<p>Den 1 januari 2005, startades det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter. Handelssystemet avser att minska</p><p>koldioxidutsläppen inom Europa, för att fullfölja åtagandet i Kyotoprotokollet. I Sverige har flera sektorer påverkats</p><p>av handeln med utsläppsrätter bl.a. energisektorn, som står i fokus för denna studie.</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera hur de större och mindre energibolagen samt de ansvariga myndigheterna i</p><p>Sverige uppfattar systemet för handel med utsläppsrätter. För att uppfylla syftet formulerades ett antal</p><p>frågeställningar om hur energibolagen och myndigheterna ser på handelssystemets följande områden, fördelar och</p><p>nackdelar, implementering, tilldelningsprinciper, förbättringspotential, framtida utveckling, samt om det finns några</p><p>likheter och skillnader mellan energibolagen. Detta gjordes genom intervjuer med representanter från ett urval av</p><p>svenska energibolag och ansvariga myndigheter. Resultatet av intervjuerna analyserades och jämfördes med tidigare</p><p>studier. Därefter diskuterades frågeställningarna.</p><p>Slutsatserna visar att handelssystemet anses vara ett kostnadseffektivt styrmedel. Vidare visar slutsatserna att vid</p><p>implementeringen var tidspressen det största problemet för både energibolagen och myndigheterna. Vad gäller</p><p>tilldelningsprinciper föredrar energibolagen tilldelning baserad på riktmärken, detta bl.a. då de ser problem med</p><p>uppdatering av de historiska utsläppen. När det gäller handelssystemets förbättringspotential önskar energibolagen</p><p>främst större harmonisering, längre perioder samt en förenkling av reglerna och kraven. Både energibolagen och</p><p>myndigheterna framhåller att handelssystemets framtid är väldigt osäker och att det beror mycket på vilka</p><p>internationella beslut som fattas. En skillnad som har kunnat urskiljas mellan de större och mindre energibolagen är</p><p>att de större tänker globalt på klimatproblematiken och miljön, i jämförelse med de mindre energibolagen, vars fokus</p><p>ligger på den inhemska marknaden.</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur den särskilda tillåtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken tillämpas vid tillståndsprövning av vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en vattenverksamhet endast får bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten överväger de kostnader samt skador och olägenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen är att hindra vattenverksamheter som inte är <em>samhällsekonomiskt motiverade</em> samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver miljöbalkens generella miljökrav.</p><p>Syftet med studien är undersöka hur denna paragraf tillämpas i praktiken – både i rättspraxis och i ansökningsförfarandet. Studien bygger i första hand på rättsvetenskaplig metod men ger även en mer allmän introduktion till samhällsekonomiska analysmetoder. Studien visar att det är mycket svårt att finna vägledning i praxis för <em>hur</em> en bedömning av samhällsnyttan bör gå till. Praxis visar dock att även faktorer som verksamhetens överensstämmelse med olika miljökvalitetsmål, art- och områdesskydd och estetiska värden kan få betydelse vid samhällsnyttobedömningen. Från sökandenas sida riktas generellt ett för stort fokus mot den privata eller företagsekonomiska nyttan av verksamheten. Sammantaget medför detta en risk för att miljövärden inte värderas på ett korrekt sätt när de vägs mot en mer konkret uttryckt monetär nytta. Ett bredare perspektiv på bedömningen bör därför antas. Vidare diskuteras även hur tillämpningen av bestämmelsen skulle kunna förbättras mot bakgrund av olika värderingsmetoder.</p> / <p>The subject matter of this Bachelor’s thesis is the special permit condition applying to water operations in accordance with chapter 11 section 6 of the Swedish Environmental Code. The article states that water operations may only be undertaken if the benefits, from the point of view of public and private interests, are greater than the costs and damages associated with them. The purpose of the regulation is to prevent water operations that are not socially efficient and to provide an additional protection for the environment, in excess of the general rules of consideration in the Code.</p><p>The purpose of this study is to look into how this particular article is applied in practice. This is done by analysing the legal usage as practiced by the court as well as by the applicants. The general rule is that the applicant has to show that the operation, for which the permit is being sought, is in compliance with the obligations associated with the activity. The study shows that it is very difficult to find guidance from case law on <em>how</em> an assessment of the social efficiency is to be carried out. Court practice indicates that circumstances such as whether the operation is in compliance with certain environmental objectives can be used to weight different aspects in the social efficiency assessment. However, the assessments carried out by the applicants are in general focused on the economic benefits for the applicant. This practice might entail a risk for environmental values not being properly valued when weighted against more tangible monetary benefits. A broader perspective is therefore called for. Potential improvements on the practice of the article are discussed against different valuation methods.</p>

