Huvudsyftet med denna studien var att granska hur kommuner informerar om modersmål i förskoleklassen på finska. Tio kommuner valdes för att studera detta, fem s.k. förvaltningskommuner för finska, fem som inte var det. Studien visar att det är vanligare att kommunerna informerar om modersmål och förskoleklass på finska om kommunen ingår i förvaltningsområdet för det finska språket. För att sprida information på finska använder kommunerna både finskspråkiga myndighetstexter och automatiska översättningsprogram. Kommunernas finskspråkiga texter visade sig vara vaga och mångtydiga. De automatiska översättningarna motsvarade inte det förväntade innehållet. Denna kvalitativa studie tar sin teoretiska utgångspunkt i nationell lagstiftning ur ett språk- och minoritetspolitiskt synsätt. Huvudmaterialet består av de valda kommunernas internetsidor som samlades in under oktober 2019 och analyserades med hjälp av kritisk diskursanalys. / The aim of this study was to examine how municipalities inform about mother tongue in the pre-school class in Finnish. Ten municipalities were chosen to study this, five so-called administrative areas for Finnish, five that were not. The study shows that it is more common for municipalities to provide information about mother tongue and pre-school class in Finnish if the municipality is included in the administrative area for Finnish language. To disseminate information in Finnish, the municipalities use both government texts in Finnish and automatic translation programs. The language texts of the municipalities in Finnish proved to be vague and ambiguous. The automatic translations did not match the expected content. This qualitative study takes its theoretical point of departure in national legislation from the perspective of a language and minority policy. The main material consists of ten municipalities' internet pages which were collected in October 2019 and analysed using critical discourse analysis.

I juli 2019 försågs förskolan med en ny läroplan och med den ett utökat minoritetsuppdrag, vilket i korthet innebär att förskolan ska bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer. Tidigare forskning pekar på att läroplansändringar om de nationella minoriteterna haft liten inverkan på ämnesinnehållet inom utbildningssystemet och att det finns svårigheter kopplade till att implementera kultur- och språkrelaterade policyer i förskolan. Syftet med föreliggande studie är därför att genom förskolepersonals förståelser lyfta fram dilemmatiska aspekter i förskolans minoritetsuppdrag. En tonvikt har placerats vid den nationella minoriteten romer, vilket delvis motiveras genom en webbenkät som distribuerats i studiens startskede. Av de fem nationella minoriteterna hade färst respondenter berört romer i förskolans utbildning. För en fördjupad förståelse och för att generera mer data hölls två fokusgruppsintervjuer med totalt sex informanter och en kompletterande individuell intervju med ytterligare en informant. Eftersom studien undersökt ett känsligt ämne genomsyras den av reflexivitet och etiska överväganden. Den data som genererats har analyserats och diskuterats med hjälp av Michael Billigs begreppsapparat ideologiska dilemman, med fokus på sunt förnuft och motstridigheter. Det sunda förnuftet säger att förskolans minoritetsuppdrag är viktigt för att bevara ett kulturarv, revitalisera minoritetsspråken och motverka fördomar. Motstridigheterna består i att arbetet med Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk villkoras på grund av prioriteringar och rangordningar, resonemanget ”inget minoritetsbarn – inget minoritetsuppdrag”, en rädsla för att göra fel och en strävan att undvika konflikter. Genom en analytisk diskussion påträffas fyra dilemmatiska aspekter i skärningspunkterna mellan 1) ideologier som förskolan förväntas förmedla och ideologier om förskolan som institution, 2) en strävan att revitalisera minoritetsspråken och att det aktualiseras först när ett minoritetsspråkigt barn finns i barngruppen, 3) en strävan att motverka fördomar och en rädsla för att i stället befästa dem och 4) att ge barn förutsättningar att utveckla en kulturell identitet och minoritetsspråket och att upprätthålla tillitsfulla relationer och samarbeten med vårdnadshavare genom att låta bli när de så önskar.Studien bidrar till kunskap om dilemmatiska aspekter i förskolans minoritetsuppdrag och gör dem på så sätt möjliga att adressera. / In July 2019, the preschool was provided a new curriculum and with it an extended minority assignment. In short, this assignment means that the preschool shall protect and promote the languages and cultures of the Swedish national minorities. Previous research indicates that curriculum changes regarding the national minorities generally have little impact on the subject content within the education system and that there are difficulties linked to implementing policies about language and culture in preschool. Therefore, the purpose of this study is to highlight dilemmatic aspects in the preschool's minority assignment through preschool personnel's understandings. An emphasis is placed on the national minority Roma, which is partly motivated by a web survey that was distributed in the initial stages of the study. Out of the five national minorities, the fewest respondents had referenced Roma people in the preschool’s education. For a deeper understanding, and to generate