TESIS PARA OPTAR AL GRADO DE MAGÍSTER EN ADMINISTRACIÓN / Vergara Espinoza, Marcelo [Parte I], Fredes Basañez, José Antonio [Parte II] / “Brindar la más valiosa experiencia a los clientes, a través de la práctica dinámica del idioma inglés, mediante la inmersión e interacción en un ambiente único de entretención de habla inglesa”. Fun & Learn será la primera empresa en enseñar un segundo idioma de forma experiencial y entretenida, enfocada en salas cunas y jardines infantiles con metodología internacional donde el negocio se enfoca a generar una ventaja competitiva en nuestros clientes para mejorar la calidad de su servicio a través del nuestro. La empresa tendrá su sede en un ambiente divertido y cerca de las comunas con mayor cantidad de clientes. Su ventaja competitiva está basada en una metodología de enseñanza innovadora, experiencial y entretenida, implementada por profesores altamente capacitados y comprometida con lograr que los alumnos aprendan el idioma, al estar inmersos en un ambiente de habla completamente en otro idioma. Con esta propuesta de valor la empresa busca como objetivos estratégicos: ingresar al mercado, lograr un posicionamiento apalancado en sus ejes de valor (metodología experiencial, entretención y flexibilidad de contenidos) y consolidarse para ampliar su oferta a una mayor cantidad de clientes en el territorio nacional. Los aspectos más importantes del análisis FODA derivado del análisis industrial y del análisis interno, son: las Fortalezas que se pueden encontrar en la metodología y calidad de los profesores; las Debilidades de ser los primeros con este tipo de propuesta de valor, sin una historia o valor de marca que otorgue respaldo; en cuanto a Oportunidades, se tiene que el mercado está dominado por empresas de enseñanza tradicional (no efectiva para todos los clientes) y la creciente demanda por aprender inglés en Chile; y por último Las Amenazas son los competidores actuales y potenciales entrantes. Las estrategias de producto, precio, promoción y plaza pueden ser resumidas de la siguiente manera: en producto se intentará ampliar el valor para el cliente con distintas actividades (centradas en generación de talleres específicos y entregar mayor contenido en la web); en precio se ingresará al mercado con un precio medio según lo analizado; en promoción se centrará el mensaje en las necesidades del mercado objetivo utilizando canales estratégicos (revistas de negocios y Facebook) que permitan llegar a los clientes objetivo y en plaza, se ampliarán los canales informativos centrándose en asegurar la disponibilidad en sitio web.

Problemlösning kopplas till såväl matematiska som vardagliga aktiviteter. Det är en central förmåga i läroplanen och skolan har ansvar att utveckla medvetna samhällsmedborgare. Bristande problemlösningsförmåga leder till utmaningar i samhället. Därmed är det av vikt att skolans undervisning utvecklar elevers problemlösningsförmåga till att kunna lösa varierande problem. Syftet med denna kunskapsöversikt är att identifiera, sammanställa, kartlägga, samt analysera forskning om problemlösningsförmåga inom matematikundervisning i grundskolans årskurs 1-6. Kunskapsöversikten syftar till att karaktärisera forskning om problemlösning och operationaliseras genom tre forskningsfrågor: Hur utformas artiklarnas syften och frågeställningar? Hur undersöks problemlösning i artiklarna? och Hur framställs problemlösning i artiklarnas resultat och slutsatser? För att besvara forskningsfrågorna utgår kunskapsöversikten från en systematisk litteratursökning. Insamling av artiklar sker med hjälp av förutbestämda kriterier, som förenklar både sök- och urvalsprocessen. Efter granskning och läsning av helheten återstår tolv artiklar. Därefter kodas artiklarna för att kartlägga vilka ämnen och tillvägagångssätt som dominerar. Teman och metoder kan således urskiljas och underlätta resultatets upplägg. Kartläggning av artiklarna visar att de syftar till att undersöka hur olika faktorer och undervisningsmetoder påverkar undervisningen av problemlösning. Artiklarna utgår från både kvalitativ, kvantitativ men även mixad metod. Resultatet visar på att både elever och lärare brister i problemlösning ur vissa aspekter men de synliggör även styrkor kopplat till elevers problemlösningsförmåga. Det finns däremot bristande forskning i en svensk kontext kring lärarperspektiv och läromedels innehåll och upplägg av problemlösning inom forskningsområdet.