Den 1 januari 2005, startades det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter. Handelssystemet avser att minska koldioxidutsläppen inom Europa, för att fullfölja åtagandet i Kyotoprotokollet. I Sverige har flera sektorer påverkats av handeln med utsläppsrätter bl.a. energisektorn, som står i fokus för denna studie. Syftet med uppsatsen är att studera hur de större och mindre energibolagen samt de ansvariga myndigheterna i Sverige uppfattar systemet för handel med utsläppsrätter. För att uppfylla syftet formulerades ett antal frågeställningar om hur energibolagen och myndigheterna ser på handelssystemets följande områden, fördelar och nackdelar, implementering, tilldelningsprinciper, förbättringspotential, framtida utveckling, samt om det finns några likheter och skillnader mellan energibolagen. Detta gjordes genom intervjuer med representanter från ett urval av svenska energibolag och ansvariga myndigheter. Resultatet av intervjuerna analyserades och jämfördes med tidigare studier. Därefter diskuterades frågeställningarna. Slutsatserna visar att handelssystemet anses vara ett kostnadseffektivt styrmedel. Vidare visar slutsatserna att vid implementeringen var tidspressen det största problemet för både energibolagen och myndigheterna. Vad gäller tilldelningsprinciper föredrar energibolagen tilldelning baserad på riktmärken, detta bl.a. då de ser problem med uppdatering av de historiska utsläppen. När det gäller handelssystemets förbättringspotential önskar energibolagen främst större harmonisering, längre perioder samt en förenkling av reglerna och kraven. Både energibolagen och myndigheterna framhåller att handelssystemets framtid är väldigt osäker och att det beror mycket på vilka internationella beslut som fattas. En skillnad som har kunnat urskiljas mellan de större och mindre energibolagen är att de större tänker globalt på klimatproblematiken och miljön, i jämförelse med de mindre energibolagen, vars fokus ligger på den inhemska marknaden.

Denna uppsats handlar om hur den särskilda tillåtlighetsregeln i 11 kap. 6 § miljöbalken tillämpas vid tillståndsprövning av vattenverksamheter. Av paragrafen följer att en vattenverksamhet endast får bedrivas om den samlade nyttan av verksamheten överväger de kostnader samt skador och olägenheter som verksamheten medför. Syftet med paragrafen är att hindra vattenverksamheter som inte är samhällsekonomiskt motiverade samt utgöra ett extra skydd för miljön utöver miljöbalkens generella miljökrav. Syftet med studien är undersöka hur denna paragraf tillämpas i praktiken – både i rättspraxis och i ansökningsförfarandet. Studien bygger i första hand på rättsvetenskaplig metod men ger även en mer allmän introduktion till samhällsekonomiska analysmetoder. Studien visar att det är mycket svårt att finna vägledning i praxis för hur en bedömning av samhällsnyttan bör gå till. Praxis visar dock att även faktorer som verksamhetens överensstämmelse med olika miljökvalitetsmål, art- och områdesskydd och estetiska värden kan få betydelse vid samhällsnyttobedömningen. Från sökandenas sida riktas generellt ett för stort fokus mot den privata eller företagsekonomiska nyttan av verksamheten. Sammantaget medför detta en risk för att miljövärden inte värderas på ett korrekt sätt när de vägs mot en mer konkret uttryckt monetär nytta. Ett bredare perspektiv på bedömningen bör därför antas. Vidare diskuteras även hur tillämpningen av bestämmelsen skulle kunna förbättras mot bakgrund av olika värderingsmetoder. / The subject matter of this Bachelor’s thesis is the special permit condition applying to water operations in accordance with chapter 11 section 6 of the Swedish Environmental Code. The article states that water operations may only be undertaken if the benefits, from the point of view of public and private interests, are greater than the costs and damages associated with them. The purpose of the regulation is to prevent water operations that are not socially efficient and to provide an additional protection for the environment, in excess of the general rules of consideration in the Code. The purpose of this study is to look into how this particular article is applied in practice. This is done by analysing the legal usage as practiced by the court as well as by the applicants. The general rule is that the applicant has to show that the operation, for which the permit is being sought, is in compliance with the obligations associated with the activity. The study shows that it is very difficult to find guidance from case law on how an assessment of the social efficiency is to be carried out. Court practice indicates that circumstances such as whether the operation is in compliance with certain environmental objectives can be used to weight different aspects in the social efficiency assessment. However, the assessments carried out by the applicants are in general focused on the economic benefits for the applicant. This practice might entail a risk for environmental values not being properly valued when weighted against more tangible monetary benefits. A broader perspective is therefore called for. Potential improvements on the practice of the article are discussed against different valuation methods.

