No description available.

Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt har under valet 2010 varit bevakade av medier som statsministerkandidater. Uppsatsen analyserar vilka likheter och skillnader det finns rapporteringen av dem på kvällspressens framsidor, hur genus framställs och vad kvällspressen fokuserar på i rapporteringen av dem. Med hjälp av tabloidformats- och genusteorier av text och bild samt en kritisk diskursanalys och semiotisk analys som metod har slutsatser framkommit. Rapporteringen av dem har inte varit positiv eller negativ i dess motpolsliknande definitioner, men bakom dramaturgiska effekter och en medierad politik döljer sig en struktur som finns i alla sju framsidor. Sahlin passiviseras i sin ledarroll och får inte uttryck för olika delar av sin personlighet medan Reinfeldt är aktiv som ledare och porträtteras både som en alldaglig man och statsman genom bild och text. Han blir genom detta ett subjekt medan hon porträtteras som ett objekt. Han framställs som en aktiv ledare medan hon framstår passiv. Detta beror dels på att kvällspressen framställt valet som en tävling mellan två offentliga personer, en rapportering av valrörelsen snarare än om politiken, och dels för att makt och kvinnlighet inte antas vara lika naturligt som manlighet och makt.

Problem: Betydelsen av ett starkt, välkommunicerat och originellt varumärke kan knappast överskattas i dagens globala marknad. Inom modeindustrin är betydelsen ofta än mer signifikant då varumärket och dess kärnvärden till stor del utgör företagets största konkurrensfördel gentemot konkurrenterna. Frågeställningar: Hur har GANT:s kärnvärden kommit till uttryck i företagets varumärkesreklam från 1980 fram till 2010 och hur har varumärkesreklamen i sin tur påverkat bilden av varumärket? Hur har GANT:s varumärkesreklam förändrats över tid? Syfte: Syftet med undersökningen är att ta reda hur ett framgångsrikt företag inom modeindustrin, GANT, har kommunicerat sina kärnvärden genom reklam mellan åren 1980 till 2010. Undersökningen ämnar även att gå igenom hur reklamen i sin tur har påverkat bilden varumärket samt hur reklamen har förändrats över tid. Metod: Vi har valt att undersöka reklamen och kopplingen till företagets kärnvärden utifrån en kombination av semiotik och retorik. För att få reda på företagets kärnvärden så har vi genomfört en intervju med en företrädare för företaget. Teori: De teoretiska perspektiven i undersökningen utgår från varumärkesteori i allmänhet samt kärnvärden, positionering och marknadskommunikation i synnerhet. Empiri: Vi ämnar studera representationen av GANT:s kärnvärden i sin reklam genom att analysera utvalda reklamuppslag från företagets produktkataloger mellan åren 1980-2010. Resultat: Undersökningen visar att kärnvärdena till viss mån går igen i reklamuppslagen, samtidigt som flera av GANT:s kärnvärden är så abstrakta att de är svåra att definiera och därmed även att identifiera. Den visar också på stora skillnader i reklamen från 80-talet och reklamen idag.

Svensk Scenkonst får merparten av sin finansiering från offentliga bidrag. Den senaste tiden har Kulturdepartementet uppmanat till ökade insatser för att höja den privata finansieringen av konst. Kultursponsring från privata företag uppgår idag till 1 % av finansieringen. Uppsatsen studerar relationen mellan konst och marknad genom att titta på kultursponsring. Syftet är att skapa en bild av relationen mellan det sponsrande företaget och den konstproducerande verksamheten som sponsras. Frågorna som ställs handlar om sponsorernas möjlighet att påverka den konstnärliga processen. Upplever konstproducenterna ett hot av den konstnärliga integriteten i sponsorsamarbetet? Vilken konst är mer eller mindre lämpad att producera tillsammans med sponsorpengar. Teorin diskuterar PR-teori och teorier kring hur en god relation mellan två organisationer bör se ut enligt den aktuella PR-diskursen. Teoridelen behandlar även begreppen populärkultur och finkultur. Metoden utgår från kvalitativa metoder och gör tolkande analys av dem. Tre personer från en konstproducerande verksamhet är intervjuade samt en representant för företaget som sponsrar med pengar. Uppsatsen kommer fram till att integriteten i den konstnärliga processen inte hotas i det undersökta fallet. Relationen mellan konstverksamheten och det sponsrande företaget kan inte uppnå de kriterier för en god relation som PR-teorin efterlyser. Detta beror på respekten för den konstnärliga integriteten hämmar öppen dialog, mellan organisationerna

