Agila arbetsmetoder har uppkommit ur utvecklingsprojekt av mjukvara inom it-branschen. Det behövdes ett mer flexibelt sätt att arbeta än vad som var fallet i traditionell projektledning. Det gällde att kunna förändra planen efter förutsättningar som ändrades under projektets gång. Inom eventprojekt måste olika aspekter fungera för att resultatet ska bli lyckat och även här måste en projektledare vara beredd på att förutsättningarna förändras. Detta gjorde att vi blev intresserade av att undersöka hur agila arbetssätt går att använda för människor som arbetar med eventprojekt. Förklaringen till att vi valde Europamästerskapet i fotboll för damer 2013 för vår fallstudie är ett stort idrottsintresse, samt att vi kände till att den allmänna uppfattningen är att det var ett lyckat event. Syftet med uppsatsen blev att undersöka hur projektledarna och arbetsgrupperna arbetade med mästerskapet och om de använde sig av några arbetssätt som kan liknas vid agil projektledning. För att uppsatsen även ska vara framåtblickande presenterade vi ett antal agila arbetssätt för intervjupersonerna med förhoppningen att deras svar skulle ge en indikation på om agila arbetssätt kan fungera i eventprojekt. För att kunna besvara uppsatsens frågeställningar genomfördes fyra stycken kvalitativa intervjuer med fyra projektledare som arbetade med dam-EM 2013. Deras svar analyserades sedan och tillsammans med relevant teori ledde de fram till vad som sedermera blev uppsatsens slutsatser. Ingen av intervjupersonerna sa att de arbetade agilt, men det framkom redan under en sonderande intervju med turneringsdirektör Göran Havik på Svenska fotbollförbundet att flera av framgångsfaktorerna kan liknas vid agila arbetssätt. Efter att ha analyserat empirin kunde vi dra slutsatsen att det finns likheter i arbetsprocessen kring mästerskapet som kan liknas vid agila synsätt, exempelvis när det gäller kommunikation, ansvar och självstyre samt arbetsmiljö. När det gällde de agila arbetssätt som presenterades för intervjupersonerna fick dessa övervägande positiva reaktioner, även om de i vissa fall kan behöva anpassas från projekt till projekt. Efter genomförd uppsats är vår uppfattning att det finns anledning för projektledare som arbetar med eventprojekt att vara öppna för att använda agila arbetssätt. Dock kan det kanske vara svårt att helt ut använda agila arbetssätt, med de utmaningar som är typiska för eventbranschen. / Agile work methods evolved from developing software in the IT industry. The general opinion was that the industry needed a more flexible way of attacking different duties and the work methods in projects. There was a need to create a way of working that would let them change the original plan of the project if the conditions changed during the process. From this need, agile work methods evolved. In event projects different aspects must work together for the result to be as successful as possible in the IT industry, the project manager needs to be on his/her toes and be prepared for the conditions to change.  Our interest in investigating how and if agile work methods can work in the event industry evolved from this basic similarity. The reason why we chose the UEFA Euro 2013 for women for our case study is that we both have a huge interest in sports in general, and we knew that the general opinion is that this was an event project that was a success. The purpose with our project is thus to create knowledge regarding how the project managers and their teams work and the role of flexibility in their projects and were these project managers stand in the question of agile work methods and working more agile in the event industry. We did interviews with four project managers in different cities who were chosen to host a couple of games during the tournament. Their answers during the interviews were analysed with the help of relevant theory.  None of the project managers that were interviewed said that their work methods were based on agile methods. However, under the exploratory interview with the tournament director Göran Havik from the Swedish Football Association, it emerged that a number of factors that created the success of the tournament were similar in different ways to agile work methods. After the case study was completed we were able to draw the conclusion that event project managers would benefit from being open to learning more about agile work methods. Even though applying the full range of these work methods in the event industry could be difficult, the analysis of the interviews indicates that it is worth exploring further how the event industry could benefit from incorporating more agile work methods.

