Detta är en longitudinell studie om fyra elevers skrivutveckling. Studien har pågått under elevernas sex första skolår. Syftet är att undersöka hur de kan utvecklas i sitt fria skrivande. Det har gjorts genom att studera elevernas texter, en från varje år. I denna textanalys har olika dimensioner studerats som funktion, disposition, sammanhang och språk. Resultatet visar en process där eleverna lär sig olika moment vid varierande tillfällen även om undervisningen ofta är lika för de flesta eleverna. Ett exempel är den stora skillnaden när eleverna börjar använda gemena bokstäver samt har punkt och initial versal på meningar. En elev kan redan i år ett skriva korrekta meningar medan en annan elev skriver nästan fullständiga meningar i år fem. Eleverna överanvänder även det de för tillfället håller på att lära sig. Det gäller bland annat stavning, dialog och olika stilmönster. Bokläsning och filmer ger även olika mönster som eleverna använder. En skillnad däremellan kan vara att vid bokläsning, dvs det som är skrivet, har allt förklarat medan det inte förklaras lika mycket i filmer. Ju längre berättelserna är desto svårare är det för eleverna att komma ihåg att förklara allt.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:32:55Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2009-02-06Bitstream added on 2014-06-13T21:05:14Z : No. of bitstreams: 1 vasconcelos_afd_dr_rcla.pdf: 873436 bytes, checksum: e2a838b6410dbd9cdc2bc380f1261e4e (MD5) / Exopolissacarídeos do tipo β-glucanas são polímeros produzidos por uma grande variedade de microrganismos e podem possuir diferentes propriedades físicas, químicas e aspectos estruturais. Esses biopolímeros apresentam atividades biológicas interessantes (antitumor, antiviral, anticoagulante) e aplicações comerciais como produtos em alimentos, cosméticos e farmacêuticos. Entretanto, para a aplicação dessas moléculas, é necessário primeiramente o conhecimento de suas estruturas químicas. Assim, o objetivo deste trabalho foi a produção, caracterização química de quatro exopolissacarideos (EPSGRAVIOLA, EPSMANGA, EPSPINHA e EPSLARANJA) de isolados de Botryosphaeria obtidos de frutas tropicais em decomposição e crescidos em sacarose como única fonte de carbono, determinando o melhor EPS para realizar testes de atividade anticoagulante. A homogeneidade de cada EPS foi determinada por cromatografia de filtração em gel, os quais eluíram como um único pico. Hidrólise ácida total e análise por HPAEC/PAD mostrou glucose como constituinte básico. Dados de metilação e RMN de 13C indicaram que os EPSMANGA, EPSPINHA e EPSLARANJA são glucanas lineares unidas por ligações do tipo β(1®6) e o EPSGRAVIOLA é uma glucana com ligações β(1®3) e com ramificações em C-6 de resíduos glucopiranosídicos. O espectro de FT-IR mostrou uma banda em 891 cm-1, e a espectroscopia de 13C NMR mostrou que todas as ligações eram do tipo β. Estudos realizados com o corante Vermelho Congo indicaram que os EPS possuem conformação em tripla hélice. O EPSLARANJA, uma b- D-(1®6)-glucana, foi submetido a sulfatação visando induzir a atividade anticoagulante e melhorar a solubilidade da molécula em solução, importante para a atividade biológica. Espectros de FT-IR mostraram bandas em 808 and 1252 cm-1, indicando a entrada dos grupos sulfato e as análises de RMN de 13C mostraram... / Exopolysaccharides (EPS) as β-glucans are polymers produced by a great variety of microorganisms and can possess different physical and chemical properties, and structural features. These biopolymers having interesting biological activities (antitumor, anti-viral, anticoagulant), and commercial applications in foods, cosmetics and pharmaceutical products. However, for the applications of these macromolecules, it is first necessary to understand their chemical structures. Therefore the goal of that study was the production, chemical characterization and biological activity of four exopolysaccharides (EPSGRAVIOLA, EPSMANGO, EPSPINHA and EPSORANGE) obtained from Botryosphaeria strains isolated from rotting tropical fruit grown on sucrose as carbon and the best EPS was used for the anticoagulant activity The homogeneity of each EPS was determined by gel filtration chromatography, which was eluted as a single peak. Total acid hydrolysis and HPAEC/PAD analysis of each EPS yielded only glucose. Data from methylation analysis and 13C NMR spectroscopy indicated that the EPSMANGO, EPSPINHA and EPSORANGE consisted of a linear chain of (1-6)- linked glucopyranosyl residues and EPSGRAVIOLA consisted of a main chain of glucopyranosyl (1-3) linkages substituted at O-6. FTIR spectra showed one band at 891 cm-1, and 13C NMR spectroscopy showed that all glucosidic linkages were of the β-configuration. Dye-inclusion studies with Congo Red indicated that each EPS existed in a triple-helix conformational state. The EPSORANGE, a β-(1®6)- D-glucan was submitted to a sulfation to induce anticoagulant activity and also to make this EPS more soluble, which is in favor to its biological action. The FT-IR spectrum showed bands at 808 and 1252 cm-1 indicating insertion of sulfonyl groups and the 13C NMR analysis showed that the sulfonyl groups were inserted mainly in C-4 of the b(1®6)-D-glucan... (Complete abstract click electronic access below)

