SAMMANFATTNING Bakgrund   Psykisk ohälsa och sömnproblem är stora folkhälsoproblem idag både i Sverige och globalt. Dessa två faktorer har en dubbelriktad verkan där personer med psykisk ohälsa ofta även besväras av sömnproblem. Sömnproblem har negativa konsekvenser både för den psykiska och fysiska hälsan men får trots detta ofta låg prioritet vid behandling av patienter med både psykisk ohälsa och sömnproblem. Syfte  Syftet är att belysa omvårdnadsåtgärder som beskrivs att kunna förbättra sömnen hos personer med psykisk ohälsa.  Metod  En icke-systematisk litteraturöversikt gjordes baserad på 15 stycken vetenskapliga artiklar. Samtliga inkluderade artiklar var av kvantitativ metod. Litteratursökningen genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarnas kvalitet granskades med hjälp av Sophiahemmets bedömningsunderlag för vetenskaplig kvalitetsgranskning och klassificering. Sedan gjordes en integrativ dataanalys av artiklarna där de olika datakällorna kombinerades och analyserades som en helhet. Resultat Fyra stycken teman och 12 subteman på sömnfrämjande åtgärder hittades. Teman på sömnfrämjande åtgärder funna i de analyserade artiklarna är KBT, sömnhygien, mindfulness och alternativa metoder såsom aromaterapi och musik. Resultaten visar generellt en positiv effekt av riktad behandling mot sömnproblem och med det ofta även en positiv effekt på den mentala hälsan hos personen.  Slutsats Flertalet alternativ till sömnfrämjande åtgärder med måttligt till god effekt på sömnproblem hittades i resultatet och detta har även ofta en positiv inverkan på personens mentala hälsa. Det finns dock bristande tillgänglighet till denna typ av vård vilket visar på en förbättringspotential. Hur tillgängligheten kan förbättras är ett ämne för vidare studier men våra resultat pekar mot att sjuksköterskor skulle kunna ha en nyckelroll i detta. / ABSTRACT Background Mental health issues and sleep problems are big health issues in society today both in Sweden and globally around the world.  These two factors of mental health issues and sleep problems often correlate. Sleepi problems have a negative impact on both mental and physical health but is despite this not prioritized when treating patients with both mental health issues and sleep problem Aim The aim was to highlight nursing care that can help improve sleep for people with mental health issues.  Method A non-systematic literature review was made based on 15 different articles. All of the included articles used quantitative research methods.  The literature search was made using the databases CINAHL and PubMed. Furthermore, chosen articles were quality reviewed using the Sophiahemmet assessment basis for quality evaluation and classification. After this an integrative data analysis was made of the articles where the different data sets were combined and analyzed as a whole. Results Four themes and 12 sub themes were found with working practices for sleep-improvement. These themes that were found in the analyzed articles were cognitive-behavioural therapy, sleep hygiene, mindfulness and alternative methods such as aromatherapy and music therapy. The results show a positive outcome and improvement for sleep problems when using focused treatment and the results also indicate an improved mental health.  Conclusions There are several different methods available which can give moderate to good impact on sleep problems. When sleep improves in most cases the mental health also improves. All methods are not available in all places and there is a potential for improvement of nursing care for persons with mental health issues and sleep problems.

Mental ohälsa är ett utbrett problem på många arbetsplatser idag. Höga krav, stress och struliga situationer i hemmet är bara några av de fallgropar som kan leda till att medarbetare drabbas av mental ohälsa. Detta är en åtkomma som är svårbehandlad och återhämtningen kan många gånger vara en svår och långdragen process. De som står först i linje att bemöta den mentala ohälsan på arbetsplatsen är de ledare som har ansvar för medarbetarna. Med rollen som ledare tillkommer ansvar och ofta en hög arbetsbelastning då en måste vara införstådd i flera olika arbetsprocesser och ständigt se till så att medarbetarna kan sköta sina jobba och mår bra. Föreliggande studie har gjort en fördjupning inom ledarskap i den offentliga sektorn. Då offentliga organisationer finansieras av skattemedel finns det forskning som pekar på att kravet attskapa mycket med små medel är en problematik som kan spilla över på den mentala hälsan inom den offentliga sektorn. Genom att använda krav- kontroll- och stödmodellen och KASAM har denna studie undersökt ledares möjligheter och tillvägagångssätt att förhindra mental ohälsa bland medarbetare/på arbetsplatsen. Studien visar att ledare anser sig ha goda möjligheter att hantera mental ohälsa och att de sällan ser några direkta svagheter när det kommer till hanteringen av mental ohälsa inom den offentliga sektorn. Även om det finansiella stödet är mindre än vad det kan vara inom privatsektor. Ledarna visar på att deras viktigaste organisatoriska stöd kommer i form av kontakter med chefer och kollegor som finns till som erfarenhetsutbyte och mentalt stöd. Ledarnas vanligaste åtgärder för att hantera mental ohälsa hos sina medarbetare är att göra prioriteringar i deras arbetsuppgifter och på så sätt minska arbetsbördan och stressen.

