Syftet med vår studie var att undersöka hur ett antal pedagoger förhåller sig till storboken som ett pedagogiskt verktyg vid barns läsinlärning i skolan. För att besvara syftet med tillhörande frågeställningar intervjuades tre specialpedagoger samt fyra grundskolelärare. Intervju som metod valdes för att lättast kunna redogöra för pedagogernas förhållningssätt till metoden.     Studiens resultat kan sammanfattas med att både lärare och specialpedagoger är positiva till storboken som ett pedagogiskt redskap för läsinlärning. Ett centralt resonemang som uppmärksammades i studien var att storboken möjliggör en gemensam läsupplevelse. Sambandet mellan läsinlärning och självkänsla visade sig vara starkt utifrån de intervjuades uppfattningar om barns tidiga läsinlärning. Arbetssättet som de intervjuade lärarna och specialpedagogerna beskrev, stämde väl överens med de forskningsresultat vi tagit del av. En central tankegång som uppmärksammades i denna studie var att åsikterna om storboken kan stå som ensam metod vid läsinlärning varierade mellan lärarnas respektive specialpedagogernas uppfattningar. Specialpedagogerna antydde en mer positiv inställning till storboken som ensam metod vid barns läsinlärning.

Kanban är en agil metod som härstammar från den japanska Lean-filosofin. Metoden fokuserar på att få ett flöde med så kort ledtid som möjligt. Det ska vara lätt att se flaskhalsar som bildas. Problemen ska sedan lösas innan något nytt arbete påbörjas. Kanban-metoden ska vara enkel och lätt att använda. Syftet med uppsatsen var att ta reda på om Kanban-metoden verkligen är en bra metod att använda sig av för att styra utvecklingsprojekt och om den bidrar till att stödja planering och information. Undersökningen syftade också till att se om det finns några problem och brister med metoden, samt om den behöver kompletteras med delar från andra metoder. Undersökningen genomfördes genom att först samla in teori inom området för att få den kunskap om olika metoder som behövs för att kunna svara på de frågeställningar som undersökningen syftar till att svara på. Empirin samlades in på ett företag som använder sig av Kanban genom intervjuer med tre av de anställda. Kanban kan användas som en projektstyrningsmetod även om det blir en bättre metod om den kompletteras med delar från andra metoder utifrån vad företaget tycker är bra och vad de känner att de behöver. Metoden är ett bra stöd vad gäller planering och information då den visuella Kanban-tavlan gör den tydlig och lättillgänglig för alla på företaget. Det finns en del brister och problem med metoden, varav den största bristen är att det är svårt att ge en exakt leveranstid.

Att arbeta läs- och skrivinlärning kan se ut på många olika sätt. Syftet med detta arbete är därför att ge fördjupad kunskap kring olika läs- och skrivinlärningsmetoder och hur läs- och skrivundervisning tillämpas i praktiken. För att få svar på mina problemformuleringar, har jag utgått från litteratur för att ta reda på vilka läs- och skrivinlärningsmetoder som finns och vad de går ut på. För att kunna veta hur verksamma lärare arbetar med läs- och skrivinlärning i praktiken, har jag valt att intervjua sex verksamma lärare som alla undervisar i årskurs ett.  Jag har även intervjuat två elever från varje lärares klass. Efter att gjort denna studie har jag kommit fram till att alla skolor i undersökningen använder sig av ett varierat arbetssätt i sin läs- och skrivundervisning. Dock förekom ljudmetoden mest bland majoriteten av skolorna. Även om skolorna arbetade på skilda sätt, märktes inga skillnader på elevernas läsning.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra pedagoger utformar sin matematikundervisning för att uppfylla läroplanens krav på en individanpassad undervisning. Vi har genom intervjuer och observationer gjort en kvalitativ studie av metoder och arbetssätt som ger en djupdykning i pedagogers föreställningar kring begreppet individualisering. Resultatet visade att pedagoger har skild uppfattning om begreppet och att detta avspeglar sig i deras undervisning. Den främsta metoden pedagogerna använde sig av var hastighetsindividualisering med enskild räkning i boken. En pedagog skilde sig stort genom att hon arbetade mer varierat och genomtänkt samt att hon är väl införstådd med begreppet individualisering. Dessutom har hon ett engagemang för ämnet som smittar av sig på eleverna. Vår slutsats är att pedagogernas arbetssätt för individualisering inom matematiken skiljer sig åt beroende på tolkning av begreppet och inställning till matematiken. Dessutom verkar pedagogernas kunskaper inom matematiken vara avgörande för hur de väljer att arbeta.

