My thesis looks into the events leading up to the 2003 U.S. invasion of Iraq. In particular I investigate the intelligence regarding the presence of weapons of mass destruction in Iraq and how that intelligence was interpreted by the Bush administration. Furthermore, I look at how the case for war was presented by the Bush administration to the rest of the world and whether or not the administration’s reasoning was justified. In conclusion I assess the underlying motive for the war in Iraq and whether or not it was in the best interest of the United States of America.

Operationer, operativ ledning, nätverksbaserat försvar och manöverkrigföring ärnågra av ledorden i dagens alltmer kvalitativa försvar. Dessa uttryck är även viktigadå nya förmågor som robotsystem med markmålskapacitet diskuteras. Dessutommåste politisk vilja och militär förutsättning finnas för att dessa system skall bli förverkligade.Arbetet undersöker om det finns politisk vilja och militära förutsättningarför markmålsrobotar placerade ombord på morgondagens svenska örlogsfartyg. Föratt det skall bli förståeligt innehåller arbetet dessutom en kortfattad beskrivning avdylika befintliga, och tänkta framtida, robotsystem. Vidare belyser arbetet hur systemenkan kopplas ihop med de svenska operativa ledningsfilosofierna och kopplasslutligen mot de militära operativa imperativen. Uppsatsen teorianknytning är teoriernakring manöverkrigstänkandet och det nätverksbaserade försvaret. / Historical Sweden has had the ability to conduct Naval Gun Support (NGS).Particularly with armoured vessels ore ironclads as they were called. Later oncruisers and destroyers solved the task. From the middle of the eighties up topresent time Sweden’s naval register of shipping have consisted of smallerunits without the capability of Naval Surface Fire Support (NSFS) that is thecurrent used term.Technological evolution up until today enables smaller vessels (surface-shipsand conventional submarines) to carry arms such as Standoff Land AttackMissiles (SLAM). This fact together with the theories about network centricwarfare and manoeuvre warfare facilitates the base of this work.Operations, operational command, network centric warfare and manoeuvrewarfare are some keywords in today’s quality based defence forces. Theseexpressions are also important when new capacities such as ground-to-groundmissile systems are discussed. Furthermore there have to exist political willand military conditions before such systems can be realized. This work examinesif there are political willingness and military circumstances to realizeSLAM-systems aboard tomorrow’s Swedish man-of-war. To get it comprehensiblethe work also includes a brief description of similar, existing, andimagined future missile systems. Further on the work sheds light on how thesystems could be attached to the Swedish operational philosophy of militarycommand and finally how they connect to the Swedish military operationalimperatives. The underlying theories of the composition are the theories aboutmanoeuvre warfare and network centric warfare. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 01-03

Operationskonst som begrepp är relativt nytt men fenomenet har funnits under lång tid. Taktikär en annan del av krigskonsten nära knuten till operationskonsten då det är de taktiska avgörandenapå slagfältet som skall leda till att operativa mål uppnås.Tysk operationskonst som den utövades i början av andra världskriget samt amerikansk operationskonstsom den utövades i Irak 2003 får anses som två framgångsrika tillämpningar av operationskonst.Men vad innebar dessa typer av operationskonst och hur påverkade de taktiken iform av markförbandens strid?Syftet med denna uppsats är att undersöka hur operationskonst påverkar taktik och vilka konsekvenserdetta innebär samt om typen av operationskonst har någon betydelse för detta.Denna uppsats är en beskrivande studie. Den bygger på kvalitativ textanalys samt en analys avhur operationskonsten påverkar taktiken följt av en fallstudie.Resultatet visar att operationskonst påverkar taktik genom att begränsa eller främja handlingsfrihetenför förbandschefer. Taktiken påverkas också genom var man väljer att samla resurser:centraliserat eller decentraliserat. Skillnaden beror på typ av operationskonst. Oavsett typ avoperationskonst så innebär påverkan betydande konsekvenser för taktiken. / Operational Art is relatively new as a concept but the phenomenon has existed for a long time.Tactics is another part of Military Art closely connected to Operational Art since decisive tacticalactions leads to the achievement of Operational objectives.Two successful types of Operational Art were German Operational Art as practised in the early1940: s and American Operational Art as practised in Iraq 2003.But what was the content of these types of Operational Art and how did they influence tacticalactions performed by ground units?The overall aim of the thesis is to examine how Operational Art influences tactics and whatconsequences that involves and if the type of Operational Art has any significance.The thesis is a descriptive study. It is based on qualitative text-analysis and an analysis of howOperational Art influences tactics followed by a case study.The main conclusion is that Operational Art influences tactics by limiting or promoting freedomof action for commanders in the field. Tactics is also influenced by the way resources are handled,centralized or decentralized. The differences in influence depend on the type of OperationalArt. No matter the type of Operational Art, the influences will have considerable consequencesfor tactics. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps. Hylla: Upps. ChP 06-08