Studiens syfte är att synliggöra lärares strategier för att identifiera och kartlägga elevers matematiksvårigheter.   De fem intervjuer som gjordes med lärare som arbetar på låg- och mellanstadiet visade att elevobservationer samt noggranna analyser kring elevernas utveckling är mycket väsentliga. Alla intervjupersonerna hade matematik i sina utbildningar.   Resultatet visade att ett arbete med översiktliga uppgifter underlättar för läraren att kunna se vari elevens svårigheter ligger. På så sätt går det förhoppningsvis att upptäcka svårigheterna i tid. Att vara flera lärare vid beslutstaganden betonades också som viktigt eftersom det kan vara svårt att hinna se allt själv.   Vikten av laborativt material skildrades i litteraturen men var inte något som framkom i intervjupersonernas svar. Resultatet visade även att matematiksvårigheter kan bero på bristande taluppfattning eller läs- och skrivsvårigheter. Svårigheterna kan även bero på en bristande motivation från elevernas sida.  För att hjälpa de elever som har svårt för matematik användes specialpedagog och arbete i mindre grupper.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Enligt Skolverket bör elevernas intresse vara en utgångpunkt i undervisningen. Många forskare har undersökt elevernas intresse för att ge oss en förståelse kring intressefaktorer. Syftet med föreliggande studie är att undersöka och få en fördjupad förståelse för undervisningsmetoder som kan väcka elevernas intresse för kemiämnet i årskurs 7–9. Studiens teoretiska ramar är det pragmatiska perspektivet, individuellt intresse och situationsbaserat intresse. För att undersöka detta har fem kemilärare som undervisar kemi på högstadiet intervjuats. Denna studie bygger på den kvalitativa metoden där semistrukturerade intervjuer har använts som redskap för att samla in empirin. Resultatet visade att NO- lärarnaanvänder många olika metoder för att väcka elevernas intresse. Kemilärarna i denna studie uppgav att de använder dels praktiska metoder såsom olika typer av laborationer och dels teoretiska metoder såsom grupparbete och diskussioner. Dessutom visade resultatet att det finns speciella metoder som kan väcka elevernas intresse för kemiämnet. Dessa speciella metoder riktar sig främst mot eleverna som tycker att kemiämnet är ointressant och ett svårt ämne. / <p>Kemi</p>

<p>Wind is used as an energy source all over the world. To be able to use this effectively, there is a need for as good forecasts and forecast models as possible. One of these models is Coupled Ocean/Atmosphere Mesoscale Prediction System (COAMPS®) that is used to calculate short time forecasts. This model is used here to calculate wind speeds at two different areas in Västra Götaland, Bengtsfors and Vänersborg. There are also wind measurements with SODAR stations for these areas. The first part of this work is to investigate the difference between two model resolutions, 36 and 12 km, for the model results compared with the measurements. The comparison is done by calculating some different statistical values. The results of these parameters show that the difference between the two resolutions is fairly small and that the lower resolution gives a slightly better result.</p><p>The second and major part of this work is to use two different regression models to adjust the result of the forecast models to the result of the measurements. These regression models will then be possible to use even when there are no measurements to compare with. The idea of these regression models is to find a way to describe the difference between the result of the forecast model and the SODAR measurements. This difference is then subtracted from the result of the forecast model so that you get an adjustment and more accurate result. The first regression model calculates the difference according to time of the day, the other model calculates the difference according to the wind speed.</p><p>Furthermore, the measurements used are taken from 75 meters height above the ground. These are then compared to some different results from the forecast model, for example different model heights and different resolutions, and also the model results adjusted with the regression models. The comparison is done by calculating the same statistic values as before, both with and without an adjustment with the regression models, and also to look at histograms that show the distribution of the difference. It is shown that with the regression adjustment, there is a clear improvement of the statistical values compared to the original results of the forecasts. For example the value of the absolute mean difference is reduced with approximately 0.4-0.7 m/s with an adjustment of the regression model. The histograms clearly show that a more even distribution occurs after the adjustment with the regression models. From having a major part of the differences at 1-2 m/s to now having the major part at around 0 m/s and furthermore there is also generally a lower difference between the measurements and the results from the forecast model.</p>

I nuläget invandrar många barn och vuxna till Sverige av olika anledningar. Barnen ska bli en del av den svenska skolan och lära sig det svenska språket. I den svenska skolan finns ämnet svenska som andraspråk för de elever som inte har svenska som modersmål. De elever som har svenska som modersmål har däremot undervisning i svenska. Andraspråkseleverna hamnar ofta utanför klassrummet och utanför gemenskapen. Kunskapsöversikten undersöker hur andraspråkselever kan inkluderas i svenskundervisningen, vilka för- och nackdelar och vilka metoder läraren kan använda sig av. De vetenskapliga artiklarna har vi systematiskt sökt i olika databaser. Resultat som kommit fram är att metoder, så som samundervisning, digitala verktyg och grupparbete, som gör att andraspråkselever och modersmålselever får kommunicera kan leda till inkludering. Slutsatsen är att det inte finns några riktlinjer för hur man ska inkludera eleverna utan man får testa sig fram med olika metoder. Fortsatt forskning bör ske kring hur andraspråkselever kan inkluderas i alla ämnen.