Undersökningens syfte har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter och vilka metoder de har använt sig av kring barns andraspråksinlärning i förskolan. Metoden som använts för att undersöka problemformuleringarna är intervjumetoden. Sex verksamma pedagoger som arbetar på fyra olika förskolor intervjuades. I analysen skrivs det om hur det empiriska materialet förhåller sig till det teoretiska ramverket och tidigare forskning i förhållande till andraspråksinlärningen i förskolan. Studien resulterade i att alla våra intervjuade pedagoger tyckte att arbetet med svenska som andraspråk är viktigt. Deras erfarenheter kring barns andraspråksinlärning är positiva men olika. Som pedagog måste man individualisera arbetssätten eller metoderna. Alla barn är olika och lär sig olika, och det går inte att använda ett arbetssätt eller en metod till alla barn. Att tänka på hur man pratar med barnen för att de ska förstå på bästa sätt är av vikt samt att man bär med sig en förståelse för vad de kan ha varit med om innan de började på förskolan.

Syftet med denna studie är att öka kunskap om hur lärare anser sig arbeta för att motivera elever i matematikundervisningen. Kunskapen från studien kan bidra till att lärare känner sig tryggare i sin yrkesroll när den komplexa uppgiften att skapa motivation hos eleverna ska lösas. Metoden som används är kvalitativ intervju där sju lärare deltar som informanter. Samtliga lärare arbetar med elever i lågstadiet årskurs 1-3. Resultatet av studien visar att samtliga lärare anser att de använder sig av ett varierat arbetssätt för att motivera elever. Det centrala innehållet som finns i kursplanen för matematik anser majoriteten av lärarna inte påverkar hur de arbetar för att motivera utan de har inställningen att motivation alltid ska eftersträvas.

Studien omfattar 19 elever i år 6. Syftet var att undersöka om det går att se och utvärdera några förändringar i elevernas resultat i läsförståelse efter att de systematiskt tränats i denna färdighet under sex veckor. Eleverna fördelades på en test- och kontrollgrupp. Elevernas prestationer mättes före och efter insatserna med material från nationella prov. Därefter gjordes en intervention av övningar för att stärka läsförståelsen hos eleverna i testgruppen. Eleverna i testgruppen följs upp och arbetet beskrivs mer ingående av mig som deltagande observatör. Övningarna genomfördes 3-4 gånger i veckan med 20min vid varje tillfälle och under sex veckor. Testresultaten redovisas i tabellform och arbetsprocessen följs upp och beskrivs. I resultaten kan man utläsa en förändring i positivriktning hos testgruppen och i klassens resultat.

<p> Studien tar upp fenomenet självskadebeteende, unga flickor som utan självmordsavsikt avsiktligt skär, rispar eller bränner sig. Socialstyrelsens (2004, 2) kartläggning talar för att en ökning skett. Det är ett ämne som väcker starka känslor och många funderingar. Syftet är att genom en kvalitativ studie, intervjuer med olika professionella som kommer i kontakt med dessa flickor, undersöka hur deras syn på självskadebeteende påverkar bemötandet och arbetet med flickorna.</p><p>Resultat: De professionellas ser inte självskadebeteende som ett problem i sig, utan som ett symptom på underliggande problem, som kan finnas både inom flickorna och i deras omgivning. Detta gör att de arbetar både med flickornas inneboende problem och med att förändra flickornas omgivning. De hjälper flickorna att analysera sina känslor och tankar, och att hitta copingstrategier. De arbetar också med det sociala nätverket för att förbättra samspelet i detta. De använder flera olika tekniker för att möta varje flickas behov. Förståelsen av hur viktigt ett gott bemötande är, gör att de strävar efter att möta varje flicka med respekt och validera henne.</p> / <p>This study explores the phenomena of young girls who exhibit self injurious behaviour, who without suicidal intentions, cut, scratch, or burn themselves. According to Socialstyrelsen (2004, 2) there is an increase of the phenomena. This subject arouses many strong feelings and thoughts. The purpose of this investigation is to use qualitative interviews with persons who come into contact with these girls, to determine how the professionals view this behaviour and how their view affects how they treat and discuss treatment options for these girls.</p><p>Result: The professionals don’t view self injurious behaviour as a problem itself, but as a symptom of underlying problems, both within the girls and in their environment. This gives as a result that they work with both the girl´s internal problems and work to change their environment. They help the girls to analyse their thoughts and their emotions, and to come up with copingstrategies. They also work the social network in order to improve the interactions. They use many different techniques to find a suitable treatment for everyone. Their understanding of the importance of being treated politely, make them strive to meet every girl with respect and validate the girls.</p>

