No description available.

Det svenska samhället rör sig mot en mer elektrifierad framtid med mål att elen ska vara fossilfri. En möjlig faktor i framtidens elproduktion är vindkraften. Vindkraften är idag ca 16% av den totala elproduktionen men regeringen vill påskynda utbyggandet och öka vindkraftens andel. Ett verktyg för att påskyndandet är att anlägga fler och större havsbaserade vindkraftsparker. Syftet med uppsatsen var att beskriva och utreda de rättsliga förutsättningarna för vindkraft på land och till havs. Dessa förutsättningar användes sedan för att analysera och jämföra tillvägagångsätten för båda typerna av vindkraft. Utan att behandla tekniska eller ekonomiska villkor för vindkraftsetablering har uppsatsen undersökt varför inte fler vindkraftsparker finns i de svenska haven och om det beror på svensk lagstiftning eller andra faktorer. Uppsatsen redogör för miljöbalkens grundläggande bestämmelser relevanta till vindkraftsprövningen och övergår sedan in i en beskrivning av tillståndsprocesserna. För att få en full förståelse hur det svenska havet regleras har även en genomgång gjorts av de lagar som gäller utanför svenskt sjöterritorium. Den svenska lagstiftningen för prövningen av havsbaserad vindkraft är i dagsläget splittrad mellan många olika lagar. Beroende på vindkraftverkens distans till kusten så ändras reglerna för prövningen och vem som prövar. För de vindkraftverk som placeras längst bort i den svenska ekonomiska zonen så sker prövningen av flertalet myndigheter och staten. Statens prövning går inte att överklaga i sak, och det är svårt att få insyn i ansökningsprocesserna. Det finns tecken på att de flertaliga prövningsmomenten och komplexiteten i vad som ska prövas leder till att handläggningstiderna blir väldigt långa. Otydligt lagstöd och långa handläggningstider skapar dåliga förutsättningar för havsbaserad vindkraft vilket utreds med förslag på ny lagstiftning. / Swedish society is moving towards a more electrified future with the goal that electricity should be fossil-free. A possible factor in future electricity production is wind power. Wind power is currently about 16% of Sweden's total electricity production, but the government wants to accelerate the development and increase the share of wind power. One tool of acceleration is to build more and larger offshore wind farms. The purpose of the thesis was to describe and investigate the legal conditions for wind power on land and at sea. These conditions were then used to analyze and compare the approaches for both types of wind power. Without addressing technical or economic circumstances for the establishment of wind power, the thesis has investigated why there are fewer wind farms in the Swedish seas and whether this is due to Swedish legislation or other factors. The essay describes the introductory provisions of the Swedish Environmental Code relevant to the permit for wind power and a description of the permit processes. To understand how the water areas of Sweden are regulated, an assessment was made of the laws that apply outside Swedish territorial waters. The Swedish legislation for permitting offshore wind power is divided into many different regulations. Depending on the wind farms' distance to the coast, the permit laws and government bodies change. For the wind turbines located furthest coast, the permit goes through different regulations and many government bodies and, ultimately, the state. The state's decision cannot be appealed on the merits, and it is not easy to gain insight into the application processes. There are signs that the numerous steps of assessment and the complexity of the offshore wind power permits make the extends de processing times. Ambiguous laws and long processing times create poor conditions for offshore wind power, which are currently being investigated with new legislative proposals.

De regelverk som omfattar kemisk industri i Sverige, är dels nationell lagstiftning och dels EU-rättslig reglering. Det ställs höga krav på verksamheter och på verksamhetsutövarna för att motverka skador och olägenheter för människors hälsa och miljön. Frågeställningarna i uppsatsen handlar om de miljökrav som ställs på verksamheter inom kemisk industri och därmed på batteritillverkaren Northvolt AB. Mer specifikt Frågeställningarna handlar uppsatsen även om produktvalsregelns tillämpning på kemisk industri och hur Northvolt AB förhåller sig till kravet. Frågeställningarna behandlas genom granskning av lagtext, förarbeten, doktrin och rättsfall. Ytterligare information har inhämtats från upprättade miljökonsekvensbeskrivningar och en samrådsredogörelse från Northvolts tillståndsprocess för att kunna granska den utvalda verksamhetens förhållning till de olika regelverken. Granskningen resulterade i insikten att för verksamheter som hanterar kemiska produkter är produktvalsregeln således ett viktigt krav att förhålla sig till, samt att verksamheter inom kemisk industri, som t.ex. Northvolt AB, som hanterar farliga ämnen under vissa omständigheter kan få beviljat tillstånd av domstol för fortsatt hantering av dessa. Vid tillståndsprövning av kemisk industri kan domstolen, utifrån produktvalsregelns krav, meddela olika tillståndsvillkor avseende hanteringen av ett visst ämne som förutsättning för verksamhetens tillstånd.

