<p>The aim of this thesis is to analyse the legal notion of Environmental Impact Assessment (EIA) in order to provide, on a scientific basis, increased understanding and knowledge of the different components of this legal notion and each component’s importance for the whole. The objective is to specify what EIA is at present and what it is intended to be. This thesis analyses the legal tool, shows what the rules are in a few selected countries and goes on to discuss how it could be developed in order best to fulfil its function of promoting sustainable development. The question asked throughout this thesis is how the EIA rules should be designed in terms of their content and construction in order to function as a legal tool to promote sustainable development.</p>

The aim of this thesis is to analyse the legal notion of Environmental Impact Assessment (EIA) in order to provide, on a scientific basis, increased understanding and knowledge of the different components of this legal notion and each component’s importance for the whole. The objective is to specify what EIA is at present and what it is intended to be. This thesis analyses the legal tool, shows what the rules are in a few selected countries and goes on to discuss how it could be developed in order best to fulfil its function of promoting sustainable development. The question asked throughout this thesis is how the EIA rules should be designed in terms of their content and construction in order to function as a legal tool to promote sustainable development.

Stone walls in agricultural land are incorporated in the general protection of biotopes. They are protected because they provide a habitat for endangered species. Therefore it is illegal to carry out proceedings in an area that is included in the protection of biotopes. In order to do that, exemption is needed which can only be granted if there are special reasons. The essay stipulates what these special reasons are. In an exemption errand the interest for nature conservation must be weighed against a public or a private interest. Administrators have varying opinions on how the interest for nature conservation, contra individual and public interests shall be evaluated. The interest for nature conservation has a lower value if the wall lacks endangered species or if stone walls are common in the area. But a lower value, in itself, can never be considered as special reasons. When it comes to a public interest, it must be an important one in order to bring about an exemption. Examples of important public interests are animal and health protection. Private interests are often constituted by the desire to improve the farming profitability. This is however rarely considered as an “unforeseen situation”, and therefore - according to preparatory work - it is not judged as special reasons. One conclusion is that the County Administrative Boards need improved guidance. Another conclusion is that exemption shall be used restrictively. Exemptions are not supposed to solve all problems due to protection of stone walls in agricultural land. They ought to be the solution when no other reasonable alternatives can be found.

No description available.

När energipolitik och reglering av energisektorn diskuteras är det vanligt att störst fokus hamnar på vilken typ av energikälla som används, vilka avgifter energibolagen får ta ut och hur handeln med energiresurser ska hanteras. Dessa är alla viktiga och aktuella frågor i dagens samhälle, där energibehovet ständigt ökar. En ytterligare viktig del av en stats energipolitik är dock hur den infrastrukturella delen av energisektorn regleras. I Sverige kontrolleras byggandet och driften av starkströmsledningar genom nätkoncessioner, vilka meddelas av regeringen eller Energimarknadsinspektionen.   I denna uppsats presenteras en redogörelse över rättsläget vid förlängningsärenden av nätkoncession för linje vilken meddelats för begränsad tid. Läsaren får bekanta sig med begreppet nätkoncession och de rättsliga regleringar vilka är aktuella inom denna del av energisektorn. Problematiken som uppstår i dessa ärenden har kopplingar till den miljörättsliga regleringen och hur dessa bestämmelser ska tillämpas i relation till ellagens bestämmelser. Problematiken grundar sig i tillämpningen av hushållningsbestämmelserna i 3–4 kap. MB och huruvida dessa kan tillämpas på en befintlig verksamhet. Med hänsyn till den aktuella regleringen i ellagen och det bakomliggande syftet med miljöbalken konstateras att en tillämpning av hushållningsbestämmelserna vid förlängningsärenden är möjlig. Konsekvensen av detta blir att en ansökan om förlängning av nätkoncession prövas enligt samma kriterier som en ansökan för ny nätkoncession. Relevant för ämnet är även hur bestämmelser om artskydd ska hanteras av den myndighet som prövar nätkoncessionen. Artskyddet är av intresse eftersom 4 kap. MB hänvisar till de svenska bestämmelserna om Natura 2000, varpå problematiken kring tillämpandet av 3–4 kap. MB även får konsekvenser för artskyddsfrågorna. Även denna utredning stödjer tillämpandet av hushållningsbestämmelserna vid förlängningsärenden med följdfrågan vilken möjlighet nätmyndigheten har att pröva artskyddsfrågorna.   Ett av de största problemen med gällande rätt är hur en förlängningsansökan vilken inkommit efter koncessionstidens utgång ska hanteras. I dessa ärenden går förlängningsmöjligheten förlorad varpå en ansökan om ny nätkoncession måste göras. Eftersom en förlängningsansökan prövas enligt samma kriterier som en ansökan om ny nätkoncession föreslås en lagändring, där förlängningsmöjligheten ersätts med en prövning av ny nätkoncession för befintlig verksamhet. Det nya förfarandet skulle förenkla ansökningsprocessen för nätkoncessioner samt verka för en effektivare hantering av dessa ärenden.