Today many companies and municipalities requires that their suppliers should have an environmental management system to work by. This might be one of the reasons to the increasing number of companies that today are implementing environmental management systems. Care of Haus is one of the companies that thinks that the benefits are bigger than the disadvantages, when it comes to environmental management systems, therefore they have made the choice to work with ISO 14001. The ISO 14001 standard is deified on the PDCA- cycle. PDCA stands for Plan, do check and act. Care of Haus choose to work with the ISO 14001 standard since it is a well-known standard for the companies that’s Care of Haus collaborates with and it is also well-known within their clientele Within this report an environmental investigation has been made. Care of Haus consumption of water, energy, transportation etc. have been measured and analysed. An investigation concerning whether Care of Haus reaches the demands set by the ISO 14001 standard, and an environmental policy was also made. The results are that Care of Haus has transportation and energy consumption as their biggest environmental aspects. When working towards “constant improvement” ISO 14001 catchphrase, the environmental aspects should improve. / Allt fler företag och kommuner ställer krav på sina leverantörer att de ska vara miljöcertifierade eller åtminstone arbeta enligt ett miljöledningssystem. Det kan vara en orsak till att andelen företag som miljöcertifierar sig med hjälp av ett miljöledningssystem ökar. Care of Haus är ett av de företag som ser fördelarna framför nackdelarna med ett miljöledningssystem och har valt att arbeta enligt ISO 14001. ISO 14001 standarden är uppbyggd på grundelement, styrelement och skallkrav. PDCA-cykeln är central, på svenska översätts den med planera (plan), genomföra (do), följa upp (check) och förbättra (act). Över allt detta står miljöpolicyn och generella krav. Standarden valdes eftersom den är välkänd hos kunder och andra företag som Care of Haus samarbetar med. I denna rapport har en miljöutredning av företaget gjorts, vatten, energi konsumtion, transporter m.m. har analyserats och mätts. Utredning gjordes även på om Care of Haus når upp till de krav som ISO 14001 ställer och tillsammans togs en miljöpolicy fram. Resultatet blev att Care of Haus betydande miljöaspekter är transporter och energikonsumtionen. Genom att arbeta med ständig förbättring som är ISO 14001 ledord ska dessa betydande miljöaspekter förbättras.

In Sweden, the eutrophication of lakes, water courses and the coastal areas is considered the major threat to aquatic ecosystems and therefore actions taken to reduce the nutrient load to aquatic system including the Baltic Sea has high priority. There are many different sources of phosphorous and nitrogen and domestic wastewater is one contributing factor to the high load. Especially waste water from households that is not connected to municipal sewage treatment or a local small scale plant with appropriate nutrient removal efficiency is considered a problem. These types of households are quite common in rural areas in Sweden and in areas where summer houses has been converted to permanent living. Swedish legislation now permit the municipalities to decide in which areas within the municipality higher demands of the local small scale treatment facility should be met by the households (i.e. high protection level) and where it is acceptable with a less efficient treatment facility (i.e. normal protection level). In this study, using the Swedish legislation, Swedish Environmental goals and simple Hazard Assessment Schemes a proposal for how these protection levels could be used in the municipal of Köping, one of the municipals with water courses entering Lake Mälaren, the 4th biggest lake in Sweden and with large problems with eutrophication will be presented. / Övergödning i hav, sjöar och vattendrag är ett stort miljöproblem världen över. Östersjön är hårt drabbad av denna problematik. Sveriges sjöar och vattendrag är även de drabbade av detta och hotas av att växa igen. En bidragande faktor till detta är de många enskilda avlopp som finns i landet. Enskilda avlopp som ej har tillfredställande rening släpper ut fosfor och kväve som medverkar till övergödning och kan vara ett hälsoproblem. De inre delarna av Mälaren är starkt påverkade av övergödning. Detta medför problem då sjön används som dricksvattentäkt till ungefär 1,5 miljoner människor. Köpings kommun ligger vid Mälarens innersta vik, Galten. Två stora vattendrag rinner genom kommunen och mynnar ut i sjön. Det är därför av vikt att Köpings kommun prioriterar arbetet med enskilda avlopp. Lagstiftning finns så att kommunerna kan bestämma om normal eller hög skyddsnivå ska råda inom ett område. För att underlätta för de berörda parterna vid bedömning av enskilda avlopp och vilken teknik som är lämplig kan normal och hög skyddsnivå bestämmas. För att god status ska uppnås och övergödningsproblematiken minska bör hög skyddsnivå gälla för hela Köpings kommun.