Introduktion: En smärtupplevelse är en subjektiv upplevelse som kan påverkas av personens mentala hälsa. Patienter som har en sämre mental hälsa kan uppvisa högre symtom av smärta. Det är okänt om den mentala hälsan påverkar utfallet av muskuloskeletala screeningdiagnoser i arbetslivet. Syfte/Frågeställning: Studiens huvudsyfte är att undersöka om det finns ett samband mellan den mentala ohälsan och någon av diagnoserna som ett validerat screening instrument kan ställa. Ett sekundärt syfte med studien är om det finns ett samband mellan yrkesgrupper och den mentala hälsan. Metod: Denna tvärsnittsstudie använde sekundärdata från en ”random control trial” (RCT) studie där 120 kvinnor med nack- och skuldersmärtor deltog. Deltagarna grupperades utifrån deras mentala hälsa, mätt med mentala indexmåttet i Short Form-36 (SF-36). Medicinska kontroller vid ergonomiskt belastande arbeten (MEBA) användes för att fastställa vilken diagnos som personerna hade. För att testa sambandet mellan mental hälsa och yrkesgrupper, fördelades deltagarna in i grupper repetitivt och varierat arbete efter riktlinjer från tidigare forskning. Resultat: Chi-2 test visade inget signifikant samband mellan den mentala hälsan och någon av MEBAs screeningdiagnoser (p>0,05). Kvinnorna med ett varierat arbete hade en lägre poäng enligt SF-36 mentala indexmått och chi-2 test visade att det fanns ett signifikant samband mellan yrkesgrupperna och den mentala hälsan (p=0,01). Konklusion: Då inget signifikant samband fanns mellan den mentala hälsan och någon av screeningdiagnoserna enligt MEBA, ger denna undersökning inget stöd för samtidig kontroll av mentala hälsan enligt SF-36 vid användning av MEBA i arbetslivet. Ett signifikant samband fanns mellan yrkesgrupper och mental hälsa. Vidare undersökning med mätning av belastningen behöver utföras. Då det finns en statistisk osäkerhet med undersökningen bör resultatet tolkas med försiktighet.

Ayahuasca är en psykedelisk dryck som har använts av stammar i Amazonas för att hela och komma närmare det gudomliga. Denna litteraturstudie syftar till att undersöka Ayahuascas effekt mot depression och om det kan användas inom sjukvården i enlighet med svensk lagstiftning.  Alla 6 studier som inkluderats i den aktuella analysen visar en trend mot lindring av depressiva symptom eller hela depressionssjukdomen. Palhano-Fontes et al’s randomiserade, placebokontrollerade kliniska studie på behandlingsresistent depression kunde beräkna NNT-tal (Numbers Needed to Treat) för behandlingssvar. Behandlingssvar definierades som halverade poäng för MADRS (Montgomery and Åsberg Depression Rating Scale) och HAM-D (Hamilton rating scale for depression). För MADRS blev NNT=2,66 och för HAM-D blev NNT=2,69 vid dag 7. Detta innebär att 1 på ca 3 personer svarar på behandling.  Några av studierna begränsades på grund av lågt deltagande och försök till att mäta depressionsförändringar på deltagare som inte var deprimerade. I de studier som inte inkluderar deprimerade patienter kunde det inte avgöras om Ayhuascas effekter påverkade själva depressionen eller endast symptomen av depression. För samtliga studier sågs dock en poängsänkning i de olika depressionsskalorna, vilket ger underlag för mer forskning inom ämnet.  Biverkningar av teet var främst kräkning och ansågs av deltagarna i studierna inte vara överväldigande. Svensk lag dikterar att biverkningar för ett läkemedel får inte stå i missförhållande till dess effekt, vilket Ayahuasca inte tycks göra och således verkar det kunna användas inom sjukvården. Fler studier krävs för att utvärdera Ayhauscas antidepressiva effekt och om kräkning går att undvikas. / Ayahuasca is a psychedelic infusion which has been used by Amazonian tribes for healing and connecting with the divine. The aim of this literature study was to examine Ayahuasca‘s effect on depression and whether it is usable within healthcare according to Swedish law. All of the 6 studies included showed a trend towards alleviated symptoms of depression or cured overall depression. Palhano-Fontes et al’s randomized, placebo-controlled study on treatment resistant depression determined the NNT (Numbers Needed to Treat) for treatment response. Treatment response was defined as 50 % reduction in HAM-D (Hamilton rating scale for depression) and MADRS (Montgomery and Åberg Depression Rating Scale) scores. NNT for MADRS was calculated to NNT=2,66 while it was NNT=2,69 for HAM-D, which means that 1 in about 3 responds to treatment Some of the studies were limited by few participants and trying to examine changes in depression on participants that were not depressed. Studies not including depressed patients could not determine if Ayahuasca was affecting the depression or only the symptom of the disorder. However, all studies showed an antidepressive trend, which prompts the need for more research within this subject. Side effects of the tea were mainly vomiting, which the participants did not feel were overwhelming. As Swedish law states that the positive effect of any drug should not be overshadowed by its side effects. Ayahuasca may therefore be suitable for healthcare use from this perspective. More studies are needed to evaluate Ayahuascas antidepressant effect and if vomiting can be avoided.