Syftet med studien har varit att undersöka hur speciallärare och/ eller specialpedagoger arbetar metodiskt med att stötta och stimulera barn som är språksvaga. Vi har genomfört sju observationer och fyra intervjuer utifrån en kvalitativ undersökningsmetod, med syftet att få en så tydlig inblick som möjligt i speciallärarens yrkesroll. Uppsatsens analysdel har delats in i fem rubriker: Det förebyggande arbetet, Speciallärarens arbete och didaktiska metoder, Specialpedagogiska lärmiljöer, Organiseringen av specialpedagogsiska insatser samt Speciallärarens dilemman. Utifrån en fenomenologisk ansats har försök gjorts för att skapa en förståelse över hur specialläraren upplever sin arbetsroll. Därför har det varit intressant för oss att ta del av hur specialläraren arbetar via observation samt lyssna till deras egna erfarenheter under intervjuerna. Resultatet visar att specialläraren och specialpedagogen arbetar utifrån flera olika inlärningsmetoder för att kunna främja barns språkutveckling. De metoder som speciallärarna och specialpedagogen främst använde sig av var Tidig intensiv läsning (TIL- metoden) samt inlästa läromedel. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare upplevde att läroplansmålet om modersmålsstöd i förskolan uppfylldes. Barns rätt till modersmålsstöd finns även skriven i skollagen. Studien har utgått från två frågeställningar som behandlar hur förskollärarna anser att läroplansmålet uppfylls samt vilka metoder de säger sig använda för att utveckla modersmålet. Undersökningen har gjorts genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på olika orter i Sverige. Studien har utgått från ett sociokulturellt perspektiv med fokus på dess centrala begrepp och teorier om språkutveckling och modersmålsutveckling. Detta perspektiv har legat till grund för analys. Resultaten visar på stora skillnader mellan städerna på grund av olika tillgång på resurser. En del av metoderna som användes var musik och böcker på barnens språk. Föräldrasamverkan var en viktig faktor som framkom i resultatet av flera anledningar. Dels för trygghetens skull både för föräldrar och barn men även i form av hjälp med modersmålet där förskollärarna tillsammans med föräldrar översatte ord, var med i förskolan och arbetade med modersmålet hemma. Studien kan ge en fördjupad förståelse för modersmålsutveckling samt kunskap om metoder att tillgå.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare upplever varför förskolebarn hamnar utanför lek och sociala aktiviteter i förskolans barngrupper och undersöka vilka metoder de använder sig av för att motarbeta detta. Studien är en kvalitativ undersökning och den valda metoden är semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare från två olika förskolor. Resultatet visar att samspel är betydelsefullt för barnens kunskapsmässiga, emotionella och sociala utveckling. Förskollärarna anser att det finns flera olika faktorer som påverkar varför barnen hamnar utanför. Förskollärarna har olika förslag till metoder för att motarbeta och förebygga barnens utanförskap. Slutsatser som kan dras från denna studie är för det första att beroende på hur barnen förstår sociala koder, agerar och kommunicerar med varandra är det som för det mesta avgör varför barnen får vara med eller inte. För det andra är det förskollärarens förhållningsätt och arbetssätt som påverkar barnen mest. Att förskollärares närvaro är viktig för att motverka och förebygga arbete mot utanförskap är den sista och kanske viktigaste slutsatsen.