I dagens skolor används digitala lärresurser flitigt i matematikundervisningen trots att det visats i studier att digitala lärresurser inte används på ett effektivt sätt. Syftet med denna studie är att sammanställa information om användningen av de digitala lärresurserna i matematikundervisningen i årskurs 1-6 kopplat till elevers lärande. Studien är en systematisk litteraturstudie där tidigare forskning kring ämnet undersöks. I resultatet framkommer tre huvudresultat. Det första huvudresultatet handlar om att elevernas motivation kan öka med hjälp av digitala lärresurser. Det andra huvudresultatet beskriver utvecklingen av olika förmågor som kan uppkomma med hjälp av digitala lärresurser. Det sista och tredje huvudresultatet handlar om negativa effekter som kan uppkomma av användningen av digitala lärresurser. Interaktionen mellan lärare och elev kan försämras när digitala spel används i undervisningen. Det tredje huvudresultatet ger en tydlig bild av lärares brister på kunskaper om digitala lärresurser vilket påverkar elevers lärande. En slutsats som vår studie landar i är att mer forskning om matematikundervisningen som grundar sig helt på användningen av digitala lärresurser behövs för att tydligare kunna se vad effekterna på lärandet blir / In today's schools digital learning resources are used diligently in mathematics, even though studies have shown that they are not used efficiently. The purpose of this study is to compile information regarding the use of digital learning resources in mathematics connected to pupils' learning in years 1-6. The study is a systematic literature study where previous research about the subject is investigated. Three main results are presented. One of the results is associated with the possibility of raising student motivation by the use of digital learning resources. Another result describes the development of different skills by the use of digital learning resources. The final result presents negative effects that may follow from the use of digital learning resources. The third main result gives a clear picture of teachers’ lack of knowledge regarding digital learning resources, which directly affects pupils’ learning. A conclusion drawn by this study is that more research regarding teaching of mathematics based solely on the use of digital learning resources is required to more clearly see the effects on pupils’ learning

L’avènement récent des approches littéraires en études bibliques a suscité un regain d’intérêt pour le livre de Daniel, et attiré l’attention autant sur ses qualités littéraires que sur sa véritable fonction sociale. Le livre de Daniel comprend deux sections : six récits (Daniel 1-6) et quatre visions (Daniel 7-12). Les récits racontent la confrontation entre la royauté divine céleste et la royauté humaine terrestre, au travers l’histoire de Daniel et ses amis, jeunes israélites exilés à la cour babylonienne. La méthode narrative explore comment se concrétise la narrativité dans un texte en procédant à l’inventaire des caractéristiques fondamentales d’un récit : l’intrigue, les personnages, le cadre, la temporalité et la voix narrative. Ce mémoire propose une analyse narrative systématique des récits du livre canonique de Daniel afin d’examiner l’évolution narrative du concept théologique de royauté. Cette approche permet d’accéder à un niveau textuel où l’intertextualité, l’ironie, le symbolisme et la polysémie imprègnent fortement ces récits subversifs. / The recent introduction of literary approaches into the field of biblical studies has generated a renewal of interest for the book of Daniel, and has drawn attention both on its literary qualities, and its true social function. The book of Daniel contains two sections: six stories (Daniel 1-6) and four visions (Daniel 7-12). The narratives tell the confrontation between the heavenly divine sovereignty and the earthly human sovereignty, through the story of Daniel and his friends, young Israelites exiled in the Babylonian court. The narrative method explores the narratology of the text by performing an inventory of the fundamental characteristic of a story: plot, characters, setting, temporality, and narrative voice. This study offers a systematic narrative criticism of the stories of the canonical book of Daniel, as a way to examine the narrative evolution of the theological concept of sovereignty. This approach provides access to a textual level where intertextuality, irony, symbolism and polysemy permeate these highly subversive narratives.

