<p>Forskarna är överens, kriser har blivit ett oundvikligt inslag i dagensinformationssamhälle. Ett särskilt fokus ligger på hur immateriella värden påverkas. Immateriella värden syftar bland annat till en organisations varumärke och förtroendekapital. Parallellt med den här utvecklingen har även behovet av god krishantering växt fram. Det är numera allmänt vedertaget att god krishantering inte bara kan hjälp en organisation under en kris utan även stärka organisationens varumärke och förtroende efter krisen.</p><p>Utifrån dessa resonemang såg jag det intressant att undersöka krismedvetenheten med koppling till varumärkesfrågor hos de kommunikationsansvariga på den statliga myndigheten Vägverket. Syftet med studien är att undersöka informatörers och pressansvarigas uppfattning av sambandet mellan krishantering och varumärkesvård. Kvalitativa intervjuer genomfördes bland Vägverkets informationschefer och pressansvariga. Det empiriska materialet sattes sedan i relation till den teoretiska referensramen för hur kriser och krishantering är kopplat till varumärkesvård.</p><p>Resultatet visar att kommunikationsansvariga på Vägverket har en god medvetenhet om kopplingen mellan myndighetens krishantering och varumärkesvård. Den externa krishanteringen är väl integrerad i verksamheten medan den interna krishanteringen kan bli bättre. Där är det i synnerhet den interna kriskommunikationen som behöver ses över. Resultatet visar även på att kommunikationsansvariga är väl medvetna om betydelsen av varumärket och förtroendet från allmänheten. Därför arbetar de med krishantering på ett sätt som främjar allmänhetens förtroende. Dock behöver interna förtroendekriser hanteras med mer och tydligare information mot medarbetarna.</p>

<p>Uppsatsen behandlar ämnet information och undersöker hur texten formas och skapas av aktörerna. Fokus ligger på hur informationen skiljer sig mellan bloggar och institutionell media, vilket innebär såväl tryckta tidningar som webbtidningar. Norman Faircloughs kritiska diskursanalys samt Jürgen Habermas teori om det privata och det offentliga sätter ramen för uppsatsen där morgontidningen DN, kvällstidningen Expressen och olika blogginlägg analyseras. Vi ska utifrån en händelse se hur informationen formas av den som berättar historien. Analysen görs till en början på mikronivå genom en textanalys, för att sedan övergå till en strukturanalys där maktstrukturerna i samhället synliggörs. Uppsatsen poängterar att en text alltid påverkas av den sociala och diskursiva praktiken då en text alltid är en del av ett produktionsled och ett sammanhang. Det förs också en diskussion kring problematiken med att dra en gräns mellan det privata och det offentliga då just bloggar befinner sig i gränslandet och att det därför är svårt att definiera vad som är privat och vad som är offentligt.</p>

<p>Den här rapporten är ett resultat av ett examensarbete på 30 högskolepoäng, vid Linköpings Universitet. Rapporten behandlar projektmodeller som kan appliceras på projekt vars syfte är att ta fram informationsmaterial för industriverksamhet. Idén till arbetet väcktes då SSAB beställde en informationsfilm som de skulle kunna använda vid upphandling med nya leverantörer. Filmen skulle belysa hur deras produkter ska hanteras. Filmprojektet var mycket omfattande och för att kunna utföra det med ett tillfredsställande resultat krävdes det att arbetet strukturerades upp ordentligt. Ett antal projektmodeller undersöktes och då ingen var tillfredställande nog, skapades en egen modell, EUF-modellen. Modellen byggdes upp och testades sedan skarpt på filmprojektet på SSAB. Därefter kunde modellen utvärderas och förbättras på de punkter som var svaga.</p><p>Resultatet blev en modell som kan användas vid framställning av informationsmaterial, där modellen anpassas efter det specifika projektet. Modellen testades dock bara för filmprojekt, vilket vinklar resultatet. Förhoppningen är detta till trots att EUF-modellen kan användas vid framtagning av alla slags informationsmaterial, såsom film, foldrar, bildspel och informationssidor på Internet.</p> / <p>This report is the result of a master thesis at Linköping´s University. The report deals with project models that can be applied at projects where information materials are developed. The idea to this thesis was developed when SSAB ordered an information film that was going to be used in purchases with new suppliers. The film was going to illustrate how the products of SSAB should be handled. The film project was extensive and to manage creating a film with a satisfactory result, the workflow demanded good structure. Different project models were examined, and when no model that suited this kind of project was found, an own model was created, the EUF-model. The model was developed and tested at the film project at SSAB. Afterward the model could be evaluated and improved were weakness was discovered in the model.