more data, two focus group interviews with a total of six informants and a supplementary individual interview with yet another informant were held. Since a sensitive subject is being examined, the study is permeated by reflexivity and ethical considerations. The data generated has been analyzed and discussed using Michael Billig's theoretical approach to ideological dilemmas, with a focus on common sense and contrary themes. What passes as common sense is that the preschool's minority assignment is important to preserve a cultural heritage, revitalize the minority languages and counter prejudice. The contrary themes regard conditions for working with the Swedish national minorities and minority languages, such as priorities and rankings, the reasoning "no minority child – no minority assignment", a fear of making mistakes, and avoiding conflicts. Through an analytical discussion, four dilemmatic aspects are found in the intersections between 1) ideologies that the preschool is expected to convey and ideologies about the preschool as an institution, 2) an effort to revitalize the minority languages and that this is only actualized when a minority language speaking child is present in the child group, 3) an effort to counter prejudices and a fear of instead reinforcing them and 4) supporting children’s need to develop a cultural identity and their minority language and to maintain trusting relationships and collaborations with children’s guardians by not doing so, if that is their wish. This study contributes to highlighting dilemmatic aspects in the preschool's minority assignments and is thereby making them possible to address.

I juli 2019 försågs förskolan med en ny läroplan och med den ett utökat minoritetsuppdrag, vilket i korthet innebär att förskolan ska bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer. Tidigare forskning pekar på att läroplansändringar om de nationella minoriteterna haft liten inverkan på ämnesinnehållet inom utbildningssystemet och att det finns svårigheter kopplade till att implementera kultur- och språkrelaterade policyer i förskolan. Syftet med föreliggande studie är därför att genom förskolepersonals förståelser lyfta fram dilemmatiska aspekter i förskolans minoritetsuppdrag. En tonvikt har placerats vid den nationella minoriteten romer, vilket delvis motiveras genom en webbenkät som distribuerats i studiens startskede. Av de fem nationella minoriteterna hade färst respondenter berört romer i förskolans utbildning. För en fördjupad förståelse och för att generera mer data hölls två fokusgruppsintervjuer med totalt sex informanter och en kompletterande individuell intervju med ytterligare en informant. Eftersom studien undersökt ett känsligt ämne genomsyras den av reflexivitet och etiska överväganden. Den data som genererats har analyserats och diskuterats med hjälp av Michael Billigs begreppsapparat ideologiska dilemman, med fokus på sunt förnuft och motstridigheter. Det sunda förnuftet säger att förskolans minoritetsuppdrag är viktigt för att bevara ett kulturarv, revitalisera minoritetsspråken och motverka fördomar. Motstridigheterna består i att arbetet med Sveriges nationella minoriteter och minoritetsspråk villkoras på grund av prioriteringar och rangordningar, resonemanget ”inget minoritetsbarn – inget minoritetsuppdrag”, en rädsla för att göra fel och en strävan att undvika konflikter. Genom en analytisk diskussion påträffas fyra dilemmatiska aspekter i skärningspunkterna mellan 1) ideologier som förskolan förväntas förmedla och ideologier om förskolan som institution, 2) en strävan att revitalisera minoritetsspråken och att det aktualiseras först när ett minoritetsspråkigt barn finns i barngruppen, 3) en strävan att motverka fördomar och en rädsla för att i stället befästa dem och 4) att ge barn förutsättningar att utveckla en kulturell identitet och minoritetsspråket och att upprätthålla tillitsfulla relationer och samarbeten med vårdnadshavare genom att låta bli när de så önskar.Studien bidrar till kunskap om dilemmatiska aspekter i förskolans minoritetsuppdrag och gör dem på så sätt möjliga att adressera. / In July 2019, the preschool was provided a new curriculum and with it an extended minority assignment. In short, this assignment means that the preschool shall protect and promote the languages and cultures of the Swedish national minorities. Previous research indicates that curriculum changes regarding the national minorities generally have had a small impact on the subject content within the education system. In addition, there are difficulties linked to implementing policies on language and culture in the preschool. Therefore, the purpose of this study is to highlight dilemmatic aspects in the preschool's minority assignment through preschool personnel's understandings. An emphasis is placed on the national minority known as Roma people, which is partly motivated by a web survey that was distributed in the initial stages of the study. Out of the five national minorities, the fewest respondents had referenced Roma people in the preschool’s education. For a deeper understanding, and to generate more data, two focus group interviews with a total of six informants and a supplementary individual interview with yet another informant were held. Since a sensitive subject is being examined, the study is permeated by reflexivity and ethical consideration. The data generated