Skolans matematikundervisning styrs till stor del av läromedel. Dessvärre finns inte så många vetenskapliga studier av de svenska matematikläromedlen. För elevers kunskaper i algebra är arbetet med mönster en viktig del. Därför handlar det här arbetet om hur mönster framställs i några av de vanligaste läromedlen som används i svensk skolas matematik­undervisning idag. Syftet med undersökningen har varit att ta reda på hur utbudet av mönster i läromedlen ser ut och vilket lärande som därmed erbjuds eleverna. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie med drag av en innehållsanalys. Studien har både kvantitativa och kvalitativa inslag.  Fyra serier av läromedel undersöks: Prima, Eldorado, Favorit och Matte Direkt, alla i årskurs 1-6. De böcker som har undersökts är de som eleverna använder i undervisningen och alltså inte lärarhandledningar eller andra böcker. Totalt omfattar undersökningen 43 läroböcker. Data ställs mot de kategorier som TIMSS 2015 har använt vid bedömning. Resultatet ställs mot tidigare forskning om vad som där pekas ut som viktigt för att eleverna ska utveckla en algebraisk förståelse för matematiken. Resultatet av studien är att det är stor skillnad på i vilken omfattning eleverna exponeras för mönster och vilka mönster och talföljder som erbjuds i de olika bokserierna. En förmåga som särskilt studeras i undersökningen är elevernas förmåga att generalisera, vilken är nära sammankopplad till att utveckla algebraiska resonemang. Uppgifter som är till för att låta elever utveckla eller träna på att generalisera samband erbjuds framför allt i de högre årskurserna. Sammanfattningsvis är Prima och Favorit de läromedel som erbjuder eleverna flest möjlighet till möte med mönster. Däremot har Eldorado en större spridning av uppgifter och bedömningskategorier från TIMSS 2015 som prövas. Matte Direkt har inte ett lika stort antal uppgifter och har även ett lite mindre utbud av spridning av olika mönsteruppgifter. Det kan eventuellt påverka elevernas framtida förståelse för algebra. / The teaching in mathematics is (at least in Sweden) to a large extent governed by textbooks. Unfortunately, there is little research about the Swedish teaching materials. One subject that is of particular importance for young students is to develop an algebraic thinking is patterns. Therefore, this study is about how patterns are presented in the most frequently used teaching materials in Swedish classrooms today. The aim is to find out what the teaching materials offer in terms of variation of patterns and number sequences and hence to conjecture what this implies for students’ learning. It is conjectured through an study about what types of patterns that are treated in the teaching materials and how the tasks in the textbooks are elaborated. Data are compared to research literature on patterns and number sequences and what has been shown to be necessary for students to attend to in order to develop an algebraic thinking. Data are also compared with the categories which TIMSS 2015 use in their assessment. The method that has been used in the study is influenced by content analysis. The study used mixed methods, meaning both quantitative and qualitative methods. The teaching materials being investigated are Prima, Eldorado, Favorit and Matte Direkt in the years 1-6, and the total number of books is 43. The analysis shows a big difference between the books regarding what types of patterns and tasks are being offered. I argue that students are given different opportunities to develop their abilities depending on what teaching materials they come across in the teaching. The students get opportunity to develop the ability to generalize mostly in higher grades. In summary, the teaching materials that offer students the most opportunities to meet patterns is Prima and Favorit. On the other hand, Eldorado has a larger diversity when it comes of tasks and assessment categories, as being compared to TIMSS 2015 framework. Matte Direkt has not that large number of tasks and offers a small supply of variation.  It may affect the students’ later understanding of algebra.