Studien omfattar 19 elever i år 6. Syftet var att undersöka om det går att se och utvärdera några förändringar i elevernas resultat i läsförståelse efter att de systematiskt tränats i denna färdighet under sex veckor. Eleverna fördelades på en test- och kontrollgrupp. Elevernas prestationer mättes före och efter insatserna med material från nationella prov. Därefter gjordes en intervention av övningar för att stärka läsförståelsen hos eleverna i testgruppen. Eleverna i testgruppen följs upp och arbetet beskrivs mer ingående av mig som deltagande observatör. Övningarna genomfördes 3-4 gånger i veckan med 20min vid varje tillfälle och under sex veckor. Testresultaten redovisas i tabellform och arbetsprocessen följs upp och beskrivs. I resultaten kan man utläsa en förändring i positivriktning hos testgruppen och i klassens resultat.

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka yngre elevers taluppfattning igrundläggande aritmetik inom addition och subtraktion i lägre talområde. Detta för att en godtaluppfattning är en grundläggande färdighet för det fortsatta matematikarbetet i skolan. Hur stor del aveleverna har svårigheter inom grundläggande aritmetik? Vilka specifika typer av svårigheter i dengrundläggande aritmetiken visar eleverna samt i vilket avseende förbättras elevernas färdigheter efterträning? Metoden att få svar på detta var att använda befintliga data från skriftliga diagnoser somgenomförts tidigare på året på en årskurs 1-6 skola. Resultatet visade att en stor del av eleverna på skolantroligen inte automatiserat den grundläggande aritmetiken så de kan räkna i huvudet med flyt. Efterträning visade uppföljningen att knappt hälften av de elever som tidigare visat svårigheter behövde vidareinsatser. De specifika svårigheterna som visade sig var främst till tals uppdelning av termer ochlikhetstecknets betydelse för de yngre eleverna och talområdet 20-100 med tiotalsövergångar för de äldre.

Syftet med studien är att belysa barns åsikter och tankar kring kamratstödjarrollen. I studien har intervjuer med kamratstödjare i årskurs 1-6 genomförts och elever från årskurs 6 har besvarat en enkät. Materialet har sammanställts och utifrån litteratur och tidigare forskning analyserats. För att beskriva det sociala klimatet på skolan används socialpsykologi som en viktig hörnsten. Det som lyfts fram är barnens perspektiv vilket genomsyrar hela studien. Kamratstödjare och elever har liknande förväntningar på rollen och använder ofta samma adjektiv för att beskriva önskvärda egenskaper. Styrdokumentens och skolans värdegrundspedagogik är implementerad i barnens tankesätt men det svåra är hur detta ska gestalta sig i handling. Kamratstödjarna och eleverna ställer sig positiva till kamratstödjare och tycker de har en viktig funktion i skolan.

<p>Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som, ur ett lärar- och lärandeperspektiv, talar för och vad som talar emot ett ämnesintegrerat arbetssätt i matematik och textilslöjd under grundskolans tidigare år. För att söka svar på denna fråga har litteratur som behandlar ämnesintegrerad undervisning, Lpo 94 och kursplaner studerats samt en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförts. Fem grundskollärare, varav två undervisar i matematik år 4-6 och tre undervisar i textilslöjd år 2-6, har deltagit i undersökningen. Intentionen är att ta reda på deras uppfattningar och erfarenheter av ämnesintegrering.Resultatet visar att informanterna, i synnerhet den lärare som undervisar en klass i nästan alla ämnen, ser stora möjligheter att integrera flera ämnen i undervisningen. Textilslöjdslärarna beskriver situationer i arbetet på slöjden då eleven har användning av kunskaper och färdigheter i matematik, t.ex. längdmätning, geometri och de fyra räknesätten. Både i fallstudien och i litteraturstudien framkom att matematik och textilslöjd har flera likheter, framförallt i ämnesinnehåll, men även i sättet att arbeta med att lösa problem. Betydelsen av ett ämnesintegrerat arbetssätt betonas i litteraturen liksom av informanterna. En undervisning som ger eleven möjlighet att använda alla sinnen, framhålls som stärkande och utvecklande för elevens lärande samt motiverar och ger lust till att lära. En samverkan kan också ge eleverna en bild av hur matematik används utanför klassrummet och hjälpa dem att upptäcka nya helheter. Några av informanterna ger uttryck för en osäkerhet gällande elevers kunskaper inom andra ämnesområden än de informanterna själva undervisar i. De upplever svårigheter med att få insyn i vad eleverna gör inom andra ämnen. Enligt lärarna leder detta i sin tur till att de inte gärna tar initiativ till en ämnessamverkan. Tidsaspekten beskrivs som mycket betydelsefull för den gemensamma planeringen i skolan och bristen på tid begränsar samarbetet över ämnesgränserna. Schemats upplägg, skolans lokaler, personalförändringar och personkemi är, enligt informanterna och litteraturen, också faktorer som underlättar eller hindrar lärare att samarbeta över ämnesgränserna. Jag har funnit att yrkeserfarenhet och olika faktorer i arbetsmiljön, t.ex. undervisning på mer än en skola och i många klasser, inverkar på lärarnas upplevelse av möjligheter och begränsningar till ämnessamverkan.</p>