Water is one of our most important natural resources and access to clean water is a matter forboth current and future generations. During the past decades, overexploitation, pollution, andclimate change has led to serious consequences in the water section around the world. Not onlywater but also sanitation are cornerstones of sustainable development. Ensuring accessibilityand sustainable management of those two for mankind is also one of the UN:s global sustainability goals (goal number six). The EU Water Framework Directive 2000/60/EC (WFD) is oneof the legal tools mainly used to ensure the conservation of water resources. In Sweden, wehave sixteen (16) national environmental goals, several of which concern small sewers. Swedenhas since the year 2000 adopted the WFD. The directive aims to take joint responsibility withinthe Union for the long-term and sustainable use of water resources. In Sweden is the overallgoal for water management to achieve good water status by the year 2027. Good status meansboth good ecological and good chemical status. Good status is to be achieved for both inlandand coastal waters. How WFD has been implemented in the various parts that together worksto achieve the goal of good water quality in the EU and Sweden is shown, (among other things),by the environmental quality standards. The environmental quality standards have been developed for example water. The environmental quality standards for water (example lakes) andgroundwater where the purpose to ensure Sweden´s water quality. The environmental qualitystandards govern environmental work in, for example, supervision of so-called water activitiesand environmental hazardous activities. It is up to the municipalities to ensure that the standardsare followed. It is also the municipalities that primarily have the operational supervision regarding compliance with the provisions of the Environmental Code.

Främmande arter förflyttar sig mellan staters territorium eftersom de inte känner några statsgränser. Det finns dock arter som avsiktligt flyttas över statsgränser av olika skäl, t.ex. för att främja jakt. De arter som avsiktligt introducerats kan bli klassade som invasiva främmande arter om de medför stora negativa konsekvenser på exempelvis den biologiska mångfalden. Detta har resulterat i försök att kontrollera införsel och spridning av sådana arter, exempelvis genom konventionen om biologisk mångfald. Konventionens regler innebär att stater ska kontrollera, utrota och förhindra införandet av invasiva främmande arter. Regler för kontroll av invasiva främmande arter finns även inom EU-rätten Bland annat för att uppfylla konventionen har EU antagit en förordning om främmande arter. Förordningen syftar till att förebygga, tidigt upptäcka och förvalta redan etablerade invasiva främmande arter. Inom ramen för förordningen har även en förteckning av invasiva främmande arter av unionsintresse antagits. En särskild problematik för området är den internationella handeln och frihandelssystemen. En ökad global handel har lett till en ökad spridning av invasiva främmande arter. En enkel lösning hade varit att begränsa den globala handeln, men detta skulle innebära en konflikt med andra målsättningar och åtaganden. Såväl frihandel som kontroll av invasiva främmande arter är prioriterade målsättningar och problemet måste därför hanteras med försiktighet. Frihandelssystemen, både inom EU och globalt (världshandelsorganisationen), tillåter införandet av handelshinder om det är nödvändigt för att begränsa påverkan av invasiva främmande arter. Kraven är dock relativt högt ställda: det krävs vetenskapliga bevis för artens negativa påverkan. Försiktighetsprincipen har betydelse inom samtliga regleringar. Det är dock svårt att säga om världshandelsorganisationens SPS-avtal verkligen har kapacitet att skydda miljön och människors hälsa från invasiva främmande arter. Resultatet av undersökningen indikerar att handeln åtnjuter ett större skydd än miljön när det gäller kontrollen av invasiva främmande arter. En sätt att uppnå bättre balans i detta avseende skulle kunna vara en harmonierad försiktighetsprincip på området, dvs. att försiktighetsprincipen fick samma långgående skydd inom frihandelssystemen som inom ramen för exempelvis den svenska miljöbalken.

En stor andel av Sveriges hotade växt- och djurarter är beroende av skogen som livsmiljö, och har under en lång tid påverkats negativt av skogsbrukets framfart i skogslandskapet. Skogsbruksåtgärder såsom avverkning, gallring och röjning kan förstöra både livsmiljöer och påverka interaktionerna mellan populationer om miljöhänsynen är bristande, vilket kan hota den långsiktiga överlevnaden på platsen och därigenom även artens bevarandestatus. Artskyddsförordningen är det huvudsakliga regelverket i svensk lagstiftning som reglerar skyddet av växter och djur, och är en viktig del i arbetet för att upprätthålla en gynnsam bevarandestatus för arter. Syftet med mitt projekt är att analysera hur fem skogslevande nationellt hotade arter och deras livsmiljö påverkas av skogsbruket, samt hur en skogsbruksåtgärd kan genomföras på ett sådant sätt så att den inte bryter mot förbuden inom artskyddsförordningen och därmed hotar arternas bevarandestatus. Åtta fältbesök gjordes till skogsbestånd där arterna observerats, där den omgivande miljön och viktiga strukturer såsom mängd död ved, vegetationssammansättning och ljusinsläpp noterades. Specifika fallstudier för varje art och dess förekomstlokal kunde sedan konstrueras utefter den insamlade informationen för att besvara den aktuella frågeställningen. Ett hållbart skogsbruk i linje med artskyddsförordningen har framförallt visat sig innebära avsättande av större sammanhängande områden och tillämpning av hyggesfria metoder vid avverkning, men även ökad miljöhänsyn är en viktig faktor. Grunden till ett hållbart skogsbruk bygger på medvetenhet, vilket endast kan uppnås genom satsningar på utbildning inom branschen.