Seminario para optar al grado de Ingeniero Comercial, Mención Economía / El presente documento argumenta a favor de la importancia de llevar a cabo un análisis crítico de la calidad de la educación que se ofrece en la primera infancia. La literatura especializada señala que no hay duda de la efectividad de los programas enfocados en la primera infancia. Sin embargo, la evidencia también indica que son únicamente los programas de calidad los que generan beneficios en los infantes. Esto es, la sola exposición a un ambiente educativo distinto al del hogar no es lo beneficioso, si no las experiencias de calidad que en él desarrollen. Esto es de especial importancia para Chile, pues el nivel de educación parvularia se ha incorporado dentro de la política pública educacional, centrándose fundamentalmente en el aumento de cobertura. Este estudio identifica aspectos que deben ser considerados a la hora de evaluar la calidad: en específico la institucionalidad, entendida como la fuente de políticas públicas. Considerando las recomendaciones que los organismos internacionales sugieren en la materia y basado en el enfoque de buenas prácticas, se realiza un análisis del estado institucional de la educación parvularia identificando las variables que no favorecen la consolidación de una política de educación de primera infancia de calidad y para todos

Läroböcker är grunden för undervisningen för många elever, framför allt inom de naturorienterande ämnena. Samspelet mellan text, bild och bildtext påverkar till stor del elevers intryck och förståelse för ämnesinnehållet i läroböcker. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur text, bild och bildtext förhåller sig till varandra i NOläroböcker. Den teoretiska bakgrunden för undersökningen är Charles S. Pierces teckenteori, multimodal teoribildning och generativ teori för läromedelsanalys. Vår kvalitativa innehållsanalys granskar fyra läroböcker i NO för åk 1–6. Granskningen bestod av textanalys, bildanalys, bildtextanalys och samspelsanalys. Resultatet av granskningen visade att text, bild och bildtext i stor utsträckning kompletterar varandra i de granskade läroböckerna. Att läroböcker har hög samstämmighet är positivt för elevers lärande.

Syftet med denna studie var att undersöka om lärare anser att all typ av text är lika effektiv för att öka elevers läsförståelse.  För att kunna besvara syftet formulerades följande forskningsfrågor: -Ges utrymme i undervisningen till att läsa texter i olika former, varför i så fall? -Vilka texter anser lärare är relevanta i arbetet med elevers läsförståelse och varför?-Ser lärarna multimodala texter som ett stöd för elevers läsförståelse, varför?   För att behandla våra forskningsfrågor har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra grundskolelärare från fyra olika skolor. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes via digitala samtal. De teorier som användes var socialsemiotisk teori och multimodal teori. Den tidigare forskningen som studien tar upp utgår ifrån digitaliseringen i skolan och det didaktiska val som lärare gör i arbete med multimodalitet. Forskningen lyfter även fram läsförståelse och att det finns en ny syn på text vilket är en följd av att samhället har digitaliserats. En tematisk analys av den insamlade empirin har genomförts. Det resultat som framkom i studien var att lärarna i studien hade en vidgad syn på text och på hur elever skapar förståelse genom olika textformer. Alla lärare såg multimodala texter som bra verktyg att använda i undervisningen för att öka elevernas läsförståelse.