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur det praktiska arbetet med studie- och yrkesvägledning för grundskolans årskurs 1–6 ser ut och vilka förutsättningar studie- och yrkesvägledare anser sig få för att utföra detta arbete. Undersökningen har belyst frågan om studieoch yrkesvägledare arbetar med att undersöka normativa uppfattningar om studier och yrken hos elever i årskurs 1–6. Vi har under uppsatsarbetet använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, och vi har använt oss av ett målstyrt urval för att välja ut våra respondenter. För att hjälpa oss att besvara våra två första frågeställningar har vi använt oss av Herzbergs tvåfaktorteori och för den tredje och sista frågeställningen har vi använt oss av Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Resultatet av undersökningen visar att det finns en stor variation av hur det praktiska arbetet ser ut med studie- och yrkesvägledning för årskurs 1–6 hos respondenterna, och att det finns många olika förutsättningar som skapar möjligheten för detta arbete att ske, och dessa förutsättningar kommer att benämnas som motivations- och hygienfaktorer. Resultatet visar även att respondenterna arbetar aktivt med att belysa normativa uppfattningar om studier och yrken hos elever i årskurs 1–6. / This qualitative study aims to find out how the practical work with career guidance counseling for primary school students in year 1–6 looks like and which conditions career counselors consider themselves to have to do this work. The study will also aim to answer the question whether career counselors work with the perceptions of social norms that primary school students in year 1–6 have.During the writing of this paper we have used a qualitative method with semistructured interviews, and we have used a goal-oriented sampling technique to choose our respondents. To help us to answer the first two issues we will use Herzbergs two-factor theory and for the third and last issue we will use Gottfredsons theory of circumscription and compromise. The result of the study shows that there is a large variation in how the practical work is carried outwhen it comes to career guidance counseling in primary school’s year 1–6 for the respondents, and that there are many diffrent conditions wich create the possibility for the work to take place, and these conditions will be named motivational- and hygienefactors. The result also shows that the respondents activley work with bringing light on the normative views that students in year 1–6 have when it comes to studies and work.

Hur de första åren i läraryrket gestaltar sig har betydande påverkan för skapandet av den egna yrkesidentiteten och de vägval som nya lärare gör. En av de utmaningar som nya lärare möter är arbetet med bedömning, något som är centralt i lärares yrkesutövande. I grundskolans tidigare år har man haft en tradition att koncentrera den formella, till föräldrar kommuni-cerade bedömningen till kärnämnena matematik och svenska. Ofta med motiveringen att man behöver färdigheter i dessa ämnen för att kunna tillgodogöra sig andra ämnen. Bedömning i övriga ämnen, exempelvis musik, har varit informell, outtalad. Det har inte funnits krav på att dessa bedömningar ska kommuniceras med tredje part. Sedan hösten 2008 görs formell bedömning i alla ämnen redan från första skolåret. I detta arbete problematiseras nya lärares arbete med bedömning. Det genom att nya lärares upplevelser av, uppfattningar om, samt utsagor kring praktiserade av bedömning presenteras och analyseras. Det empiriska materialet som studien bygger på består av intervjuer med nio nya lärare verksamma i grundskolans tidigare skolår, år 1-6. De nya lärarna har arbetat upp till tre år i yrket och undervisar i ämnena matematik och teknik. Studien har ett tydligt didaktiskt perspektiv då undervisningsproblematik fokuseras utifrån ett lärarperspektiv och frågor som när, var, hur och vad fokuseras, både vad gäller uppfattningar, upplevelser och praktiserande av bedömning. Men även gällande de nya lärarnas eget lärande kring bedömning. Flertalet av de nya lärarna tillskriver sig själva god bedömningskompetens. Detta trots att de uppger att de skaffat sig de mesta kunskaperna gällande bedömning på egen hand, efter avslutad lärarutbildning, och att de beskriver bedömningen som svår. Syftet med bedömningen anges genomgående vara formativ, d.v.s. den ska främja elevens lärande. Men i beskrivningar av den bedömning som genomförs framträder den summativa bedömningen som dominerande. I resultatet synliggörs således en skillnad mellan ambition och verklighet. Resultatet visar även att det finns en tillit till prov som stöd vid bedömning och att den bedömningen även ses som enklare än annan bedömning. Det är även det mer frekventa användandet av prov i skolår 4-6, som gör att bedömningen i dessa skolår beskrivs som lättare än bedömning i tidigare skolår. Medan elevernas ämneskunskaper i matematik fokuseras, sker i teknikämnet i högre grad en bedömning utan förankring i styrdokument och utan koppling till elevernas faktiska kunnande eller lärande i det undervisade ämnet.