Syftet med examensarbetet är att undersöka vad som, ur ett lärar- och lärandeperspektiv, talar för och vad som talar emot ett ämnesintegrerat arbetssätt i matematik och textilslöjd under grundskolans tidigare år. För att söka svar på denna fråga har litteratur som behandlar ämnesintegrerad undervisning, Lpo 94 och kursplaner studerats samt en fallstudie med kvalitativa intervjuer genomförts. Fem grundskollärare, varav två undervisar i matematik år 4-6 och tre undervisar i textilslöjd år 2-6, har deltagit i undersökningen. Intentionen är att ta reda på deras uppfattningar och erfarenheter av ämnesintegrering.Resultatet visar att informanterna, i synnerhet den lärare som undervisar en klass i nästan alla ämnen, ser stora möjligheter att integrera flera ämnen i undervisningen. Textilslöjdslärarna beskriver situationer i arbetet på slöjden då eleven har användning av kunskaper och färdigheter i matematik, t.ex. längdmätning, geometri och de fyra räknesätten. Både i fallstudien och i litteraturstudien framkom att matematik och textilslöjd har flera likheter, framförallt i ämnesinnehåll, men även i sättet att arbeta med att lösa problem. Betydelsen av ett ämnesintegrerat arbetssätt betonas i litteraturen liksom av informanterna. En undervisning som ger eleven möjlighet att använda alla sinnen, framhålls som stärkande och utvecklande för elevens lärande samt motiverar och ger lust till att lära. En samverkan kan också ge eleverna en bild av hur matematik används utanför klassrummet och hjälpa dem att upptäcka nya helheter. Några av informanterna ger uttryck för en osäkerhet gällande elevers kunskaper inom andra ämnesområden än de informanterna själva undervisar i. De upplever svårigheter med att få insyn i vad eleverna gör inom andra ämnen. Enligt lärarna leder detta i sin tur till att de inte gärna tar initiativ till en ämnessamverkan. Tidsaspekten beskrivs som mycket betydelsefull för den gemensamma planeringen i skolan och bristen på tid begränsar samarbetet över ämnesgränserna. Schemats upplägg, skolans lokaler, personalförändringar och personkemi är, enligt informanterna och litteraturen, också faktorer som underlättar eller hindrar lärare att samarbeta över ämnesgränserna. Jag har funnit att yrkeserfarenhet och olika faktorer i arbetsmiljön, t.ex. undervisning på mer än en skola och i många klasser, inverkar på lärarnas upplevelse av möjligheter och begränsningar till ämnessamverkan.

