Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att analysera hur elever i årskurs nio upplever sin egen mentala hälsa och ohälsa med utgångspunkt i ett specifikt lektionstillfälle i mental hälsa. Studien ger en bild av vilka faktorer som påverkar elevers mentala hälsa i positiv och negativ riktning. I förlängningen bidrar studien sålunda med att ge blivande och färdigutbildade lärare kunskap om vad elever idag upplever påverkar deras mentala hälsa.   Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa positivt? Vilka faktorer påverkar elevers mentala hälsa negativt?   Metod Studien vilar dels på en kvalitativ forskningsmetod bestående av fyra djupintervjuer med semistrukturerad form och en kvantitativ analysform bestående av 36 elevers svar på vad som får dem att må bra och vad som får dem att må dåligt. Metoden är således triangulerad för att innehållsligt skapa både en bredd och ett djup. Studien baseras utifrån ett specifikt lektionstillfälle i mental hälsa. Analysen har skett utifrån en meningskoncentrerad och reflexiv form med ett fenomenologiskt perspektiv på slutresultatet.   Resultat Metodtrianguleringen bekräftar båda metoderna och visar samma resultat. Majoriteten har svarat att skolan påverkar elevernas mentala hälsa negativt då den bl.a. framkallar stresskänslor och ångest. Vänner lyfts fram som det mest positiva för eleverna och anges också vara det främsta sociala stödet. Idrott och träning förknippas som övervägande något positivt men som också uttalas som en stressfaktor då det är tidskrävande och ibland framkallar prestationsångest. Familjen utgör både ett positivt och negativt stöd och skapar för någon trygghet och för en annan rädsla. Andra svar att beakta är ”Pappa är värre än vanligt”, ”Att jag inte alltid är så snäll mot mig själv” och ”Döden”. Avslappning, mer idrott och samtal om livet är svar som framkommer på frågan vad skolan kan göra för att främja elevernas hälsa.    Slutsats Att uppleva hälsa innebär att må bra både psykiskt, fysiskt och socialt.  I denna studie har ord som social närmiljö i form av vänner, familj och skola varit central. För att må bra mentalt behövs vänner. Med en närmare inblick av temat vänner angav samtliga respondenter tillit och förtroende som viktiga egenskaper. Ur ett fenomenologiskt perspektiv ses tillit, förtroende och empatisk förmåga som nycklar in till en människas upplevelsevärld. För att skolan ska kunna arbeta med mental hälsa behövs lärare med empatisk förmåga, flexibilitet och mod. Alla lärare har inte dessa egenskaper varför utbildning, om mental hälsa dess betydelse och konsekvenser för våra elever, bör utgöra en betydligt större del i lärarutbildningen än vad den gör idag. / Summary Aim The purpose of the study is to analyze how ninth grade students perceive themselves regarding mental health and illness based on a specific lesson time in mental health as a starting point. The study can therefore provide a picture of what factors affect students’ mental health in positive and negative direction. Thus in the long run, the study will contribute to give prospective and graduated teachers alike the knowledge of what students today experiencing affect their mental health. What factors affect students’ mental health positively? What factors affect students’ mental health negatively? Method The study is based partly on a qualitative research method consisting of four in depth interviews with semi-structured format and one quantitative analytic method consisting of 36 students’ answers to what makes them feel good and what makes them feel bad. The method is thus triangulated to create the content of both width and depth. The study was based on a specific lesson time in mental health. The analysis was based on the concentration of highlighting the point and a reflexive form both with a phenomenological perspective on the end result. Results The triangulated method confirms both methods and shows the same results. The majority responded that the school affects students’ mental health negatively, mainly because it induces feelings of stress and anxiety. Friends are emphasized as the most positive for the students and are also stated as the primary social support. Sports and training are associated predominantly as something positive but are also stated as a reason for stress because it’s time consuming and sometimes induces performance anxiety. Family represent both a positive and negative support that for someone creates security but for another fear. Other answers to consider are “Daddy is worse than usual”, “That I’m not always kind to myself” and “Death”. Relaxation, more sports and conversation about life are answers that emerge the question of what can school do to promote student health. Conclusion To experience health entails feeling good mentally, physically and socially. In this study, words as social close environment in the form of friends, family and school have been central. Friends are needed to feel well mentally. Taking a closer look of the theme friends, all respondents named trust as important characteristics. From a phenomenological perspective trust and the capacity for empathy are seen as the keys into a person’s world of experience.  For the school to be able to work with mental health, teachers with empathic abilities, flexibility and courage are required. All teachers does not possess these characteristics therefore education, about mental health and its importance and consequences for our students, should form a significantly larger part of teacher education than it does today. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa. Ht 2013</p>