<p>Hair care is a hygienic treatment and is supervised by the Local Environment and Public Health Committee in the municipality. According to the Swedish Environmental Code, hairdressers as all practitioners are required to take measurements to protect the environment and public health. In hygienic treatments hazards may arise from inadequate hygiene practice which spread infection. Hazards may also arise from the use of hair care products such as permanent wave solutions, bleaches and hair dyes. Some hair dye components are known to cause contact allergy, mostly in hair dressers who are exposed professionally but also in some cases in consumers. Bleaches increase the risk of occupational asthma in hairdressers. Some studies have shown an increased risk of cancer in hairdressers and possibly also in consumers. The use of cosmetic and hygienic products also affects the environment. Some components, e.g. surfactants, are hazardous to aquatic organisms, even though the contribution from hair care products is relatively small. Some hairdressers perform ear piercing. All activities that penetrate the skin involve a risk of infection. There is also a risk of developing a nickel allergy if the earrings are not nickel free. In Sweden, due to recently changed legislation, hairdressers no longer need to notify the Local Environment and Public Health Committee before starting a practice. The changes also mean that the rules about documentation of the measurements practitioners need to take to protect public health are less clear. The changes have made the supervision of hairdressers harder for the Local Environment and Public Health Committee.</p>

<p>Sedan miljöbalken infördes och den politiska målsättningen om ett ekologiskt hållbart samhälle lagstadgades har kravet om att sanera förorenade områden stärkts. Därigenom ökar också kravet på en tydlig lagstiftning där det går att ställa förorenaren till svars, i enlighet med den internationellt vedertagna principen om att förorenaren betalar. I studien beskrivs hur miljölagstiftningen i Sverige utvecklats när det gäller regleringen av ansvaret för efterbehandling av förorenad mark. Vidare undersöks om den gällande rätten medverkar till uppfyllandet av miljöbalkens mål om en hållbarutveckling. Som teoretisk grund används teorier om hållbar miljörätt. Genom analys av rättskällor såsom miljöbalken, dess förarbeten, domar och doktrin inom området visar studien att många oklarheter kring vem som kan ställas till ansvar fortfarande finns. Kravet på skälighetsbedömning innebär att hänsyn tas till andra faktorer än de rent miljömässiga. De allmänna hänsynsreglerna och däribland principen om att förorenaren betalar är i och med miljöbalken lagstadgade men fortfarande kan inte sägas vilket genomslag de får.</p>

<p>Kostnader förenade med återställande av förorenad natur är ofta stora och frågan är vem som skall betala. I princip finns det tre grundmönster för fördelningen av betalningsansvaret: kollektivt ansvar, individuellt ansvar och gruppansvar. Betalningsansvaret för miljöskador flyttas i allt högre grad från staten till enskilda förorenare. Detta synsätt överensstämmer också med den allmänna skadeståndsrättsliga principen att den som orsakar en skada är skyldig att reparera eller ersätta densamma. Finansieringssättet baserat på individuellt ansvar har formulerats i principen att förorenaren betalar, Polluter Pays Principle eller PPP. Sverige är en av de stater som bekänner sig till principen. Det faktum att principen har svagheter som innebär att den är svår att tillämpa i praktiken gör det intressant att se närmare på hur principen kommer till uttryck i svensk miljörätt. Syftet med uppsatsen är att utreda hur principen att förorenaren betalar kommer till uttryck i den svenska miljöbalken.</p>

<p>In this study a field study on the implementation of the United Nations Convention on Combating Desertification (UNCCD) in Tigray, Ethiopia has been carried out. The objective of this thesis is to study in general the implementa-tion of the UNCCD in Ethiopia. This thesis consequently focuses on how these issues are executed in practice at different levels, thus national, regional, district and community levels. However the focus is on some of the highly prioritised action programs that are presumed to facilitate the implementation of the UNCCD, which are the Action Programs for promoting awareness and participation, Action programs to improve institutional organisation and ca-pacity as well as Action program for empowerment of women. These action programs are studied in how they are presented at the National Action Plan (NAP) and Regional Action Plan (RAP) as well as how they are executed at different levels, i.e. at the Federal, Regional, district and Community levels. For this purpose the region of Tigray is chosen.</p><p>The result of this study shows that the vast majority of the respondents in the study areas indicated an awareness of desertification in regard to land degradation. The implementation of NAP at this stage, hasn’t reach all the regions around the country however, three regions in Ethiopia, thus the Afar, Tigray and Amhara regions have been chosen as pilot projects in attempt to implement the NAP at regional level and preparation are made to implement the con-vention at different community levels. Officially these regions have been chosen to launch pilot projects since they are situated in the dryland areas and they match the definition of the UNCCD for severely affected areas. At the re-gional level several pilot projects mainly conservation activities that involved the community members are launched in different parts of Tigray. Many opportunities to increase awareness of the land degradation and empower people are created in order to combat desertification, however the success of these activities varies from district to district and community to community and is dependent on the authorities’ intention, ambition, determination and interest as well as the relation they posses with the community members in the society.</p>