Psykisk ohälsa är idag en av de vanligaste sjukdomarna globalt, i Europa och i Sverige och beräknas öka ytterligare de närmsta åren. Psykiska sjukdomar stör en persons psykiska hälsa och kategoriseras som någon kombination av onormala tankar, känslor och beteenden. Symtomen kan innebära lättare oro och nedstämdhet som går över av sig självt till svårare psykiatriska diagnoser såsom depression, ångestsyndrom och schizofreni där behandling kan behövas. Den som lever med psykisk ohälsa kan uppleva hälsoproblem som i olika utsträckning påverkar vardagen. Syftet med studien var att sammanställa kunskap över hur arbetsterapeutiska interventioner upplevs av personer med psykisk ohälsa. En systematisk litteraturöversikt valdes som metod där sökningarna gjordes i databaserna CINAHL, Medline, PubMed och PsycINFO. Fem kvalitativa artiklar inkluderades genom att granskas, analyseras och sammanställas i kategorier och underkategorier. Resultatet belyser upplevelser av mening genom den sociala interaktionen med arbetsterapeut och/eller gruppdeltagare samt erfarenheter av aktivitet som grund för interventionen. Deltagarna lärde sig hantera utmaningar genom nya stategier och upplevde personlig utveckling i form av förbättrad självbild, självkänsla och självförtroende. Arbetsterapeuter har kompetens att arbeta med interventioner vid psykisk ohälsa på individ- och gruppnivå och anpassa aktivitetsutförandet därefter. Studien belyser vikten av upplevd mening i samband med arbetsterapeutiska interventioner vid psykisk ohälsa.

Ett ökande antal individer rapporterar idag oro och ångest på grund av hur de upplever miljö- ochklimatmässiga problem. Detta utan att vara direkt drabbad av dessa. Samtidigt är kunskapen ombehandlingsinsatser för klimatrelaterad ångest generellt låg hos terapeuter. Syftet med denna uppsatsär att undersöka hur klimatångest kan beskrivas ur ett psykologiskt perspektiv samt identifiera hurKBT-terapi kan vara hjälpsamt för att hantera detta tillstånd. Den metod som användes var enlitteraturstudie där fem vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PsycInfo, PubMed,ScienceDirect och GoogleScholar. För analysen användes en tematisk analys. Resultatet visar attklimatångest karaktäriseras av negativa känslor som vanligtvis är kopplade till framtida scenarion som väcker olika hanteringsstrategier (coping) och varierar från individ till individ. Hjälpsamma KBT-interventioner vid klimatångest behöver ses i ett vidare sammanhang bortom individen eftersom olika interventioner ger olika utfall beroende på om syftet är att gagna individ, samhälle och/ellerklimat/miljö. Slutsatsen är att klimatångest inte bör ses som en klinisk patologisk åkomma som skabehandlas bort. Den bör istället ses som en adekvat reaktion på ett reellt hot. De förstahandsval avKBT-interventioner som väljs i terapisammanhang bör i första hand vara hjälpsamma för "alla", detvill säga både individen, samhället och miljö/klimat. / <p>Grundläggande psykoterapiutbildning med KBT-inriktning, KBT-steg 1, Stockholm</p>

Uppsatsen undersöker huruvida visualisering kan vara en lämplig metodför att väcka uppmärksamhet och medvetenhet kring samhällsproblemetmental ohälsa. Syftet är att genom litteraturstudier och praktiskundersökning fördjupa kunskaperna inom visualisering av information.Syftet är även att genom kvalitativa fokuserade gruppintervjuer undersökaom visualisering av mental ohälsa har potential att öka förståelsen fördetta fenomen, med teoretisk utgångspunkt i visuell perception ochkognition. Slutsatsen är att visualisering av mental ohälsa kan vara enmycket effektiv metod för ändamålet eftersom att det ger möjlighet attuppmärksamma ett ämne inom vilket ord inte upplevs räcka till för attförklara. Detta tack vare bildens omedelbara kommunikation som genomen visuell och kognitiv process gör det möjligt för mottagaren att få enbild av problemet. / The essay explores whether visualization can be a suitable method toincrease people’s awareness of mental illness. The purpose of this paperis, through literature studies and practical examination, to increase theknowledge of visualization of information. The purpose is also to, withthe help of a focus group, examine whether visualization of mental illnesshas the potential to increase people’s awareness of this phenomenon. Theconclusion is that visualization of mental illness can be a very effectivemethod by providing the opportunity to draw attention to a subject inwhich words are not perceived to be enough to explain. This is thanks tothe instant communication capability of an image through which a visualand cognitive process makes it possible for the viewer to get a picture ofthe problem.

Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa tillhör samhällets mest sårbara grupper och löper hög risk att utveckla mental ohälsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna är underrepresenterade inom den psykiatriska vården och det råder ett missförhållande mellan behovet av och tillgången till vård för dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelsen av den mentala ohälsan och hinder för vård hos immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa ur ett transkulturellt omvårdnadsperspektiv. Metod: Tio kvalitativa studier och två studier med mixad metod har granskats och analyserats. Leiningers transkulturella omvårdnadsteori har använts för att lyfta resultatet till en högre abstraktionsnivå. Resultat: Tre teman identifierades: Den mentala ohälsan, Hinder för vård och Kulturellt betingade attityder. I resultatet framkom att grupperna lider av mental ohälsa relaterat till erfarenheter genom migrationsprocessen. Bristfällig information, kommunikationssvårigheter och bristande tillit till vårdpersonalen ledde till hinder i vården. Dessutom framkom att stigmatisering, religiösa övertygelser och könsroller påverkade fokusgruppens syn på mental ohälsa. Slutsats: Immigranter, flyktingar, asylsökande och papperslösa är högriskpatienter för mentala ohälsotillstånd men strukturella och personliga faktorer hindrar dem att erhålla vård. Som sjuksköterska är det viktigt att inta en aktiv roll och ha kunskap och förståelse kring dessa människors upplevelser och kulturellt betingade attityder kring mental ohälsa. Klinisk betydelse: Genom att belysa en marginaliserad patientgrupps upplevelser av att leva med mental ohälsa och erhålla vård i en ny kulturell kontext ökar sjuksköterskans medvetenhet om dessa människors situation. Detta kan leda till en bättre vård för dessa patienter. / Background: Immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants belong to society's most vulnerable groups and are at high risk of developing mental health problems. The groups are underrepresented in psychiatric care and there is a disproportion between the need and the availability of care for these patient groups. Aim: The aim was to examine the experience of mental illness and barriers for access to healthcare of immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants from a transcultural nursing perspective. Method: Ten qualitative studies and two mixed-method studies were reviewed and analysed. Leiningers transcultural nursing theory was applied to enable a higher level of abstraction. Results: Three themes were identified: The mental illness, Barriers for care and Culturally influenced attitudes. The result showed that the groups suffered from mental illness related to experiences through the migration process. Inadequate information, communication difficulties and a lack of trust in the medical staff led to obstacles in healthcare. Stigma, religious beliefs and gender roles affected the focus group's view of mental illness. Conclusion: Immigrants, refugees, asylum seekers and undocumented migrants are at high risk for developing mental illness but structural and personal factors preventing them to receive treatment. Nurses should take an active role and gain knowledge about experiences and culturally conditioned attitudes about mental illness among patients. Clinical significance: Highlighting the experience of living with mental illness and obtaining care in a new cultural context, increases the nurses’ knowledge about the marginalized patient group.

No description available.

This thesis examines the ways Hellblade: Senua’s Sacrifice (Ninja Theory, 2017) represents mental illness and why the game is considered partly groundbreaking in the subject of mental health representation within video games. This examination is done by taking a brief overview of previous games tackling the same subject matter as well as examining how Hellblade: Senua’s Sacrifice represents psychosis narratively and mechanically. This is done through the method of player-as-analyst by playing the game all the way through once and viewing a full length playthrough video following the methodology and theory of Diane Carr (2014).  The data gathered during play and viewing of the playthrough is then analyzed. / Denna avhandling undersöker hur Hellblade: Senua’s Sacrifice (Ninja Theory, 2017) representerar mental ohälsa och varför spelet uppehålls som delvis banbrytande inom spel som behandlar mental ohälsa. Undersökningen i fråga är gjord via att göra en kort översikt av hur tidigare spel handlat samma ämne och ta en titt på hur Hellblade: Senua’s Sacrifice representerar psykos i sin mekanik och narrativ. Detta åstadkoms genom metoden Player-as-analyst genom att spela igenom hela spelet en gång och kolla igenom en playthrough video och genom att följa metodologi och teori av Diane Carr (2014). Datan samlad under spelningen och video tittandet sedan analyseras.