Miljön har under senaste åren alltmer blivit föremål för en samhällsdebatt. Sverige har idag en samordnad och enhetlig miljölagstiftning samlad i miljöbalken. Den utgör en av de mest utförliga lagarna i rättsordningen, som ska säkerställa ett skydd för miljön såväl som för människors liv och på så sätt främja en hållbar utveckling. En sådan lagstiftning kan förefalla naturlig att uppfatta som tvingande. Det är däremot inte en självklarhet och det anges inte uttryckligen huruvida reglerna i miljöbalken är tvingande eller dispositiva. Miljöbalken reglerar många olika områden och innehåller bland annat ett eget straffrättsligt område som reglerar sanktioner och skadestånd. Balken innehåller dessutom egna skadeståndsbestämmelser i 32 kap., vilka på senare tid har ställts på sin spets. I november 2019 avgjorde HD det uppmärksammade fallet mellan Swedavia airports AB och Svedala Kommun. Tvisten avsåg ett skadeståndsanspråk enligt 32 kap. miljöbalken, på grund av en miljöskada. Kommunen åberopade tillämpning av reglerna i 32 kap. trots att det förelåg ett avtal mellan parterna. Frågan ställdes huruvida avtalets existens innebar att det inte var möjligt att tillämpa reglerna i 32 kap. HD hade därmed först att utreda huruvida reglerna är dispositiva och kan avtalas bort, för att sedan bedöma huruvida parternas avtal utesluter tillämpningen av reglerna.

Swedish environmental law stipulates an extensive obligation to provide information to regulatory authorities. This obligation can also be combined with different penalties. This is concerning in cases where an individual has committed a crime. On one hand the refusal to provide information might result in penalties, on the other hand the individual risks self-incrimination. Thus, the obligation to provide information in Swedish environmental law raises a fundamental problem in procedural law, namely the contradiction between efficiency and procedural safeguards. A reasonable balance is required between the two interests. How this balance is to be made, however, is neither stated in law nor in the legal literature. The aim of this paper is therefore to analyse if the obligation to provide information in Swedish environmental law violates the right against self-incrimination. To achieve the purpose of the paper, the applicable law must initially be determined. The legal situation is described by mapping, systematizing, and interpreting relevant sources of law. These sources are mainly Swedish law, legislative history, case law and legal literature. The material is assigned a decreasing value in the order as just mentioned, where law is given the highest value. The analysis also includes some material that traditionally does not fall into any of the mentioned categories. This material is assigned a value after an assessment of its quality. Furthermore, the paper takes an internal comparative perspective since Swedish rules are compared with each other. The paper shows that the right against self-incrimination includes both a right to be silent and a right to be passive. Furthermore, the right only becomes relevant when someone is accused of a crime, as stated in article 6 of the European Convention on Human Rights. However, the paper reveals that it is possible for someone to be accused of a crime in Swedish environmental law, and thereby the right against self-incrimination is actualised. Moreover, it is concluded that the very existence of the environmental law's obligation to provide information does not conflict with the right against self-incrimination. However, there is a risk of violation in individual cases. At present, Swedish law does not allow authorities to combine an injunction with fines when it can be suspected that a crime has been committed. However, there is no legislation regarding the other penalties available to the authorities, even though these penalties can be equated with fines in many cases. In conclusion the paper indicates that the obligation to provide information in Swedish environmental law risks conflicting with the right against self-incrimination in individual cases. This is mainly the case when the obligation is combined with a penalty and there is a suspicion of crime.

