Insatstiden vid prehospital sjukvårdsledning mellan 2010–2016 visar på att tid mellan händelsens inträffande och första avtransporterade patient på olycksplats, är för lång i jämförelse med rekommendationer inom traumaforskning. Författaren identifierade flera orsaker. Fokus i aktuell förbättringsansats kom att ligga på den prehospitala sjukvårdsledarens beslutsfattande förmåga. Ett beslutsstöd utvecklades från en kvalitetssäkrad bedömningsmall och provades via intervention i utbildning. Här rapporteras den vetenskapliga utvärderingen av deltagarnas självskattade förmågor före och efter utbildningen. Syftet med förbättringsarbetet var att utveckla och förbättra ett beslutsstöd och utbildningen av det, för snabbare initial insats vid prehospital sjukvårdsledning. Studiens syfte var att belysa om beslutsstödet upplevdes göra någon skillnad mellan deltagarna som använde beslutsstöd och de som ej använde beslutsstöd. Förbättringsarbetet bestod av ett test i befintlig prehospital sjukvårdsledarutbildning. Sjukvårdsledarens användning av beslutsstödet studerades via en mellangruppsdesign i befintlig utbildningsverksamhet genom observationsstudie som analyserades via styrdiagram. Studien innehöll en kvantitativ enkätstudie med egenskattad förmåga där svaren genomgick en statistisk analys via SPSS och MANOVA samt en fokusgruppsintervju som genomgick en kvalitativ analys med deduktiv-induktiv ansats. Prehospitala sjukvårdsledarens tid till beslut noterades bli kortare i flera fall vid användning av beslutsstöd. Positiva upplevelser av beslutsstödet förmedlades av deltagarna. Ingen signifikant skillnad mellan gruppernas egenskattade förmågor konstaterades efter analysen av enkätsvaren. Beslutsstödet kan tidseffektivisera insatsen vid prehospital sjukvårdsledning, vilket leder till att drabbade får ett snabbare omhändertagande. Bättre förutsättningar skapas för drabbade att få inhospital vård inom traumaforskning rekommenderad tid.

Given the similar conditions that e-Sport participant and athletes face during competition, itbecomes challenging to scientifically test if traditional applied sport psychological techniquescould affects e-Sport participants in their practice. Altogether, eight participants (age 22-25)participated in the study based on a convenience sample localized in the southwestern regionof Sweden. Each participant was randomly assigned to one of three training techniques (i.e.PETTLEP, concentration or physical activity) or placed as a control. The instrument in usewas the CSAI-2 survey combined with a brief semi-structured qualitative interview. The studyranged from 7th till 23rd of April, 2014. The hypothesis suggested that the participant assignedto PETTLEP and concentration training would increase more in (a) self-perceivedperformance and (b) self-confidence while decreasing in (c) cognitive and somatic stateanxiety, compared to the participants assigned to physical activity or as control. The resultindicates that PETTLEP and concentration training could, to a certain extent, be beneficial toenhance self-perceived performance and self-confidence within e-Sport practice. The result isdiscussed especially in relation to the IZOF-multidimensional model. The thesis also includesdiscussions regarding methodological issues (e.g. bias effect) followed by suggestions forfuture research. / Sedan likartade konditioner finns mellan vad en e-Sport utövare och atlet bemöter utmedtävling, blir det utmanande att vetenskapligt testa huruvida traditionellt tillämpadeidrottspsykologiska tekniker skulle inverka på e-Sport utövare i dess utövade. Åtta deltagare(ålder 22-25) deltog i studien baserat på ett bekvämlighetsurval lokaliserade i sydvästraregionen av Sverige. Varje deltagare var randomiserat anförd till en av tre tränings tekniker(i.e. PETTLEP, koncentration eller fysisk aktivitet) eller placerade som kontroll. Det användainstrumentet var CSAI-2 enkäten kombinerat med en kort semistrukturerad kvalitativeintervju. Studien pågick från 7’e till 23’e april, 2014. Den föreslagna hypotesen var att dedeltagare som var anförda till PETTLEP och koncentrations träning skulle öka mer i (a)självuppskattad prestation och (b) självförtroende samt uppvisa minskning i (c) kognitiv ochsomatisk tillstånd av oro, vid jämförelse med de deltagare som var anförda till fysisk aktiviteteller som kontroll. Resultatet indikerar att PETTLEP och koncentrations träning kan, till enviss grad, vara fördelaktig för att öka självupplevd prestation samt självförtroende inom e-Sport utövande. Resultatet är diskuterats synnerligen i relation till IZOF-multidimensionelamodellen. Uppsatsen innehåller även diskussion gällande metodologiska problem (t.ex.fördoms effekter) följt av förslag till framtida forskning.