1 v., various pagings + 1 computer disk, 4 3/4 in. Thesis (Ph.D.) -- University of the Witwatersrand, 2004. / AC 2018

<p>Detta är en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pågått under elevernas sex första skolår. Syftet är att undersöka hur de kan utvecklas i sitt fria skrivande. Det har gjorts genom att studera elevernas texter, en från varje år. I denna textanalys har olika dimensioner studerats som funktion, disposition, sammanhang och språk.</p><p>Resultatet visar en process där eleverna lär sig olika moment vid varierande tillfällen även om undervisningen ofta är lika för de flesta eleverna. Ett exempel är den stora skillnaden när eleverna börjar använda gemena bokstäver samt har punkt och initial versal på meningar. En elev kan redan i år ett skriva korrekta meningar medan en annan elev skriver nästan fullständiga meningar i år fem. Eleverna överanvänder även det de för tillfället håller på att lära sig. Det gäller bland annat stavning, dialog och olika stilmönster. Bokläsning och filmer ger även olika mönster som eleverna använder. En skillnad däremellan kan vara att vid bokläsning, dvs det som är skrivet, har allt förklarat medan det inte förklaras lika mycket i filmer. Ju längre berättelserna är desto svårare är det för eleverna att komma ihåg att förklara allt.</p>

<p>Hur de första åren i läraryrket gestaltar sig har betydande påverkan för skapandet av den egna yrkesidentiteten och de vägval som nya lärare gör. En av de utmaningar som nya lärare möter är arbetet med bedömning, något som är centralt i lärares yrkesutövande. I grundskolans tidigare år har man haft en tradition att koncentrera den formella, till föräldrar kommuni-cerade bedömningen till kärnämnena matematik och svenska. Ofta med motiveringen att man behöver färdigheter i dessa ämnen för att kunna tillgodogöra sig andra ämnen. Bedömning i övriga ämnen, exempelvis musik, har varit informell, outtalad. Det har inte funnits krav på att dessa bedömningar ska kommuniceras med tredje part. Sedan hösten 2008 görs formell bedömning i alla ämnen redan från första skolåret. I detta arbete problematiseras nya lärares arbete med bedömning. Det genom att nya lärares upplevelser av, uppfattningar om, samt utsagor kring praktiserade av bedömning presenteras och analyseras.</p><p>Det empiriska materialet som studien bygger på består av intervjuer med nio nya lärare verksamma i grundskolans tidigare skolår, år 1-6. De nya lärarna har arbetat upp till tre år i yrket och undervisar i ämnena matematik och teknik. Studien har ett tydligt didaktiskt perspektiv då undervisningsproblematik fokuseras utifrån ett lärarperspektiv och frågor som när, var, hur och vad fokuseras, både vad gäller uppfattningar, upplevelser och praktiserande av bedömning. Men även gällande de nya lärarnas eget lärande kring bedömning.</p><p>Flertalet av de nya lärarna tillskriver sig själva god bedömningskompetens. Detta trots att de uppger att de skaffat sig de mesta kunskaperna gällande bedömning på egen hand, efter avslutad lärarutbildning, och att de beskriver bedömningen som svår. Syftet med bedömningen anges genomgående vara formativ, d.v.s. den ska främja elevens lärande. Men i beskrivningar av den bedömning som genomförs framträder den summativa bedömningen som dominerande. I resultatet synliggörs således en skillnad mellan ambition och verklighet. Resultatet visar även att det finns en tillit till prov som stöd vid bedömning och att den bedömningen även ses som enklare än annan bedömning. Det är även det mer frekventa användandet av prov i skolår 4-6, som gör att bedömningen i dessa skolår beskrivs som lättare än bedömning i tidigare skolår. Medan elevernas ämneskunskaper i matematik fokuseras, sker i teknikämnet i högre grad en bedömning utan förankring i styrdokument och utan koppling till elevernas faktiska kunnande eller lärande i det undervisade ämnet.</p>