Syftet med följande studie är att undersöka huruvida universitetsstudenter finner fenomenet konkurrens stressande och isåfall hur detta manifesteras i olika konkurrenspräglade situationer. För att ta reda på detta intervjuades 9 universitets-studenter någonstans i Sverige där de fick besvara 13 frågor om hur de upplevde konkurrens i sin essens, i utbildningen samt i arbetslivet. Det visade sig att studenterna ansåg sig kunna uppleva en viss form och nivå av stress i samtliga konkurrenskategorier, men stressen var som mest framträdande då det gäller att behöva tävla med sina medmänniskor, framförallt i arbetssökarprocessen. Det kan i och med följande studie bekräftas att konkurrens har en betydande, och oftast negativ, inverkan på studenters mentala hälsa då man uppgav att man i konkurrenspräglade situationer kunde uppleva nervositet, oro, frustration och/ eller självförakt.

Två utsatta grupper i dagens Sverige, som ideligen faller offer för nedlåtande fördomar, är invandrare och individer som lider av psykisk ohälsa. Syftet var att undersöka huruvida manipulation av en misshandlande gärningspersons etnicitet och psykiska hälsotillstånd kunde ge skilda resultat med avseende på bedömningen av brottets allvarlighetsgrad, straffvärde, medkänsla för gärningsmannen samt förståelse för den begångna handlingen. Deltagare var 151 studenter i åldrarna 20-64 år, varav 103 kvinnor, från en högskola i Sverige. Fyra olika vinjetter användes. För att undersöka eventuell samvariation korrelationstestades de beroende variablerna samt kontrollvariablerna. Olika 2 x 2 ANCOVA-analyser för oberoende mätningar gjordes. Resultatet motsade hypoteserna och visade inga signifikanta medelvärdesskillnader mellan vinjetterna, samt innebar inga mätbara fördomar; människors bedömning av gärningspersonen och handlingen tycks inte påverkas av dennes etnicitet och psykiska hälsotillstånd. Resultaten diskuterades och visade på en positiv trend, där människor med olika bakgrund värderas allt mer jämlikt iSverige.

Arbetet fokuserar på stereotyper om labila skurkar och deras rörelsemönster. Studien tittar på animationens historia från Disneys tid och framåt samt skurkens narrativa syfte, för att undersöka hur stereotypen används och varför.  Studien utforskade huruvida en animerad figur uppfattades som skurk baserat på sitt rörelsemönster. För att göra detta skapades två animationer vilka båda baserades på analyserade skurkkaraktärer från spel. En animation var överdriven och den andra kontrollerad.  En kvantitativ studie med semi-strukturerad intervju och en kompletterande enkät genomfördes på 10 deltagare, vilka delades upp i två grupper baserat på vilken Animation de fick se först.  Resultaten varierade beroende på vilken animation som visades först. Framtida arbeten kan genomföra studien på en 3D-modell för att få ett mer avläsbart resultat. Undersökningen utfördes på spelare men kan med fördel utföras på spelutvecklare för att väcka uppmärksamhet för stereotypens potentiella skadlighet.

<p>Samhällsförändringar som globalisering och teknisk utveckling har förändrat arbetslivet vilket gjort att förutsättningarna för begrepp som krav och kontroll kan ha förändrats. Syftet med denna studie var att ur ett åldersperspektiv identifiera eventuella huvudeffekter av nya krav och former av kontroll på mental ohälsa men även modererande effekter av kontroll på sambandet mellan krav och mental ohälsa. En enkät skickades till en revisionsfirma och gav 251 svar. Fyra regressionsanalyser utfördes och visade att måloklarhet hade ett signifikant samband med mental ohälsa får både yngre och äldre medan otydlighet kring när arbetsuppgiften är avklarad endast var signifikant för yngre. Samtidigt visade sig autonomi ha en modererande effekt på sambandet mellan måloklarhet och mental ohälsa. Detta resultat ger insikter kring nya krav och hur de varierar mellan yngre och äldre men visar också tvärtemot tidigare forskning på att hög autonomi faktiskt kan leda till högre mental ohälsa än låg autonomi.</p>

Samhällsförändringar som globalisering och teknisk utveckling har förändrat arbetslivet vilket gjort att förutsättningarna för begrepp som krav och kontroll kan ha förändrats. Syftet med denna studie var att ur ett åldersperspektiv identifiera eventuella huvudeffekter av nya krav och former av kontroll på mental ohälsa men även modererande effekter av kontroll på sambandet mellan krav och mental ohälsa. En enkät skickades till en revisionsfirma och gav 251 svar. Fyra regressionsanalyser utfördes och visade att måloklarhet hade ett signifikant samband med mental ohälsa får både yngre och äldre medan otydlighet kring när arbetsuppgiften är avklarad endast var signifikant för yngre. Samtidigt visade sig autonomi ha en modererande effekt på sambandet mellan måloklarhet och mental ohälsa. Detta resultat ger insikter kring nya krav och hur de varierar mellan yngre och äldre men visar också tvärtemot tidigare forskning på att hög autonomi faktiskt kan leda till högre mental ohälsa än låg autonomi.