published_or_final_version / Biochemistry / Master / Master of Philosophy

Syftet med denna litteraturstudie är att, utifrån aktuell forskning, undersöka vad som kan krävas för att den formativa bedömningen i matematikundervisningen ska bidra till att stärka elevers matematiska lärande. Vilka förutsättningar krävs för att formativ bedömning i matematikundervisningen ska bidra till en kunskapsutveckling hos elever på låg- och mellanstadiet samt vilka svårigheter kan formativ bedömning innebära för lärare som undervisar i matematik? Med formativ bedömning menas en fortlöpande process eller aktivitet för lärare och elever i undervisningen där återkopplande information ges i syfte att utveckla främst elevens lärande.Designen för denna studie är en systematisk litteraturstudie, där resultatet består av relevant och kvalitetsgranskad forskningslitteratur från systematiska databassökningar. Resultatet visar att en förutsättning för formativ bedömning och elevernas lärande i matematik har att göra med lärarens arbete och elevernas delaktighet i bedömningen. Lärarkompetensen har också en viktig roll då läraren bör besitta god matematisk och didaktisk kompetens. Vidare är lärarfortbildningar inom formativ bedömning samt stöttning och handledning under en längre tid av betydelse. En svårighet i arbetet med formativ bedömning att lärare kan uppleva det svårt att förändra sin bedömningspraktik mot en mer formativ sådan. Det finns således en rad olika komponenter som kan ses som förutsättningar för att tillämpningen av formativ bedömning ska kunna leda till ett ökat lärande i matematik för elever i årskurs 1-6. / <p>Matematik</p>

Thesis (M. Phil.)--University of Hong Kong, 1972. / Typewritten.

Taluppfattning innebär att förstå tals betydelse, relation och storlek. Taluppfattning ses som en grundläggande förutsättning för att elever ska kunna tillgodogöra sig matematikundervisningen i skolan. Litteraturstudiens syfte är att ta reda på hur forskning beskriver begreppet grundläggande taluppfattning och hur undervisning kan möjliggöra för elever att utveckla en god taluppfattning. I studien undersöks vad kurslitteratur, Skolverket samt internationell och svensk forskning framhåller om området. Materialet har inhämtats via litteratur och genom databassökningar. Taluppfattning och tals användning är en del av det centrala innehållet i kursplanen i matematik. Trots detta visar internationella undersökningar att de kunskaper som krävs för att utveckla en grundläggande taluppfattning är otillräckliga hos svenska elever i årkurs 4.  Resultatet visar att forskare i stort sätt är överens om vad taluppfattning innebär men de väljer att beskriva begreppet på delvis olika sätt och med varierande fokus på vad som är viktigt. Enligt artiklarna som har studerats innebär det att elever har utvecklat en grundläggande taluppfattning när de har kunskap om positionssystemet, uppdelning av tal, uppskattningsförmåga, de fyra räknesätten och olika beräkningsmetoder samt symboler för tal och samband. Användandet av tallinje och konkret material kan utveckla elevers grundläggande taluppfattning. I diskussionen framkommer varför denna studie är viktig för vårt framtida yrke som lärare och det konstateras att studien har gett en bred inblick i ämnesområdet. Det är viktigt att lärare är medvetna om elevers taluppfattning och hur undervisning kan planeras för att stötta elever så att de utvecklar en god taluppfattning.

At the beginning of the nineteenth century, the making of potpourris on popular themes was the easiest way to compose 'new' music, and music which could eventually determine the popularity of a performer. The guitarist Mauro Giuliani (1781-1829) was at the center of the exploitation of such a musical practice: he was indeed a master in arranging for his instrument, and left a substantial number of high-quality transcriptions. Among these are Le Rossiniane per Chitarra, Opp. 119-124, which are considered his masterpieces. Le Rossiniane are a series of six arrangements in potpourri genre written to honor Rossini's operatic music, as well as to exploit the composer's fame in Europe at the time. According to the famous guitar scholar Ruggero Chiesa, Le Rossiniane are "a marvelous fresco of great immediacy and inventiveness, as well as a masterful display of guitar writing." There are numerous traits in both Le Rossiniane's structural features - e.g. their title, their genre, their musical quotations, and their literal notes - as well as their historical context that makes them a transtextual set of musical works. Using the words of famous French literary theorist Gérard Genette (1930-2018), they seem to possess "all that sets the text in a relationship, whether obvious or concealed, with other texts." This research makes a complete analysis of Le Rossiniane by using Genette's theory of transtextuality (and all of its subtypes). Genette's theory is the basis on which music and literary quotation theory is intermixed in this research, in order to make an interdisciplinary study of Le Rossiniane that concentrates particularly on categorizing all the different types of quotations employed by Giuliani in his Rossinian potpourris.