Syftet med denna uppsats var att undersöka mediebevakningen kring Sverigedemokraterna inför valet 2010 med utgångspunkt från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladets nätupplagor mellan perioden 1 januari 2009 och 19 september 2010. Som en jämförelse, för att kunna se relativiteten i vad som är mycket och vad som är lite mediebevakning, valde jag att även inkludera Kristdemokraterna och Vänsterpartiet i den kvantitativa undersökningen. Detta med anledning av att de tre partierna alla fick ungefär samma procentantal röster. Under studiens gång har jag tittat på ca 5000 artiklar och dessa artiklar har sedan fått ta plats i diagram, där jag kategoriserat de olika artiklarna efter att ha gjort en bedömning. De kategorier jag valt att ta med är opinionsundersökningar, artiklar där partiet bara omnämns politiskt, kritik mot partiets politik, oroligheter kring partiet och partisammankomster, kritik mot specifika partimedlemmar, reklam, PR och dylikt samt granskande artiklar om partiet. Jag valde även att göra en retorisk analys, men då enbart på artiklar skrivna om Sverigedemokraterna, detta i och med att det var Sverigedemokraterna som var i fokus.   Efter att ha avslutat den kvantitativa studien kunde jag konstatera att Sverigedemokraterna inte är det partiet som det skrivits flest artiklar om utan det var Vänsterpartiet. Däremot framgick det mycket tydligt att typen av rapportering var ytterst annorlunda när den gällde Sverigedemokraterna jämfört med de övriga två partierna. Sverigedemokraterna hade en övervägande del negativa skriverier. Så som kritik mot specifika partimedlemmar samt rapportering kring oroligheter vid partisammankomster. När det gällde de övriga två partierna var den typen av rapportering försvinnande liten.   Genom att jag, genom denna kvantitativa studie, har fått underlag för att medierapporteringen kring Sverigedemokraterna sett annorlunda ut än kring de övriga två partierna väljer jag att avslutningsvis diskutera kring ifall medierapporteringen hade något att göra med det resultat som uppstod. Det är inte möjligt att svara på den frågan genom denna analys utan det krävs ett betydligt större urval och även en annan typ av analys, men man kan ana att mediebevakningen har haft någon form av påverkan i och med att media är en av våra största källor till information. Dock skulle denna påverkan ha varit positiv på sådant sätt att Sverigedemokraterna, genom att inte ha fått nå ut med sin politik och vad den egentligen handlar om, fått sympatiröster från dem som sett partiet som utanför och syndabockar.

Bakgrund: Det föränderliga medielandskapet och dagens digitaliserade teknik har satt dagens organisationer i en sits där de i större utsträckning än tidigare behöver ta hänsyn till deras målgruppers val av kommunikationskanaler. Under de senaste åren, när de sociala medierna spelat en allt större roll, har detta mer och mer inneburit att föra en dialog med nämnda målgrupper. De traditionella mediernas envägskommunikation har fått lämna plats för de sociala mediernas tvåvägskommunikation. Organisationens ledning är ansvarig för att säkerställa att man gör vad man kan för att undvika kriser eller minimera dem om de uppstår. För att kunna hantera detta måste man planera och lära sig undvika situationer som kan leda till en kris. Till detta hör en fungerande och uppdaterad omvärldsbevakning. I en tid präglad av sociala medier, där alla människor kan producera och publicera nyheter, måste man som organisation arbeta proaktivt och hålla koll på vad det skrivs om i media och idag har man fler kommunikationskanaler att hålla reda på än någonsin. Syfte: Jag vill med avstamp i tidigare forskning och litteratur undersöka hur verksamma inom kommunikationsområdet uppfattar sociala medier och hur denna nya kommunikationskanal kan och bör användas i organisationers strategiska kriskommunikation. Hur bemöter man eller bemöter man inte möjligheten till direktkommunikation med sina intressenter/kunder? Metod: Studien bygger på en explorativ ansats där den, genom semistrukturerade intervjuer, insamlade empirin har kategoriserats i teman som sedan legat till grund för analysen och resonemanget i uppsatsen. Med hjälp av en tematiskt disponerad intervjuguide har 5 respondenter intervjuats. Slutsats: En organisation måste vara förberedd och uppdaterad och ha möjlighet att kommunicera med alla berörda parter. Implementering av sociala medier i organisationens kommunikation bör vara en självklarhet. Men det är en implementering som bör föregås utav en omfattande analys. Uppsatsen avslutas med en lista med förslag på åtgärder för att kartlägga om och i så fall hur man som organisation bör bemöta de sociala medierna.