Vi lever i en värld där globala förflyttningar av olika anledningar är vanliga. Dagens klassrum är allt som oftast mångkulturella i den mening att sammansättningen av individer bland eleverna representerar flera olika kulturer. Mångfalden innebär att den traditionella historieundervisningen där majoritetskulturen står i centrum för de beskrivna historiska händelserna inte längre är bruklig. För att alla ska kunna känna sig inkluderade i historieundervisningen krävs det att undervisningen visar på interkulturella perspektiv där alla elever får sin historia bekräftad och satt i ett gemensamt sammanhang. Tidigare forskning visar att läroböcker i historia ofta saknar de interkulturella perspektiven. Då få av de studier som finns gällande interkulturell historieundervisning gäller de yngre åldrarna ämnar vi bidra med kunskaper om hur läroböcker i historia för årskurs 1 - 6 framställer olika kulturer i läroböckernas texter, vilka perspektiv som visas i texten och om interkulturalitet främjas genom läroböckernas texter. I vår studie kommer vi att kritiskt granska kapitlen som gäller järnåldern och vikingatiden i fem svenska läroböcker utgivna mellan 1992 och 2015.  Metoden vi använt oss av i vår granskning är en ideologikritisk analys. Metoden är kvalitativ och analysen används för att kritiskt granska de ideologier som implicit eller explicit framgår i en text, i vårt fall läroböcker. Resultatet av studien visar att läroböcker i historia tenderar att visa fler interkulturella perspektiv ju senare den är skriven. Med anledning av hur Lgr 80 (Läroplan för grundskolan 1980, Skolöverstyrelsen 1980–1986), Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Utbildningsdepartementet 1994) och Lgr 11 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet) definierar interkulturalitet så är detta resultat helt i linje med de antaganden vi hade innan utförd forskning. Vad som kom att förvåna oss var att de historiska texterna i så stor utsträckning antog religiösa, särskilt kristna perspektiv. Det finns även formuleringar i texten i de analyserade läroböckerna som försvårar inkludering för de elever som har en annan kultur än den svenska.

Members of the genus Malassezia are commensal fungi found on the skin of both human and domestic animals and are associated with skin diseases including dandruff/seborrheic dermatitis, pityriasis versicolor, and atopic eczema (AE) in humans. In this study we have characterized the cell-wall carbohydrates of Malassezia sympodialis, one of the species most frequently isolated from both AE patients and healthy individuals. Cells were grown in liquid Dixon media at 32 °C, harvested, and processed using a standard Fehling's precipitation methodology for the isolation of mannan and a standard base/acid extraction for (1→3)-β-d-glucans. Using these classic extraction methods we were unable to isolate precipitable mannan or insoluble (1→3)-β-d-glucan. However, acidification and addition of methanol to the remaining Fehling's-treated sample resulted in a very clean precipitate. This material was characterized by GPC-MALLS, 1D and 2D NMR, and GC-MS for monomer-type and linkage-type composition. We determined that trace amounts of both mannan and branched (1→3, 1→6)-β-d-glucan were present in the recovered precipitate, but not linear (1→3)-β-d-glucan. Surprisingly, NMR analysis indicated that (1→6)-β-d-glucan was the major carbohydrate component isolated from M. sympodialis cell wall. GC-MS linkage analysis confirmed the (1→6)-β-d-glucan structure. Based on these studies we have determined that the M. sympodialis cell wall contains (1→6)-β-d-glucan as the major carbohydrate component along with trace amounts of mannan and (1→3, 1→6)-β-d-glucan. In addition, these data indicate that modification of the classic mannan isolation methodology may be useful in the simultaneous isolation of both mannan and (1→6)-β-d-glucan from other fungi.

