No description available.

No description available.

Stressrelaterad ohälsa har ökat kraftigt i många länder över hela världen, och är en av de vanligaste orsakerna till långtidssjukskrivningar. Det finns många faktorer som påverkat denna ökning, och en stor bidragande orsak är ökade krav i både arbetslivet och privatlivet. Vid stressrelaterad ohälsa används bland annat mental träning som behandlingsmetod, då studier visar att mental träning kan främja den psykiska hälsan och motverka stress. Syftet med denna studie var att undersöka upplevelsen av mental träning som behandlingsmetod hos en grupp personer med stressrelaterad ohälsa. En frågeställning var även vilka bakomliggande orsaker till stressrelaterad ohälsa som intervjupersonerna beskriver. Utifrån studiens syfte valdes kvalitativ metod och kvalitativa intervjuer. I undersökningen deltog tre kvinnor och en man, som deltagit i en rehabiliteringskurs på en företagshälsovård i Värmland. Kriterierna för undersökningen var att personerna hade någon form av stressrelaterad ohälsa, och att de varit med i rehabiliteringskursen i minst 4-5 veckor. Kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Analysen resulterade i tre kategorier: Stressorer, Kroppsligt och emotionellt utmattad och Tankens kraft. Resultatet visade att mental träning upplevs som en mycket bra behandlingsmetod för stressrelaterad ohälsa, och att förändringen av tankesätt har varit den viktigaste delen i intervjupersonernas tillfrisknande. De bakomliggande orsakerna till stressrelaterad ohälsa som framgick i resultatet var arbetsrelaterad stress, inre prestationskrav, tidsbrist, krav från omgivningen och brist på bekräftelse i barndomen. Slutsatsen av studien är att intervjupersonerna upplever att det går att tänka sig frisk från stressrelaterade sjukdomar.

No description available.

Rapport på rapport visar att elevers psykiska hälsa blir allt sämre. Mental träning är ett samlingsnamn för olika metoder vi kan använda oss av för att träna upp vår mentala styrka. Den här studien belyser detta då det är ett mycket aktuellt ämne och med hjälp av denna empiriska studie kan vi lyfta fram mental träning och varför det är en tolkningsfråga. Med den nya läroplanen (Gy11) har en ny punkt tillkommit i det centrala innehållet, ”spänningsreglering och mental träning” där denna studie är inriktad på det senare, mental träning. Syftet med studien är att undersöka hur verksamma gymnasieidrottslärare tolkar och uppfattar det centrala innehållet spänningsreglering och mental träning i idrott och hälsa 1, samt hur lärarna belyser mental träning ur ett elevperspektiv. För att ta reda på vilka tolkningar som finns gjordes kvalitativa intervjuer med sex stycken idrottslärare runt om i mellersta Sverige. Därefter fick en klass från respektive lärare svara på några enkätfrågor om hur de upplever mental träning i idrottsundervisningen. Med resultaten från enkäterna kan en jämförelse mellan idrottslärarna och eleverna göras och om de delar uppfattningen om mental träning. Studien visar att idrottslärarna har olika tolkningar om mental träning. Alla har olika bakgrunder och olika erfarenheter av mental träning och deras tolkningar reflekterar deras egna uppfattningar, vilket leder till att mental träning tolkas olika från olika lärare. Samtliga lärare trycker på att de gärna vill att punkten skall utvecklas i läroplanen, antingen med tydligare begrepp, fler exempel på stoff, att det skall finnas med i kommentarmaterialet eller betygskriterierna ect. Något som också är gemensamt för lärarna är att de vill ge eleverna verktyg och utbildning i hur de kan använda mental träning inom andra områden och inte enbart i idrottssammanhang. Studien visar även att eleverna upplever mental träning som något positivt och de allra flesta tycker att det ger dem fokus och bättre resultat. Det framgår även att eleverna vill ha mer mental träning i deras idrottsundervisning. Studien visar också att det finns en delad uppfattning om begreppet mental träning används av idrottslärare och sen visar det sig att det inte stämmer att mental träning ges regelbundet i idrottsundervisningen.

Introduktion. Mental träning är ett begrepp som innefattar olika faktorer och har visats kunna ha en positiv inverkan på fysisk prestationsförmåga inom idrott. Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka svenska elitsatsande längdskidåkares användning av olika mentala strategier under träning och tävling samt huruvida användandet av dessa påverkas av idrottarens tävlingsnivå, träningsvolym, kön och ålder. Metod. Frågeformuläret som användes var ett specifikt frågeformulär avseende tävlingsnivå, träningsvolym, kön och ålder och frågeformuläret TOPS (Test of Performance Strategies) användes för att undersöka 48 elitlängdskidåkares (20,2±2,6 år (medel±SD)) användning av 10 olika mentala strategier. Resultat. Resultaten visade att de som tävlar på en lägre nivå i större utsträckning använde den mentala strategin inre samtal under träning (p=0,029) och tävling (p=0,020). Aktiva med större träningsvolym använde i större utsträckning aktivering (p=0,039) och inre samtal (p=0,024) under träning och automatisering (p=0,037) och känslokontroll (p=0,035) under tävling. Avseende könskillnader använde de manliga elitlängdskidåkarna i större utsträckning de mentala strategierna målsättning (p=0,040) under träning och känslokontroll (p=0,047) under tävling. Avseende ålder noterades inga signifikanta skillnader. Konklusion. Sammanfattningsvis observerades en del skillnader under träning och/eller tävling, utifrån olika tävlingsnivå, träningsvolym och kön.