Elitidrott handlar om att prestera till nästan vilket pris som helst. Samhället har länge sett på elitidrottare som osårbara vinnarskallar, vilket i vissa fall kan leda till att elitidrottarnas känslor glöms bort i jakten på medaljer. Syftet med denna studie var att belysa den psykiska ohälsan hos de svenska elitidrottare som blivit intervjuade av SVT om sin psykiska ohälsa under de senaste fyra åren. För att kunna utföra studien användes textanalys där flera intervjuer analyserades. Författaren till denna studie använde sig av databasen Retriver för att inhämta intervjuer med elitidrottare som upplevde sig vara drabbade av psykisk ohälsa. Femton intervjuer, med elva olika elitidrottare, valdes ut utifrån ett antal inklusions- och exklusionskriterier. Sammanlagt analyserades 5933 ord och genom en kvalitativ innehållsanalys växte sju olika teman fram, dessa användes för att redovisa resultatet från intervjuerna. Resultatet i studien visade att elitidrottarna upplevde att de hade problem med psykisk ohälsa. Elitidrottarna drabbades av olika typer av psykisk ohälsa som till exempel depression, ätstörning, ångest och självmordstankar. I många av intervjuerna gick det att se ett samband mellan elitidrottarnas psykiska ohälsa och att de hade perfektionistiska drag och en rädsla att förlora. Slutsatsen blev att den upplevda psykiska ohälsan hos de svenska elitidrottarna, som förekommer i denna studie, beskrivs som ett problem för elitidrottarna. Detta är ett problem som är större hos elitidrottare än hos övriga befolkningen och som måste börja tas på allvar.

Suicid har minskat i Sverige de senaste decennierna men ändå är suicid den vanligaste dödsorsaken bland män i åldersgruppen 15-44 år och bland kvinnor i samma åldersgrupp är det den näst vanligaste dödsorsaken. ...

Det finns en problematik i att avbilda ett sinnestillstånd och enskilda känslor med illustration utan att vara abstrakt eller specifik. För att informera om känslor till en målgrupp med en bild, bör studier om det specifika sinnestillståndets utföras.  I detta arbete studeras sinnestillståndet mental ohälsa och dess inflytande på individen som resulterar i ansiktsuttryck och kroppsspråk. Arbetet innefattar teorier om trovärdighet, uppmärksamhet och bildmanér. Studieobjektet är organisationen Läkare utan gränsers hemsida, koncentrerat på deras information om mental hälsa/ohälsa. Syftet med arbetet är att förtydliga informationen på Läkare utan gränsers hemsida med en illustration. För att skapa illustrationen har tidigare forskning studerats och en bildanalys och omvärldsanalys har sammanställts. Illustrationens manér har beslutats utifrån en enkätundersökning med fokus på den enskilda individen.  I arbetet är den enskilda individens upplevelse betydelsefull. Samhällets värderingar och förutfattade meningar har uteslutits. / There is a dilemma in creating an image that depicts a state of mind or an individual feeling whitout being abstract or specific. Informing a target audience about a feeling using an image requires studies on the specific mental state. This study focuses on the state of mind of the mental illness and its influence on the human body that results in facial expressions and body language. This report includes theories on credibility, attention and image manners. The object for this study is the website of the organization Mèdecins sans frontières, with focus on their information about mental health/illness. The aim of this study is to clarify the information about mental health/illness with an illustration on the organization´s website. In creating the illustration, studies on previous work has been conducted and an image analysis as well as an external analysis have been compiled. Illustration´s mannerisms have been decided on the basis of a survey, with focus on the individual. In this report the individual experience has been paramount. Society´s values and preconceptions has been excluded.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om socialt stöd fungerar som en moderator i relation mellan stressfyllda händelser och mental ohälsa hos elitidrottare. Genom ett strategiskt bekvämlighetsurval deltog 88 elitidrottare (ålder M=17.3, SD=2.4) från södra Sverige, som representerade idrotterna fotboll (N=71) och volleyboll (N=17). Studien baserades på ett frågeformulär med följande instrument: Life Events Survey for Collegiate  Athletes (LESCA), The Athlete Received Support Questionnaire (ARSQ) och General Health Questionnaire (GHQ 12). Resultatet visade stöd för hypotesen då socialt stöd delvis modererade sambandet mellan stressfyllda händelser och symptom av mental ohälsa. Resultatet diskuterades utifrån studiens referensramar.