</p><p>The result was a model that can be used when manufacturing information material, where the model can be adjusted to the specific project. The model was only evaluated on a film project, which biased the result. But the expectations are that the EUF-model can be used on all modes of information materials, such as film, folders and information pages on the Internet.</p>

<p>I dagens samhälle går det inte att undvika alla de medier som omger oss och de budskap som de sänder till oss. Vem eller vad det är som har makten att bestämma vad som kommer i medierna har även delvis makt över oss. Det är viktigt att vi är medvetna om vem eller vad det är som besitter den här makten. Det är på det sättet vi kan bestämma hur vi ska närma oss medierna och vi kan ha ett mer kritiskt förhållningssätt till vår omvärld.</p><p>I den här studien tittar jag närmare på vad det är som påverkar hur en fråga framställs i medierna. Jag analyserar de två ledande dagstidningarna i Sverige och Danmark för att se vad det är som påverkar hur dessa två tidningar skrev om Irakkonflikten under första halvåret av 2004. Mina huvudsakliga frågeställningar är:</p><p>• Framställs Irakkonflikten från 1 januari 2004 till 30 juni 2004 positivt, negativt eller neutralt i Dagens Nyheter och Jyllandsposten?</p><p>• Vilka eventuella skillnader och likheter finns mellan de två tidningarnas framställningar?</p><p>• Vad kan, i så fall, dessa skillnader och likheter bero på?</p><p>Den här studien visar att både Dagens Nyheter och Jyllandsposten skrev om Irakkonflikten på ett negativt sätt när det handlar om huruvida kriget var rättfärdigt. Även om det finns vissa ordval som jag anser är värderande och partiska är det i första hand att vad man har valt att skriva om som avslöjar ståndpunkten. I både Jyllandsposten och Dagens Nyheter handlar fler artiklar om demonstrationer och individer som uttalar sig negativt om konflikten, än vad det förekommer artiklar som beskriver åsikter som är positiva till den.</p><p>Den här studien visar att tidningarnas täckning av Irak påverkas av fyra anledningar; landets utrikespolitiska ställning, den folkliga opinionen, journalistens stationering och användningen av nyhetsbyråer.</p><p>Den utrikespolitiska ställningen är viktig och sammanfaller ofta med tidningens synpunkter. Det här är fallet med Dagens Nyheter men Jyllandsposten har visat att den folkliga opinionen väger tyngre. Tidningar vill inte gå emot folkets åsikt eftersom de då skulle riskera att förlora läsare och därmed intäkter.</p><p>Journalistens stationering har också visat sig vara viktig då den innebär att tidningen får tillgång till fler källor om den finns på plats i landet. Den skriver fler personliga berättelser om Irakier om de finns i Irak. Stationeringen är också nära sammankopplad med hur många artiklar man köper in från nyhetsbyråer.</p><p>Studien har visat att tidningarna köper in väldigt många artiklar från nyhetsbyråer och förlitar sig även på andra medier för att skriva sina artiklar. Detta innebär att det egentligen inte alltid är den egna tidningen som sätter agendan utan en tredje och ofta gemensam källa för både Dagens Nyheter och Jyllandsposten. Denna gemensamma källa utgörs av en liten grupp sammanvävda aktörer genom sin storlek och makt i medievärlden är de som egentligen har den verkliga makten över dagordningen.</p>

<p>Denna uppsats, som har sin utgångspunkt i ett kritiskt teoretiskt perspektiv, handlar om medier och mångfald, och utforskar medierad offentlighet och demokrati. Synen på att medier spelar en betydelsefull roll i en demokrati har lett till att det uppstått vissa normativa värden och ideal. En sådan norm är att medierna skall präglas av mångfald. Mitt syfte i denna studie är därför är att undersöka mångfalden i det offentliga rummet, att kartlägga och analysera hur ämnen, klass och kön är representerat, för att på så sätt kunna bidra till fördjupad kunskap om den svenska medierade offentligheten. Mitt mål är att undersöka vilka som är primary definers i denna offentlighet samt vilka ämnen dessa människor för fram och i förlängningen