skulle vara elevaktiva arbetssätt som skulle dominera uppgifterna i böckerna. Studien visar att den mediedidaktik som formuleras i läromedelsserien ”Medieboken” överensstämmer till stor del med Steinbergs Motivationspedagogik.

Övergången till digital marksänd television rönte stor uppmärksamhet i medierna. Debatten handlade om staten som genom övergången skulle få större möjligheter till att kontrollera me-diemarknaden, om en teknik som var föråldrad och om oförberedda tittare. Gotland var först ut i detta teknikskifte och uppmärksammades speciellt. De lokala dagstidningarna har stark ställning i Sverige och har flera funktioner. De fungerar ofta som den huvudsakliga källan för den lokala samhällsorienteringen, som ett forum för den lokala debatten med såväl kommen-tarer som opinionsmaterial, både på redaktionell nivå som insändarnivå. Vid ett teknikskifte som detta är det speciellt intressant att undersöka de lokala tidningarna roller och funktioner. Jag undersöker de två gotlandstidningarna Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar, och följer rapporteringen tidsmässigt kring själva implementeringen på Gotland, det vill säga pe-rioden före-under-efter starten av digitala marksändningar på Gotland. Undersökningen är gjord utifrån tre nivåer i tidningarna; nyhetsartiklar, de läsarnära insändar-artiklarna och de politiska debattartiklarna. Mina resultat visar bland annat att de lokala tid-ningarna hade digital-tv-övergången högt på agendan under en lång period, men att nyheten i stort sett dog efter att implementeringen var genomförd. Tidningarna fungerade också utifrån flera av nyhetsmediernas traditionella funktioner som exempelvis informationsöverförare och kommentator, aktörer som Teracom och Digital-tv-kommissionen haft en stor möjlighet att nå fram till de gotländska läsarna med information om övergången. På insändar- och debattforum har dock i stort sett endast negativa åsikter obemötta kunnat figurera, en ensidig debatt har så-ledes förts och en bild av en totalt negativ samhällsopinion skapades. Tidningarnas sammantagna rapportering av övergången avspeglar de åsikter gotlänningarna som de faktiskt hade enligt den tidigare DIGOT-undersökningen. Efter övergången hade de en betydligt mer positiv syn på digital-tv än vad de hade innan övergången. Tidningarnas bilder är konstruktioner som skapas i intim samklang tillsammans med läsarna. Medieinnehållet är ett urval av de händelser som finns under en viss period. Innehållet avspeglar både vad som händer, vad som tidningarna anser läsarna bör få ta del av, vad de tror läsarna vill ta del. Me-dieinnehållet och de budskap de sänder är således en konstruktion som både produceras och vidmaktshålls i nära samklang med dess användare.

Den här rapporten är ett resultat av ett examensarbete på 30 högskolepoäng, vid Linköpings Universitet. Rapporten behandlar projektmodeller som kan appliceras på projekt vars syfte är att ta fram informationsmaterial för industriverksamhet. Idén till arbetet väcktes då SSAB beställde en informationsfilm som de skulle kunna använda vid upphandling med nya leverantörer. Filmen skulle belysa hur deras produkter ska hanteras. Filmprojektet var mycket omfattande och för att kunna utföra det med ett tillfredsställande resultat krävdes det att arbetet strukturerades upp ordentligt. Ett antal projektmodeller undersöktes och då ingen var tillfredställande nog, skapades en egen modell, EUF-modellen. Modellen byggdes upp och testades sedan skarpt på filmprojektet på SSAB. Därefter kunde modellen utvärderas och förbättras på de punkter som var svaga. Resultatet blev en modell som kan användas vid framställning av informationsmaterial, där modellen anpassas efter det specifika projektet. Modellen testades dock bara för filmprojekt, vilket vinklar resultatet. Förhoppningen är detta till trots att EUF-modellen kan användas vid framtagning av alla slags informationsmaterial, såsom film, foldrar, bildspel och informationssidor på Internet. / This report is the result of a master thesis at Linköping´s University. The report deals with project models that can be applied at projects where information materials are developed. The idea to this thesis was developed when SSAB ordered an information film that was going to be used in purchases with new suppliers. The film was going to illustrate how the products of SSAB should be handled. The film project was extensive and to manage creating a film with a satisfactory result, the workflow demanded good structure. Different project models were examined, and when no model that suited this kind of project was found, an own model was created, the EUF-model. The model was developed and tested at the film project at SSAB. Afterward the model could be evaluated and improved were weakness was discovered in the model. The result was a model that can be used when manufacturing information material, where the model can be adjusted to the specific project. The model was only evaluated on a film project, which biased the result. But the expectations are that the EUF-model can be used on all modes of information materials, such as film, folders and information pages on the Internet.

New forms of Information and Communication Technologies (ICTs) have become more influential in development contexts. The concept of “The Digital Divide” points at a large division between rich and poor countries regarding access to ICTs. Critics say that the debate concerning this topic for far too long has focused mainly on the technology itself rather than social factors which impact social inclusion and development. Scholars agree that ICTs holds a tremendous potential, but how is this implemented in development contexts and how can it be used with more sensitivity towards local preconditions and social aspects? This paper aims to examine how ICTs are being used in the context of development within an India based organisation for women called SEWA (Self Employed Women’s Association). SEWA is an organisation with about 800 000 members that work to strengthen poor, self-employed women in the informal sector within six Indian states. The purpose of the report is to investigate how new ICTs are used within SEWA and what they mean to its members regarding employment, standards of life and social development. The research questions are: A) How does SEWA work to implement ICT in the everyday life of its members? B) Which forms of ICTs are used within SEWA and what do they mean for the members? And C) How has the implementation of ICTs affected the employment opportunities, life standards and social development of the SEWA members? The research is done through a qualitative method based on personal interviews and group interviews during April 2006 in Ahmedabad, India. The theoretical framework includes earlier research, and concepts like The Digital Divide, Technology determinism, Social capital, The Network Society, Gender relations and Empowerment. The empirical data is answering our research questions and quotes from the interviews are referred to and interpreted. Our results are discussed related to the theories and a few of our main conclusions include the following: SEWA is integrating ICTs in the everyday life of its members with thorough respect for local preconditions, needs and through education. Despite the fact that they work solely with poor women they use the full range of ICTs in different areas of their organisation. SEWA is an example of how appropriate technology can help poor and vulnerable women to receive better education, income possibilities, social safety and access to information in underprivileged societies. SEWA has a strategy to work with “employment through ICT” which has contributed to a personal development of their female members. Not only have their confidence and status within the society improved but also their awareness of intrinsic values and rights. Furthermore the use of ICTs has helped in easing the existing inequalities between men and women within SEWA:s reach, even though gender issues has been quite a struggle for the organisation and its members.