I speciallärarens yrkesroll ingår det att kunna vara en kvalificerad samtalspartner till lärare i frågor som rör undervisning. Forskning ringar in ett behov av att ta reda på mer om handledning inom läs- och skrivinlärning. Skollagen och styrdokumenten hävdar att skolan inte bara är en grund för lärande och kunskapsutveckling utan även en arena för demokratisk uppfostran och främjande av gemenskaper. Syftet med studien var att undersöka hur speciallärare upplever handledning inom språk-, skriv- och läsutveckling i förhållande till lärande- och likvärdighetsuppdraget vilket är sammankopplat med skolans strävan efter ett inkluderande skolsystem. Lärande- och likvärdighetsuppdraget ska således bidra till att möjliggöra för alla elever att uppnå läroplanens mål.Frågeställningarna fokuserade på hur specialläraren upplevde specialpedagogisk handledning samt hur speciallärare såg på lärande- och likvärdighetsuppdraget i sin handledning med lärare. Semistrukturerad intervju användes som metod. I studien deltog sju speciallärare från olika skolor i Mellansverige. Den insamlade datan har analyserats inom ett socialkonstruktionistiskt och professionsteoriskt perspektiv med Kvales meningskoncentrering som analysverktyg. Studiens analys synliggjorde olika mönster i hur speciallärarna upplevt och hanterat handledning i förhållande till lärande och likvärdighetsuppdraget. Mönstren visade på vikten av att ha en rådgivande och stöttande funktion i handledningssituationer. Studien har också synliggjort att inkluderande lärprocesser inom språk-, skriv- och läsutveckling upplevdes av speciallärarna enklare att handleda inom än övergripande inkluderingsfrågor som exempelvis rör de kategoriska- och relationella perspektiven. Detta indikerar att specifika kunskaper inom språk-, skriv- och läsutveckling är en grundförutsättning för speciallärarens möjligheter att utveckla inkluderande skolkulturer.

SammanfattningSyftet med detta arbete är att undersöka skolgeografins innehåll, pedagogers inställning till geografiämnet, samt vilka orsaker som ligger till grund för dessa antaganden. Vi har i studien utgått från litteratur kring ämnets historia, nya och äldre kurs- och läroplaner samt forskning kring ämnet. I undersökningen har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Vi har intervjuat tio pedagoger från sex olika skolor, och utgår från en helt standardiserad och delvis strukturerad intervjuteknik. När vi genomfört våra litterära studier samt vår undersökning, visade det sig att våra resultat stämde ganska väl överrens med tidigare forskning. Resultatet av undersökningen visar slutligen att geografiundervisningen i skolan ser likartad ut oavsett om pedagogerna har geografiutbildning eller inte. Det som ligger till grund för undervisningen är övervägande pedagogens inställning och den lokala skolkulturen.

Examensarbetet syftar till att bidra med kunskap om åländska lärares arbete med elever med språkstörning och belyser aspekter ur olika vinklar. Lärares kunskaper, gynnsamma arbetssätt och utmaningar i arbetet med elever med en språkstörning uppmärksammas. Undersökningen har bedrivits med en kvalitativ ansats och materialet baseras på semistrukturerade intervjuer tillsammans med tio verksamma lärare. Resultatet visar att informanterna anser sina kunskaper om språkstörningar som tillräckliga eller goda. Vidare framkommer det bland annat att bildstöd, språkstödjande undervisning, tydliggörande pedagogik och relationer är gynnsamt i arbetet med elever med en språkstörning. Utmaningar som belyses är tidsbrist, att möta eleven på rätt nivå samt resurser och tillgångar. / The purpose of the thesis is to contribute with knowledge of how teachers in Aland islands work with students with developmental language disorder (DLD) and highlights aspects from various perspectives. Teachers' knowledge, beneficial approaches, and challenges in working with students with developmental language disorder are addressed. The study has been conducted with a qualitative approach, and the material is based on semi-structured interviews with ten practicing teachers. The results show that the informants consider their knowledge of language disorders to be sufficient or good. Furthermore, it emerges that for example visual support, language-supportive teaching, clarifying pedagogy and relationships are beneficial in working with students with developmental language disorder. Challenges highlighted include a lack of time, meeting the student at the right level, as well as resources and assets.