försöka att se vilka implikationer detta kan ha på demokratin. Den teoretiska ram som jag har valt att arbeta med innehåller teorier om demokrati och offentlighet, mediernas normativa funktioner och värden, mångfald, makt, samt en rad olika produktionsdiskurser Begreppet mångfald diskuteras ur två perspektiv, dels innehållsmångfald och dels aktörsmångfald. Det senare begreppet dryftas utifrån klass- och genusteori samt begrepp som hegemoni. Metoden som jag har använt är kvantitativ innehållsanalys och materialet består av 348 stycken DN-debattartiklar samt 1194 stycken nyhetsartiklar från Dagens Nyheters inrikessidor. Resultatet visar att graden av mångfald, framför allt aktörsmångfald, i den svenska medierade offentligheten är relativt låg. Resultaten jämförs även, till viss del, med tidigare gjorda studier och jag kan konstatera en tillbakagång för mångfalden i den medierade offentligheten. Jag undersöker också, samt konstaterar att produktionsvillkor kan vara del av förklaringen till bristen på mångfald. En manlig elit dominerar och en konklusion är att detta leder till att den förhärskande hegemonins värden och normer regerar i den svenska medierade offentligheten, att klass- och könshierarkier samt rådande maktförhållanden reproduceras. Vidare att detta kan leda till ett demokratiskt underskott, genom det ovanifrån-perspektiv som blir följden av elitens dominans. Studien avslutas med en diskussion om normativa teorier eller företeelser som eventuellt kan minska bristen på mångfald och här står genusperspektivet i fokus.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Denna studie är en analys av Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter ifråga om deras perspektiv på mottagarna vid kriskommunikation. Studien har två syften, dels att undersöka vilken roll forskarna ger mottagarna i de nuvarande studierna, dels att reflektera hur forskningen skulle kunna kompletteras i framtiden. Krisberedskapsmyndigheten är den myndighet som ansvarar för att vara samordnande myndighet i en krissituation, planera inför kommande kriser och att samla in kunskap om kriser.</p><p>Denna studie använder sig av mottagarperspektivet encoding/decoding för att undersöka Krisberedskapsmyndighetens forskningsrapporter. Encoding/decoding perspektivet ser på mottagarna som aktiva och komplexa i tolkningen av meddelanden. Perspektivet menar att</p><p>olika mottagare kan tolka information på olika sätt beroende på vilken bakgrund mottagaren har. Jag har även tagit upp grundbegreppen för kriskommunikation, vad samhällsvetenskaplig forskning innebär och kriterier för Krisberedskapsmyndighetens forskningsfinansiering för att få en ökad förståelse för rapporterna. För att komma fram till studiens resultat har jag använt mig av metoden sekundäranalys och har valt ut sju rapporter från Krisberedskapsmyndigheten och Styrelsen för psykologiskt försvar.</p><p>Studiens resultat visar att flera av forskningsrapporterna förenklar mottagarnas roll då kriskommunikation undersöks. Detta får konsekvensen att flera av rapporterna är sändarinriktade. Jag har reflekterat i hur Krisberedskapsmyndigheten kan utveckla forskningen kring kriskommunikation och mottagarna, och det handlar främst om att göra fler mottagarstudier och att ge mottagarna en mer komplex roll. Min studie visar på att det finns fyra forskningsområden som kan undersökas ytterligare; mottagarnas tolkning av sändarens kommunikation, mottagarnas kommunikation med varandra, mottagarnas kommunikation med myndigheter och medier och medierna som något mer än en informationskanal.</p><p>Genom denna studie har jag visat på att det finns outforskade områden som är relevanta för kriskommunikationen. Jag ifrågasätter främst Krisberedskapsmyndigheten för frånvaron av dessa outforskade områden.</p><p>Uppdraget hos myndigheten är mycket sändarinriktad och jag reflekterar omkring att det kan vara en orsak till att de flesta av forskningsrapporterna har inriktning på sändarna. Jag antyder att Krisberedskapsmyndighetens rapporter har drag av processkolan som ser på kommunikation som en styrd överföring av budskap från sändare till mottagare. Fokus i rapporterna ligger nämligen någon annanstans än på mottagarna och deras komplexitet vilket jag ser som ett problem.</p>