Finns det idag en sam- och helhetssyn avseende operativ förmåga mellan den politiska nivån ochFörsvarsmakten i Sverige? En syn där de operativa förmågorna fokuserar på att nå en gemensamönskad effekt istället för enskilda försvarsgrenar, förmågor eller i värsta fall förbands enskildautveckling? Uppsatsens syfte är att undersöka, med stöd av implementeringsteorin, spårbarhetenav Regeringens direktiv avseende operativ förmåga i Försvarsmakten. Utgångspunkten tas i Försvarsmaktensvision och de doktriner som försvarsmaktsledningen utgivit för att styra organisationenunder perioden 2001–2004, samt i intervjuer med militära representanter.Några delar som framkommer i uppsatsen är att direktiven från Regeringen återfinns i samtligatexter hos Försvarsmakten. Dock talas det inte så mycket om huvuduppgifterna under intervjuernautan mer om framtiden och hur fel det är att numera ha väpnad strid, som enda uppgift. En uppgiftsom ännu inte gett avtryck i de av Försvarsmakten skrivna texterna. Punkter som framkom att beaktavid skapande av operativ förmåga var samverkan, samövning, planering utefter basfunktionerna,ett tydligare fokus och styrning i politiska direktiv. Vid intervjuerna och i den av försvarsberedningengivna rapporten, menar man att Sveriges försvar av territoriet och sin integritet, iframtiden kommer att ske med samma styrkor man avser att engagera sig i internationella åtaganden.Men det arv som idag finns i förband och dess utbildningsnivå, stödjer inte riktigt den tanken.Några av slutsatserna är att samövning är av största vikt för att få operativ förmåga, samt att detfinns en för stor kraftsplittring i utbildning, övningsverksamheten och vid framtagande av ny materiel.Slutligen konstaterades att den operativa förmågan i Försvarsmakten är en önskan, och inteen realitet. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 02-04

Strategisk rörlighet är ett begrepp som används frekvent i dagens moderna insatsförsvar.Men vad är strategisk rörlighet egentligen? Räcker det att införskaffa modernatransportflyg för att insatsförband ska ha strategisk rörlighet? Denna uppsats har till syfteatt visa på att strategisk rörlighet är ett komplext begrepp. Ämnet är angripet med ensystemvetenskaplig teorianknytning och genomförs som en kvalitativ deskriptiv metod.Den teknik som används för insamling av data är litteratursökning. Det är trefrågeställningar som behandlas: Är Sverige som nation i behov av förmågan och/ellerfunktionen strategisk rörlighet, Vad är strategisk rörlighet samt Finns det någon skillnadmellan funktionen och förmågan strategisk rörlighet och i så fall vad består den i?Strategisk rörlighet visar sig vara ett komplext begrepp som täcker ett stort område alltifrånvilka transportresurser som behövs, till att enheter behöver vara interoperabla för att intebara kunna transporteras utan för att kunna verka tillsammans med andra länders enheter.Resultatet är att Sverige är i behov av förmågan strategisk rörlighet, att strategisk rörlighetär ett system av transportkapaciteter, materiel och utrustning samt personal och kompetens,att strategisk rörlighet är en förmåga och inte en funktion. / Strategic mobility is a conception that is frequently used in today’s modernwarfare. But what is strategic mobility really? Is it enough to buy moderntransport aircraft to have strategic mobility? This essay has the purpose ofshowing that strategic mobility is a complex conception. The subject has beendealt with using a systems scientific theory and a qualitative descriptivemethod has been employed. The technique for collecting information wasstudying literature. These are the questions that have been considered: IsSweden, as a nation, in need of the capability or the function known asstrategic mobility? What is strategic mobility and is there a difference betweenthe capability and the function of strategic mobility and in that case, what isthis difference?Strategic mobility appears to be a complex conception that covers a big area;everything from what transport capacities are required to what units need to beinteroperable, not only for transportation but also for the cooperation with othercountries’ units.The conclusion is, that Sweden is in need of strategic mobility capability, thatstrategic mobility is a system of transport abilities, materiel and equipment,personnel and know-how and finally, that strategic mobility is a capability andnot a function.. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 02-04