has been analyzed and discussed using Michael Billig's theoretical approach to ideological dilemmas, with a focus on common sense and contrary themes. What passes as common sense is that the preschool's minority assignment is important in order to preserve a cultural heritage, revitalize the minority languages and counter prejudice. The contrary themes regard conditions for working with the Swedish national minorities and minority languages, such as priorities and rankings, the reasoning "no minority child – no minority assignment", a fear of making mistakes, and avoiding conflicts. Through an analytical discussion, four dilemmatic aspects are found in the intersections between 1) ideologies that the preschool is expected to conveyand ideologies about the preschool as an institution, 2) an effort to revitalize the minority languages and that this is only actualized when a minority language speaking child is present in the child group, 3) an effort to counter prejudices and a fear of instead reinforcing them and 4) supporting the children in developing a cultural identity and their minority language and to maintain trusting relationships and collaborations with the children’s guardians by not doing so, if that is their wish. This study contributes to highlighting dilemmatic aspects in the preschool's minority assignments and is thereby making them possible to address.

In 2000 when Sweden signed the Framework Convention for the Protection of National Minorities the Roma minority became one of the acknowledged national minorities in the country. It meant that the rights of the Roma mi-nority would be safeguarded and the knowledge of its history and culture would be spread. In that context, the Swedish school, with its founded as-signment of democracy, was given an important role. The education was to communicate the multicultural values of the society and to make visible the history and culture of the Roma minority. The school books used in teaching today do not meet these demands. The view of the Roma minority given in school books is often inadequate and simplified. The present study will therefore examine a different type of edu-cational material used in schools and teaching, The Swedish Educational Broadcasting Company‟s programs of history and social studies regarding the Roma minority. Starting in postcolonial theory as well as critical dis-course analysis the study examines how the picture of the Roma cultural and ethnic identity in the Swedish Educational Broadcasting Company‟s material has been displayed and possibly changed during the period of 1975 to 2013. The results show a picture of Roma which, both in form and content, con-sists of some clearly demarcated discursive categories. The obvious continui-ty of the categories gives a picture of static and invariable Roma identity. At the same time this unambiguous picture is broken both by giving the existing discourses new meaning and also adding new discourses. The complexity and nuances become more prominent and the Roma identity is integrated in common Swedish history telling. The changes in the view of Roma, given by the Swedish Educational Broadcasting Company, can mainly be explained by the change of the Swedish immigration and minority policy and, as a conse-quence of this, the change of the school‟s mission regarding knowledge communication of Sweden as a multicultural country.

In 2000 when Sweden signed the Framework Convention for the Protection of National Minorities the Roma minority became one of the acknowledged national minorities in the country. It meant that the rights of the Roma mi-nority would be safeguarded and the knowledge of its history and culture would be spread. In that context, the Swedish school, with its founded as-signment of democracy, was given an important role. The education was to communicate the multicultural values of the society and to make visible the history and culture of the Roma minority. The school books used in teaching today do not meet these demands. The view of the Roma minority given in school books is often inadequate and simplified. The present study will therefore examine a different type of edu-cational material used in schools and teaching, The Swedish Educational Broadcasting Company‟s programs of history and social studies regarding the Roma minority. Starting in postcolonial theory as well as critical dis-course analysis the study examines how the picture of the Roma cultural and ethnic identity in the Swedish Educational Broadcasting Company‟s material has been displayed and possibly changed during the period of 1975 to 2013. The results show a picture of Roma which, both in form and content, con-sists of some clearly demarcated discursive categories. The obvious continui-ty of the categories gives a picture of static and invariable Roma identity. At the same time this unambiguous picture is broken both by giving the existing discourses new meaning and also adding new discourses. The complexity and nuances become more prominent and the Roma identity is integrated in common Swedish history telling. The changes in the view of Roma, given by the Swedish Educational Broadcasting Company, can mainly be explained by the change of the Swedish immigration and minority policy and, as a conse-quence of this, the change of the school‟s mission regarding knowledge communication of Sweden as a multicultural country.