<p>Mål och Syfte: Målet men den här uppsatsen är att undersöka hur dagens professionella</p><p>fotboll i allmänhet, och den svenska elitfotbollen i synnerhet, har medialiserats. Mitt primära</p><p>syfte med uppsatsen är att lämna ett bidrag till den samhällsvetenskapliga fotbollsforskningen</p><p>i Sverige. Jag har också som avsikt att undersöka hur de allsvenska klubbarna skulle kunna</p><p>uppnå sportsliga framgångar i de europeiska cuperna.</p><p>Tillvägagångssätt: Undersökningen har utförts på två olika sätt – jag har dels granskat</p><p>relevant forskning och information om den professionella fotbollens relation till medierna,</p><p>dels utfört expertintervjuer med personer som är insatta i svenska elitklubbar, i betydelsefulla</p><p>fotbollsorganisationer samt med journalister med goda kunskaper om den europeiska och</p><p>svenska fotbollen.</p><p>Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska del består av en forsknings- och</p><p>kunskapsöversikt där jag mejslar ut olika mediesportsforskares och journalisters argument och</p><p>reflektioner kring hur medierna påverkat och format den europeiska professionella fotbollen.</p><p>Teorierna och argumenten appliceras sedan för en analys av den svenska elitfotbollen.</p><p>Resultat: Undersökningen visade att den svenska elitfotbollen genomgår en omfattande</p><p>medialiseringsprocess, som har bidragit till att klubbarna markant ökat sina intäkter. Politiska</p><p>avregleringar på mediemarknaden, kommunikationsmediernas teknologiska utveckling samt</p><p>det omfattande fotbollsintresset bland befolkningen har lagt grunden för denna process.</p><p>Undersökningen pekade också på att Allsvenskans omfattande medieexponering bidrar till ett</p><p>ökat fotbollsintresse bland befolkningen i Sverige, vilken i sin tur leder till ökade publik-,</p><p>sponsor- och tv-intäkter för de allsvenska klubbarna. För att de allsvenska klubbarna ska</p><p>kunna uppnå sportsliga framgångar i de europeiska cuperna så har undersökningen resulterat i</p><p>följande framgångsfaktorer: Utveckling av mediestrategier, arenautveckling, slopning av RF:s</p><p>bolagiserings reglering, utökad organisationskompetens, förändrat skattesystem och</p><p>bekämpning av huliganismen</p>

<p>Informationsteknik används idag i stor utsträckning för att sprida information och även våra myndigheter publicerar alltmer information på sina webbplatser. Människor förväntas vara självständiga och kapabla att på egen hand finna den information de behöver, men faktum är att information på dessa webbplatser kan vara otillgänglig för vissa användargrupper. Omkring en fjärdedel av den vuxna befolkningen i Sverige har lässvårigheter och det är inte självklart att de kan läsa och förstå det som är skrivet på myndigheternas webbplatser.</p><p>Syftet med denna uppsats är att studera om informationen på svenska kommuners webbplatser kan anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Vidare utreds även vilka åtgärder som kan vidtas för att åtgärda brister i denna typ av tillgänglighetsanpassning, samt vilken information på kommunernas webbplatser som är mest relevant att göra tillgänglig för personer med lässvårigheter genom översättning till lättläst svenska. Detta har gjorts genom att undersöka hur väl informationen motsvarar rekommendationerna för lättläst svenska och WCAG 1.0 riktlinje 14. Därutöver har enkätundersökningar med en användargrupp samt webbansvariga på kommunerna genomförts.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att webbplatserna har allvarliga och ofta förekommande brister i denna typ av tllgänglighetsanpassning. Delvis är anpassningen god, men många brister finns och därför kan informationen på svenska kommuners webbplatser inte anses tillgänglig för personer med lässvårigheter. Det finns emellertid ett antal åtgärder som är kan vidtas för att förbättra tillgängligheten. Dock har inga slutledningar kunnat göras angående vilken information som är mest relevant att översätta till lättläst svenska. Utifrån resultatet kan endast fastställas att någon typ av tillgänglighetsanpassning av informationen bör göras för att underlätta för användare med lässvårigheter.</p> / <p>Today, information technology is to a great degree used to provide information and also our public authorities publish more and more information on their web sites. People are expected to be independent and capable to find the information they need on their own, but in reality much of the information on these web sites can be inaccessible for some user groups. Approximately one fourth of the adult Swedish population has reading disabilities and it is not a matter of course that they can read and understand what is written on the public authorities’ web sites.