This is a biography of the scribe Butehamun. A member of a well-known family who had long lived in the village of Deir el-Medina working on the tombs in the Valley of Kings, Butehamun’s coming of age saw invasion and civil war in Thebes, and the end to the making of new tombs in the Valley, as the New Kingdom came to an end. Instead he was given the task by the High Priests of Amun to remove and rewrap royal mummies and rebury them in secret caches, while plundering them of their gold and other valuables for the coffers of the priestly rulers of Thebes. In many respects Butehamun was a tomb raider in the service of the High Priests of Amun. That project seems to have been successful: The mummy of every single king from the 18th through 21st Dynasties that has been identified and was found in a tomb was found in the two caches KV 35 or TT 320 (with the sole exception of Tutankhamun). Butehamun is unusually well-documented, leaving behind many letters, labels on coffins he worked with, graffiti, and highly unusual imagery on his own coffins. Two houses he lived in have been excavated, one with inscriptions about his family. This paper seeks to create a biography of Butehamun through the study of these things he left behind. One seems to reflect he may have suffered a crisis of faith, others may display instead a deep piety for Amun and pride in the royal mummy reburial project he carried out in the service of the god. / Detta är en biografi över skrivaren Butehamon. Han kom från en mycket känd familj som i många generationer verkat i byn Deir e-Medinah och arbetat med gravarna i Konungarnas dal. Han växte upp under en tid av invasion och inbördeskrig i Thebe, vilket ledde till slutet på det Nya riket och på byggandet av nya gravar i Dalen. Butehamons uppdrag från guden Amuns överstepräster blev istället att svepa om mumierna med nytt linne och avlägsna allt guld och andra värdesaker. Mumierna begravdes i nya hemliga förvaringsplatser, medan värdesakerna gick till Thebes religiösa härskare. Man kan beskriva Butehamon som en gravplundrare i tjänst hos översteprästerna. Projektet tycks ha varit en succé: Varenda kung från 18:e till och med 21:a dynastierna vars mumie har identifierats och som hittades i en grav fanns i ett av de två gömställena, KV 35 eller TT 320 (med Tutankhamon som enda undantag). Butehamon är ovanligt väldokumenterad, med många brev, etiketter på likkistor han arbetat med, graffiti samt de mycket ovanliga bilderna på hans egna likkistor. Två hus där han bodde har grävts ut, ett med inskriptioner om hans familj. Denna avhandling är en biografi över Butehamon baserad på studier av de saker han lämnade efter sig. En av dem tyder på en andlig kris, medan andra tycks avspegla en djup fromhet och tro på Amun och stolthet över det mumieprojekt han ledde i gudens tjänst.

No description available.

Šarīf al-Raḍī, auteur incontournable pour qui souhaite étudier la poésie arabe à travers son histoire, peut difficilement être catalogué. En effet, bien qu’il ait profité des courant littéraire qui l’ont précédé, ce poète précoce, critique littéraire, juriste, linguiste et émir du hadj a petit à petit développé son propre genre poétique à travers les ḥiğāziyyāt, composant ainsi des poésies d’amour autour des lieux saints du pèlerinage. Cette étude visera donc dans un premier temps à comprendre ce qui fait l’originalité de ce genre en son temps pour enfin tenter de saisir la portée de l’influence des ḥiğāziyyāt sur la poésie arabe des siècles qui ont succédé à notre poète. / Šarīf al-Raḍī, major writer whose work has to be studied by anyone interested in Arabic poetry throughout time, can hardly be classified. While he took advantage from past literary movements, this poet, who started writing at an early age and became a literary critic as well as a linguist, a jurist and the emir of hajj, gradually developed a new poetical genre through his ḥiğāziyyāt. He thus composed love poems that revolve around the sacred places of pilgrimage. This study aims at understanding what made this genre unique in its time before trying to grasp the scope of the ḥiğāziyyāt’s influence on Arabic poetry in the following centuries.

No description available.

No description available.

Tesis para optar al grado de Mag?ster en Ling??stica menci?n Lengua Espa?ola