C-uppsatsen avhandlar överraskning, en av grundprinciperna för krigföring i den svenska operativa- och högre taktiska markstridsdoktrinen. Strävan med uppsatsen är att klarlägga de grundläggande faktorer som överraskningen kan sägas bestå av samt att skapa en modell av faktorernas inbördes förhållande och ömsesidiga beroende, syftande till att på ett avgörande sätt överraska motståndaren.Den empiriska undersökningen sker genom en analys av fem erkända militärteoretiker. De grundläggande faktorer för överraskning som framkommer efter analysen, prövas mot praktiska operativ verksamhet i en begränsad fallstudie. Faktorernas framtida giltighet hypotesprövas i en studie som utgår från två hypoteser om Dominant Battlespace Awareness.Avslutningsvis förs en diskussion om hur utbildningen av svenska officerare bör utvecklas för att på ett bättre sätt än idag, möjliggöra ett operativt agerande, syftande till att nå ett avgörande genom att utnyttja överraskning på taktisk nivå. / This thesis deals with surprise, one of the basic principles of war in the Swedish operational land-battle doctrine. The purpose, from a military-theory perspective, is to elucidate the fundamental elements that surprise can be said to be composed of and to create a model of reciprocal relations and mutual dependence, in order to achieve surprise of the adversary in a decisive way. The empirical research will be accomplished by using an analysis of five acknowledged military theorists. The fundamental elements of surprise, which appear from the analysis, will be examined in practical operational operations through a limited case study. The validity of elements in a future military environment will be tested in a discussion about two hypotheses of Dominant Battlespace Awareness. In conclusion, a discussion will be carried out on how the education and training of Swedish officers ought to be more effectively directed than it is today. The aim would be to enable an operational performance, utilising surprise at the tactical level in order to attain decisive victory. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Uppsatsen jämför NATO:s respektive Sveriges operativa planeringsprocess och rekommenderar ett svenskt vägval för nationell metod. Inledningsvis motiveras den teoretiska analysmodellen bestående av militärteori, intuitiv beslutsfattning och Försvarsmaktsidé och målbild rapport 4. Därefter beskrivs och sortförvandlas planeringsprocesserna så att en likvärdig jämförelse kan genomföras. Analysen belyser skillnader och likheter, och redovisar styrkor och svagheter med planeringsprocesserna. Avslutningsvis diskuteras det val Sverige bör göra avseende nationell operativ planeringsprocess. Resultatet visar att planeringsprocessernas strukturella likheter inte motiverar att de tillämpas parallellt. Vid analysen uppvisar den svenska modellen spårbarhet till den reflekterande inriktningen inom militärteorin. NATO:s modell har en dragning åt den mer lagbundna skolan, och med en tydlig fokusering på egen och motståndarens kraftcentrum. Den svenska planeringsprocessen uppvisar brister inom intuitiv beslutsfattning. Chefens roll är otydlig och planeringsprocessen fokuserar på alternativgenerering och –värdering i stället för att använda tiden till spel på en tidigt framtagen lösning. NATO-modellen uppvisar liknande brister men har en tydligare och mer formaliserad chefsroll. Vår nationella modell möter inte kraven enligt rapport 4 då den bl.a. brister i interoperabilitet. NATO:s modell fyller i allt väsentligt kraven och är internationell norm. Sammantaget löses operativa problemställningar bäst genom en tillämpning av NATO:s planeringsprocess, varför den rekommenderas som metod för svensk nationell operativ planering. / The essay is a comparative analysis of NATO’s and Sweden’s operational planning processes and recommends the rout for Sweden to take regarding the choice of a national operational planning process. Initially the theoretical model of the essay, consisting of military theory, research within the frame of “Naturalistic Decision Making” and the Armed forces internationalisation according to ”FMI 2020, rapport 4” is motivated. The planning processes are described and transformed in order to allow for an equivalent comparison. The analysis elucidates the differences and the similarities, and accounts for the strengths and weaknesses of the planning processes. The result displays that the structural similarities between the planning processes do not motivate their parallel use. All through the analysis the Swedish model presents a trace to the reflecting concentration within military theory. NATO´s model presents an inclination to be more conformable to law and indicates a distinct focus on enemy and own centre of gravity. The Swedish planning process displays a shortage in the realm of “Naturalistic Decision Making.” Further more, the role of the commander is vague and the planning process focuses on producing and evaluating courses of action in stead of using time for war-gaming an early produced course of action. NATO´s planning process presents the same shortcomings but the role of the commander is more distinct and formalised. Our national model does not cope with the demands according to "FMI 2020, rapport 4”, among other things due to the lack of interoperability. NATO´s model in principle fulfils the demands and is seen as the international norm. As a whole, operational problems are best solved through an application of NATO´s planning process. NATO´s model is therefore recommended as method for Swedish national operational planning. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 99-01

Thesis--School of Advanced Airpower Studies. / Title from title screen (viewed Oct. 27, 2003). "June 1993." Includes bibliographical references.

Thesis--School of Advanced Airpower Studies. / Title from title screen (viewed Oct. 28, 2003). "May 1992." Includes bibliographical references.

Thesis (M.M.A.S.)--US Army Command and General Staff College, 2006. / Cover title. AD-A463 835. Includes bibliographical references (p. 58-60). Electronic version available on the Public STINET.