I det här examensarbetet undersöker vi kommunikationsförhållandet mellan ett utvalt mikroföretag och den kommunala miljömyndigheten med avseende på miljöbalkens bestämmelser. För att tillgodogöra oss empirisk kunskap över detta problemområde har vi inom ramen för en fallstudie genomfört kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner hos områdets signifikativa aktörer. Syftet med en sådan undersökning följer av att försöka problematisera förhållandet mellan miljömyndighetens kommunikation av miljölagstiftning och företagets drivkrafter för att bedriva ett systematiskt miljöarbete. Resultaten av undersökningen visar att det studerade företaget upplever vissa svårigheter med att förverkliga miljökrav som den kommunala miljömyndigheten kommunicerar. Härmed kvarlämnas således företaget i ett vidare behov av stöd och rådgivning för att effektivt kunna uppfylla ställda miljökrav. Våra resultat framhåller även goda exempel på kommunikationsformer som upplevts positiva och ändamålsenliga för båda aktörer. Samtidigt kan vi förvissa oss om att den kommunala miljömyndigheten inte besitter de resurser som krävs för att deras åliggande enligt miljöbalken fullt ut ska kunna tillgodoses. / This paper studies the communication between a micro-enterprises and the municipal environmental authority with reference to the Swedish Environmental Code. In order to achieve empirical knowledge according to our problem in question, a case study with qualitative interviews have been carried out with significant actors. The purpose of this study is to problemize the relation between the municipal environmental authority’s communications about the Swedish Environmental Code and the micro-enterprise and the driving force for systematic environmental work in the enterprise. The results of this study show that the micro-enterprise experiences difficulty fulfilling demands that the municipal environmental authority communicates. This means that a micro-enterprise is left with a further need for additional support and advice to be able to fulfil the wishes and intensions of the local environmental authority. Our results also show good examples in forms of communication that both participants experience as suitable. At the same time our study suggests that the municipal environmental authority’s lack sufficient resources to achieve their advisory duties according to the Swedish Environmental Code.

Den nuvarande prövningsordningen för bearbetningskoncession bygger på ett system där Bergsstaten bedömer företrädesrätt till mineral och mark- och vattenområden. Prospektören måste senare ansöka om miljötillstånd enligt miljöbalken. Problem uppstår när de parallella prövningarna kolliderar med EU:s skydd för utpekade arter och livsmiljöer (Natura 2000). Risken med att vid ett tidigt skede i processen ansöka om Natura 2000-tillstånd är att man behöver söka nytt tillstånd senare i processen, detta om gruvverksamhetens omfattning och miljöeffekter inte var fullt klarlagda vid det första ansökningstillfället. Dessa omständigheter har resulterat i en rättsosäkerhet och att färre gruvor etableras. Arbetet har tagit utgångspunkt ifrån analyser av gällande rätt och har genom en rättsdogmatisk metod syftat till att redogöra för förutsättningarna för att erhålla bearbetningskoncession. Vidare har arbetet avsett att undersöka när i prövningsprocessen ett Natura 2000-tillstånd behöver sökas samt vilka kriterier som behöver vara uppfyllda för att erhålla tillståndet. De parallella prövningarna samt nuvarande prövningsordning har blivit ett problem som givit upphov till ett lagförslag som föreslår att ett Natura 2000-tillstånd inte längre ska vara en förutsättning för att erhålla bearbetningskoncession. Natura 2000-tillståndsprövningen ska istället interageras med miljötillståndsprövningen som sker vid ett senare tillfälle. De tilltänkta ändringarna syftar till att effektivisera prövningsprocessen samt bidra till att den ska bli mer förutsägbar och rättssäker, detta i sin tur antas leda till att investeringsviljan ökar. Lagändringen antas inte leda till några negativa effekter på miljön eftersom en koncession inte per automatik innebär tillstånd att starta en gruvverksamhet, den utgör heller ingen garanti för att verksamheten kommer godkännas i slutändan. Kraven på tillstånd enligt miljöbalken kvarstår och lagstiftarens syfte är endast att ändra när i tillståndsprövningen ansökan ska ske.