Agila metoder blir allt vanligare bland IT företag i hela världen. I dagsläget är de vanligare ände traditionella metoderna inom utveckling. Bland dessa metoder återfinns Scrum som denvanligaste metoden.Detta arbete har som syfte att analysera hur Scrum tillämpas inom organisationer för attfungera på ett praktiskt plan, eftersom alla företag inte ser likadana ut och inte stöter påsamma problem. Till grund för analysen har en litteraturstudie utförts gällande de olika agilametoderna för att hitta likheter och olikheter. Baserat på resultaten från denna studie harintressenter identifierats och intervjuats för att sedan göra en jämförande analys på metodenoch litteraturen. Slutligen sammanfattas resultaten med fokus på skillnader mot teorin ochproblem som uppstår med tillämpningen av Scrum.Detta arbete tydliggör de problem som företagen upplevt med metoden och ger en vidareförklaring på dessa.

Sjuksköterskor har en nyckelroll i samband med läkemedelshantering. Det är en betydelsefull arbetsuppgift där det finns risk för misstag. Syftet var att beskriva faktorer som sjuksköterskan kan använda för att skapa en säker läkemedelshantering. Metoden var en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar, kvantitativa och kvalitativa, sammanställdes. Resultatet visade att fungerande kommunikation och samarbete i organisationen är faktorer som är av vikt för att åstadkomma en säker läkemedelshantering. Införandet av västar och skyltar minskar distraktioner och avbrott. Checklistor, dubbelkontroll av läkemedel samt kontroll av de fem rätten: rätt medicin, rätt dos, rätt administreringsväg, rätt tid och rätt patient bidrar till en säker läkemedelshantering. Medicintekniska system gör att fel kan upptäckas innan de begåtts. Medicineringsfel har en betydande del till de vårdskador som sker och det behövs mer forskning inom ämnet. Forskningen bör inrikta sig på att hitta metoder som leder till en säker läkemedelshantering samt utvärdering av de som redan finns. Det behövs riktlinjer och rutiner på arbetsplatsen för hur läkemedelshanteringen ska fortlöpa så att inga delar utelämnas och misstag undviks. Både teoretisk och praktisk utbildning om säker läkemedelshantering behöver införas i grundutbildningen för att optimera säkerheten. / Nurses have a key role in handling medication. This is a significant task in which there is a risk of mistakes. The aim was to describe factors that nurses can use to create a safe medication process. The method was a literature review in which 16 research articles, quantitative and qualitative, were compiled. The results showed that effective communication and collaboration within the organization are factors that are important to achieve a safe medication process. The introduction of vests and signs reduces distractions and interruptions. Checklists, double checking of medicines and the use of the five rights: right medication, right dose, right route, right time and right patient contributes to a safer medication process. Medical systems can detect errors before they occur. Medication errors are a significant part of the damage done in healthcare and more research is needed on the subject. Research should focus on finding methods that lead to safe handling of medication and evaluation of the existing ones. Guidelines and procedures for how the medication process should proceed are needed in the workplace, so that no parts are omitted and mistakes are avoided. To optimize the safety there is a need for further education on the safe handling of medications introduced in undergraduate education, both theoretical and practical.