</p><p>The purpose of this paper is to study if the information available on Swedish municipalities’ web sites can be considered accessible for persons with reading disabilities. Furthermore will be investigated what actions can be taken to deal with any insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. Also, this paper will analyze what pieces of information on Swedish municipalities’ web sites is the most important to make accessible to persons with reading disabilities by translation into easy-to-read Swedish. This has been done by investigating to what extent the information on these web sites complies with the recommendations for easy-to-read Swedish and WCAG 1.0 guideline 14. In addition to that, surveys with a user group and with those responsible for the municipalities’ web sites were carried out.</p><p>The result of this study shows that these web sites have serious and frequently occurring insufficiencies in this kind of accessibility adaptation. In places the adaptation is good, but there are many shortcomings and consequently the information on Swedish municipalities’ web sites cannot be regarded as accessible for persons with reading disabilities. There are however a number of actions that can be taken in order to improve the accessibility. It has not been possible to make any conclusions regarding what pieces of information that is most important to translate into easy-to-read Swedish. Based on the findings in this study can only be established that some sort of accessibility adaptation of the information should be made in order to facilitate for persons with reading disabilities.</p>

<p>Jag vill med denna uppsats ta reda på hur nyhetsjournalister och informatörer i en mellanstorstad interagerar med varandra. Min huvudsakliga problemformulering är: Hur ser förhållandet mellan nyhetsjournalister och informatörer ut sett utifrån vem som styr mest? Vad är det som gör att aktörerna hamnar i överläge respektive underläge?</p><p>Jag har sammanlagt intervjuat nio yrkesverksamma. Sex av dem är journalister som arbetar på Sveriges Radio Kronoberg och Smålandsposten. Tre är informatörer som representerar offentliga myndigheter, nämligen Landstinget Kronoberg och Polisen Kronoberg.</p><p>Mina resultat visar att relationen mellan journalister och informatörer är högst föränderlig. Deras olika förutsättningar att styra de diskussioner som vi medborgare för ute i samhället växlar.  I och med ekonomiska nedskärningar tvingas fler göra mer inom medieorganisationerna och detta skapar ett ökat beroende av informatörernas färdigförpackade nyheter. Men informatörerna representerar å andra sidan offentliga myndigheter och måste hålla informationen öppen och bibehålla en image av att vara trovärdig. De har mindre möjligheter att filtrera informationen som går till journalisterna. De måste istället finna en balansgång, där de å ena sidan bedriver en öppen informationsförmedling till medierna, och å andra sidan arbetar aktivt med att framställa den verksamhet de företräder på ett för medborgarna positivt sätt.</p><p>Jag hävdar i min uppsats att vi medborgare tveklöst diskuterar mediernas agenda. Det är ju från dem vi får en stor del av den dagliga portionen av nyheter. Men däremot styr informatörerna indirekt mediernas agenda, genom att de på olika sätt arbetar för att kontrollera den egna synligheten.  Detta gör att det blir allt mer rimligt att tala om en sammanflätande yrkeskår, där journalister och informatörer tillsammans arbetar för att informera oss medborgare.</p>

<p>Producing a commercial video targeted at several different formats poses a number of challenges. The different formats in this case are the web, TV and different setups of projection screens. Additional obstacles arise when the video not only has to be compatible with several different forms of display; its information also needs to stay current for as long as possible. This thesis addresses some of the issues encountered while producing commercial videos for two high schools in Osby kommun.</p> / <p>Att producera en reklamfilm som är anpassad för visning i flera format kan vara problematiskt. De olika presentationsformerna som berörs är webben, teve samt storbildsprojektorer. Ytterligare problem uppstår då man även måste se till att de har en lång livslängd och kan användas under flera terminer. Den här uppsatsen berör de problem som kan uppstå då reklamfilmer av det här slaget skapas. I uppsatsen ingår reklamfilmer som skapades för två gymnasieskolor i Osby kommun.</p>