Detta arbetes syfte är att fördjupa kunskapen om den mentala förberedelsens betydelse inför musikaliska framträdanden bland konstmusikaliska blåsmusiker. Genom att undersöka hur professionella musiker agerar mentalt före, under och efter konserter är avsikten att isolera framgångsrika tankemönster och mentala strategier. I sökandet efter tidigare forskning och böcker fann jag att inte mycket forskning bedrivits på området. Jag har läst och sammanfattat ett antal böcker om vad nervositet beror på, samt olika mentala strategier för att hantera problematiken. Därefter har jag med kvalitativ intervju som metod intervjuat fyra professionella blåsmusiker i den konstmusikaliska genren.Ingen av de intervjuade ansåg sig använda några speciella mentala knep. Musikerna har i huvudsak lärt sig själva hur de ska förbereda sig på det mentala planet. Dock fann jag tydliga likheter mellan de tankar informanterna begagnade sig av inför musikaliska framträdanden, och de mentala strategier som presenteras i litteraturen på området.Studien är inte tillräckligt omfattande för att dra några generella slutsatser på området. Den visar dock på att mental förberedelse inte måste vara något främmande eller ”hokus-pokus” utan handlar om att tänka tankar som främjar individens musikaliska förhållningssätt. Den mentala förberedelsen är dessutom så välintegrerad i musikerns dagliga övande att det ibland kan vara svårt att skilja dem åt. / This work aims to increase knowledge of the mental preparation before important musical performances amongst art musical wind musicians. By examining how professional musicians operate mentally before, during and after the concerts, the intention is to isolate successful thought patterns and mental strategies. In the search for previous research and books, I discovered that little research has been conducted in this particular area. I have read and summarized a number of books that discuss the nature of being nervous, and various strategies that can be applied to deal with nervousness.Proceeding, while using the qualitative interview as a method, I interviewed four professional wind musicians in the art musical genre.None of those interviewed claimed to use any special mental tricks. The musicians have essentially taught themselves how to prepare on a mental level. However, I found a clear parallel between the thoughts respondents took advantage of before the musical performances, and the psychological strategies presented in the literature in the field.3The study is not extensive enough to draw any general conclusions in the field, yet indicates that mental preparation is not to be viewed as something alien, but rather a strategy in promoting the individual's musical approach. The mental preparation is so well integrated into the musician's daily practicing that it can sometimes be difficult to distinguish between them.

No description available.

<p>Syftet med undersökningen var att identifiera det upplevda behovet och nyttan av mental träning under tävlingssammanhang, för golf- och tennisgymnasieelever. En webbaserad enkät skickades till 258 elever och 154 svar inkom. Resultaten visade att eleverna som inte hade mental träning på utbildningen önskade i stor omfattning att det skulle ingå i deras utbildning och de ansåg att de skulle ha nytta av det under tävling för att förbättra sina prestationer eller resultat. Detsamma gällde för eleverna som hade mental träning på sin utbildning. Färdigheterna koncentration, uppmärksamhet, kontroll av känsloreaktioner, kontroll av laddning, upphetsning och vaksamhet, samt sätta upp mål skattades högre de gångerna eleverna tävlade och lyckades än de gångerna då de misslyckades. Färdigheterna ansågs påverka prestationen och resultatet i hög grad vid tävlingssammanhang. Eleverna som satsade på en professionell karriär och som hade börjat med mental träning vid 15 årsålder eller tidigare hade mest nytta av den mentala träningen på utbildningen. Mental träning föreslås ingå tidigare i idrottsträningen och utbildningen för att idrottare ska prestera ännu bättre.</p>

<p>Eriksson. C. (2010). <em>How can mental top form be reached? </em><em>Sport psychology consultants</em><em> approach to mental training</em>. Bachelor Thesis in Public Health. Gävle University, Academy of health and working life. The purpose of this study was to examine sport psychology consultants perceptions about mental training, and how they believe that mental top form could be achieved. Qualitative interviews were used as method. In total, five informants participated in the study. The result that emerged was that the informants felt that mental top form is about creating a balance between all parts of life. Trust for himself and his character was also important as well as the ideas you have. Becoming aware of the thought processes and learn to control those in a favorable direction is important. The basis for achieving mental top form was considered to bring the basic tension in the body. It was important to have clear goals. It was also essential to provide continuity in the mental training to achieve results. A powerful tool to use was considered to be the goal images, which means to see pictures of yourself for your inner that you want to work in different situations. Furthermore, it was important to stop and get to know yourself and your needs. Mental strength was considered to be the deciding factor when all other variables are equivalent. Should all work out mentally, it would be a higher minimum level because everyone would emerge. The conclusion of this study is that the mental training techniques used in sport can also be transferred to other contexts and to other groups of people to create mental health. But it is difficult to determine precisely which techniques each one needs because all seek out different things and all have different needs. It is of great importance to the mental workout is tailored to the individual's needs.</p>