No description available.

No description available.

<p>Riskmiljön i dagens samhälle är under ständig förändring och påverkar människan i både privat- och arbetslivet. Det blir allt viktigare för företag och organisationer att arbeta förebyggande mot risker som påverkar säkerhetsfrågor, miljöfrågor och ekonomiska intressen. Ett arbetssätt för att analysera och hantera en verksamhets riskmiljö är Risk Management. Huvudsyftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur Helikopterflottiljen Malmen och Scania AB arbetar med Risk Management med fokus på miljöarbete. Studien bygger på två fallstudier som har utförts genom kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att syftet med Risk Management till viss del skiljer sig åt mellan organisationerna. Scania fokuserar på att förhindra avbrott, och arbetar inte med miljöfrågor i Risk Management, medan Malmen syftar till att skapa en samordnade och heltäckande riskhanteringsfunktion, där miljö är tänkt att ingå. En likhet är att båda organisationerna genom Risk Management vill få personalen riskmedveten. En tanke är att personalen skulle känna större ansvar och förståelse för miljöarbetet om det var en del i Risk Managementarbetet. Respondenterna på båda organisationerna tror att miljöarbetet skulle få positiva fördelar av att integreras i Risk Managementarbetet. Studien visar även att riskarbetet och riskuppfattningar är delvis beroende av organisationskultur- och struktur, vilket gör att en direkt överföring av Risk Management arbetet från en organisation till en annan inte kan göras utan utvärdering och anpassning.</p>

<p>Syftet med studien har varit att undersöka hur olika aktörsgrupper i Sverige upplever och tolkar miljöbalkens första fyra kapitel i förhållande till landbaserad vindkraft i Sverige. Frågeställningarna behandlar huruvida olika handlingssätt hos dessa olika aktörsgrupper, gällande miljöbalkens första fyra kapitel kopplat till vindkraft, påverkar miljön lokalt och globalt. Dessutom undersöks kopplingen till hållbar utveckling som den presenteras i miljöbalkens 1 kapitel 1§. Studien baseras på en textanalys av de kapitel i miljöbalkens förarbeten som behandlar miljöbalkens kapitel 1-4. Dessutom baseras resultaten på fem kvalitativa intervjuer samt två telefonintervjuer med olika aktörsgrupper på tre nivåer bestående av miljödepartement, länsstyrelser och verksamhetsutövare. Resultaten har sammanställts och diskuterats.</p><p>Resultaten visar att det finns utrymme att tolka miljöbalkens första fyra kapitel så det passar olika verksamheters egna intressen, även om verksamheternas mål är olika. Problem uppstår för vindkraftsetableringen då de skilda aktörsgrupperna har olika bild av vilket mål och syfte som är miljöbalkens främsta. Detta gäller för miljöbalkens övergripande mål om en hållbar utveckling som inte alltid går att kombinera med miljöbalkens övriga mål. Det medför att konflikter kan uppstå som innebär att en övergång från ett fossilt energianvändande till ett förnybart ställs mot en förändring av landskapsbilden. Miljön påverkas även den av olika aktörsgruppers handlingssätt då det ger konsekvenser för hur vindkraftfrågor behandlas. Den globala miljön kan sägas gynnas av vindkraften, men den påverkas indirekt av att vindkraften sägs påverka den lokala miljön negativt. Störningar äger rum i form av buller, skuggningar och en förändrad landskapsbild, vilket kan försvåra etablering av vindkraft. Resultaten visar att den förändrade landskapsbilden är en betydande konfliktanledning.</p>

Riskmiljön i dagens samhälle är under ständig förändring och påverkar människan i både privat- och arbetslivet. Det blir allt viktigare för företag och organisationer att arbeta förebyggande mot risker som påverkar säkerhetsfrågor, miljöfrågor och ekonomiska intressen. Ett arbetssätt för att analysera och hantera en verksamhets riskmiljö är Risk Management. Huvudsyftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur Helikopterflottiljen Malmen och Scania AB arbetar med Risk Management med fokus på miljöarbete. Studien bygger på två fallstudier som har utförts genom kvalitativa intervjuer. Resultaten visar att syftet med Risk Management till viss del skiljer sig åt mellan organisationerna. Scania fokuserar på att förhindra avbrott, och arbetar inte med miljöfrågor i Risk Management, medan Malmen syftar till att skapa en samordnade och heltäckande riskhanteringsfunktion, där miljö är tänkt att ingå. En likhet är att båda organisationerna genom Risk Management vill få personalen riskmedveten. En tanke är att personalen skulle känna större ansvar och förståelse för miljöarbetet om det var en del i Risk Managementarbetet. Respondenterna på båda organisationerna tror att miljöarbetet skulle få positiva fördelar av att integreras i Risk Managementarbetet. Studien visar även att riskarbetet och riskuppfattningar är delvis beroende av organisationskultur- och struktur, vilket gör att en direkt överföring av Risk Management arbetet från en organisation till en annan inte kan göras utan utvärdering och anpassning.