Context: The amount of Mobile Health (mHealth) applications to cultivate a healthy lifestyle or rehabilitate patients with physical or mental disabilities are increasingly available on app stores[1]. However, without a validation process, satisfactory results may not be obtained, especially for behaviour change apps.  Objectives: Discover validation tools with high adaptability and design a validation process of mHealth apps for behaviour change involving theoretical frameworks.  Methods: The author conducted a literature review of previous behaviour change theories, validation tools, and research methods to design a validation process for behaviour change apps. A mixed research method of preliminary questionnaire followed by semi-structured interview for limited amount of participants was proposed to empathy with users and evaluate features in the app. Lastly, a case study of a smoking cessation app (Myli) was practiced to examine the feasibility of the designed validation process. Results: A four-step validation process was designed as an instruction to validate mHealth apps step by step, especially behaviour change apps. From the case study, we obtained the knowledge and opinions through the survey and interview such as smoking behaviours, expectations and requirements on user experience, recommendations on features,etc, with five elder smokers and five younger medical students.  Conclusions: This paper contributes a validation study of mHealth apps that applying behaviour change theories and validation tools. Furthermore, the proposed validation process allows app developers or medical professions to adapt their own requirements in validation to meet the app users’ needs. / Sammanhang: Mobile Health (mHealth) applikationer för att bilda hälsosam livsstil eller att rehabilitera patienter med fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar är alltmer tillgängliga i appbutiker [1]. Men utan en valideringsprocess kan tillfredsställande resultat inte erhållas, särskilt i appar för beteendeförändringar. Mål: Upptäcka valideringsverktyg med hög anpassningsförmåga och designa en valideringsprocess för mHealth-appar för beteendeförändringar som involverar teoretiska ramverk. Metoder: Författaren genomförde en litteraturgenomgång av tidigare beteendeförändringsteorier, valideringsverktyg och forskningsmetoder för att utforma en valideringsprocess för appar avsedda till beteendeförändringar. En blandad forskningsmetod av ett preliminärt frågeformulär som följs upp med en semistrukturerad intervju med ett begränsat antal deltagare föreslogs för att bättre förstå användare och utvärdera funktioner i appen. Slutligen praktiserades en fallstudie av en rökavvänjningsapp (Myli) för att undersöka genomförbarheten av den designade valideringsprocessen. Resultat: En valideringsprocess i fyra steg utformades som en instruktion för att validera mHealth-appar steg för steg, särskilt appar avsedda för beteendeförändringar. Genom fallstudien fick vi kunskaper och åsikter såsom rökbeteenden, förväntningar och krav på användarupplevelse, rekommendationer om funktioner etc genom enkäten och intervjun med fem äldre rökare och fem yngre läkarstudenter. Slutsatser: Denna artikel bidrar med en valideringsstudie av mHealth-appar som tillämpar teorier för beteendeförändringar och valideringsverktyg. Dessutom möjliggör den föreslagna valideringsprocessen apputvecklare eller de medicinska yrkesverksamma att anpassa sina krav i validering för att möta appanvändarnas behov.

The main purpose of this thesis is to analyze why or why not Swedish municipalities implement the gender equality policy – ”right to work fulltime”. In order to understand this institutional change, the analysis is based on a theoretical framework consisting of two fields: political representation and feminist institutionalism. The study is divided into two empirical inquiries. The first part is based on a quantitative survey that describes the casual relationship between two independent variables; women´s political representation and party ideology, and the dependent variable; political decision about “right to work fulltime”. The findings are that women´s representation does not explain the existence of political decision. Rather, political ideology has a higher explanatory factor. The second inquiry is divided into two single-case studies; Nynäshamn, a municipality that has implemented the policy, and Eskilstuna, that failed the implementation process. Four theoretical concepts are developed and one analytical model is used to understand institutional change in these cases. The study concludes that in order to understand the implementation process in these municipalities, local and contextual institutions must be emphasized; both formal and informal institutions need to be in favor for the agents promoting change. However, to fully understand these processes, focus should be directed towards the ways in which gendered power relations shape the construction of new institutions.