Syftet med uppsatsen är att undersöka eventuella kommunikationsgap som kan finnas i en organisation. Dessa gap kan gälla en organisations profil, organisationskultur och organisationens image. För att studera detta kommer jag att genomföra kvalitativa intervjuer. Först med Brandmanager på Adidas för att få fram hur Adidas tänker kring sitt varumärke, kärnvärden och kommunikation. Tre säljare på butiksnivå kommer även att intervjuas, då butiker som är återförsäljare av Adidasprodukter. Slutligen kommer fyra konsumenter att intervjuas, konsumenter som inhandlat en Adidasprodukt den senaste månaden. Stämmer konsumenternas bild om varumärket överrens med företaget och återförsäljarnas bild som de vill kommunicera ut? Här kommer eventuella kommunikationsgap in (brist i kommunikationen). Frågeställningarna lyder: Hur(genom vilka kanaler) vill Adidas (ledningen) kommunicera ut sitt varumärke till konsumenterna och butiksäljarna?  Vilken profil/varumärkesidentitet kommunicerar de ut? Uppfattar konsumenterna och butiksälarna varumärkets kommunikation och profil på samma sätt som ledningen önskar? Uppsatsens teoridel består av teorier om varumärkesidentitet, varumärkeskommunikation och kommunikationsgap. Resultatet är att Cornelissens tre kommunikationsgap går att återfinna i Adidas kommunikation.  Kärnvärdet ”lagkänsla” som Adidas vill profilera sig med är något som varken har uppfattats av säljarna på butiksnivå eller utav konsumenterna. Detta täcker in två så kallade gap, ”vision-culture gap”, att de anställda på Adidas inte har accepterat eller förstått budskapet och ”culture-image gap” där kunderna inte riktigt har förstått vad företaget står för.  Ett tredje gap, ”image vision gap” innebär att förtaget inte riktigt tar hänsyn till sina intressenter. Tre av fyra konsumenter kopplade ihop Adidas med kärnvärdet ”professionalitet, vilket är ett kärnvärde som inte Brandmanager på Adidas nämner i intervjun. Slutsatsen är att Adidas, trots dessa ”gap” har lyckats förmedla sin profil väl. De har lyckats skapa en positiv bild av förtaget, anställda hos Adidas identifierar sig med företaget och medievalen stämmer överrens med vad säljarna och konsumenterna anser som bra val.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Skanskas relation och informationsflöde till pressen ser ut. Samt undersöka vad är det som skrivs om i pressen gällande bostäder och inredning. Finns det någon aktuell trend eller tendens till trender gällande bostadens olika rum, inredning och/eller miljö i tidningsmaterialet. Frågeställning:   Hur ser Skanskas relation till pressen ut?  Finns det några aktuella trender i dagsläget gällande bostadens olika rum, inredning, bostadsvariant eller miljö i dagspress och livsstilsmagasin? Metod: Kvalitativ intervju och Kvantitativ innehållsanalys

Den här uppsatsen handlar om hur valrapporteringen av miljöfrågor i de två svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har sett ut under valperioderna 1979, 1988, 1998 och 2010 samt hur rapporteringen har förändrats över tiden. I uppsatsen söker vi svar på frågan om vilka miljöfrågor som har prioriterats under valperioderna i medierna, hur de har framställts och varför. För att ta reda på vilka miljöfrågor som har fått mest utrymme i medierna inför valen har vi använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod. Denna undersökning kompletterade vi med en kvalitativ studie för att se hur dessa frågor har framställts i medierna och varför. Vi har även gjort en studie där vi utgår från dagordningsteorin. Med den undersökningen ville vi ta reda på om tidningarnas högst prioriterade miljövalsfrågor stämmer överens med de politiska partiernas agenda. Man kan tydligt se att miljörapporteringen var mer utbredd 1979 och 1988 än den är idag på grund av specifika miljöfrågor som var viktiga just då, medan miljöfrågorna under valperioderna 1998 och 2010 snarare har blivit en självklarhet som vilka andra valfrågor som helst. Under de senare åren finns inga särskilda miljöfrågor som utmärker sig i statistiken, istället intresserar sig medierna mer kvantitativt för flera olika miljöfrågor. Det är även uppenbart att tidningarna på 70- och 80-talen rapporterade mer om miljöfrågorna på ett sätt som passade tidningens egen agenda. Tanken med uppsatsen är att den ska belysa ett ganska outforskat ämne och förhoppningsvis inspirera till fortsatta studier om mediernas valrapportering av miljöfrågor.

Det huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka hur lokaltidningsjournalisten bygger sin roll som journalist på en lokaltidning och dennes konstruktion av vad man kan kalla "synen på yrket" eller rollen. En samling lokaltidningsjournalister, med placering på tre olika lokaltidningar i Östergötland, medverkar i uppsatsen. Genom användandet av fokusgruppsmetoden, en kvalitativ forskningsmetod byggd kring samtalet, har informanterna uppmuntrats att tala om sitt arbete och rollen som lokaltidningsjournalist. Utgångspunkten för samtalen i fokusintervjuerna har varit fyra noveller om en fiktiv lokaltidningsjournalists vardag.