Ulvsunda is a former industrial area in Stockholm facing a politically uncertain future. The intention of the project is to explore what developing it under these very circumstances would imply. How do you design for uncertain futures? For time-limited use? In a first phase I looked at the densification of a block of land, and in a second phase the development of specific buildings. The response I propose are buildings general in their interior structure and at the same time very specific in their urban expression. Individual spaces are auctioned out repetitively over time according to a concept called ‘Solids’, responding to the demands on the area over time. / Ulvsunda är ett ’före detta’ industriområde i Stockholms som befinner sig i ett planeringsmässigt vacuum. Syftet med det här projektet är att undersöka vad en utveckling under just de förutsättningarna kan innebära. Hur designar man för en osäker framtid; för tidsbegränsad användning? I en första fas studerade jag förtätnings- och stadsrumsstrategier och i en andra fas utvecklades specifika byggnader. Mitt förslag innebär byggnader med en öppen intern struktur matchat med ett specifikt yttre. Användning tilldelas genom ett system av auktioner över tid enligt ett koncept som kallas ’Solids’, på så vis kan byggnaderna svara på platsens krav över tid.

As the Stockholm Slaughterhouse district is being examined for future redevelopment to include mixed-use housing, this project explores new possibilities and relationships dealing with current issues surrounding food and its presence in the city by combining those two prime functions. / Stockholms stad planerar att utveckla Slakthusområdet från ett renodlat verksamhetsområde till att bli en stadsdel med blandad bebyggelse. I det här examensarbetet undersöker jag möjligheterna att inkludera matproduktion och distribution I ett bostadsområde genom att skapa utrymme för boende och matproduktion inom samma byggnad.

Mall after mall was built in American cities, exhaustively emulated by developers often working in concert with civic governments. In service of capital, neoliberal urban governance engages in the risky subsidization of spatio-spectacle production, working together with private business entities to bolster tax revenue and aid in private capital accumulation. The extensive replication of malls in close geographic proximity to one another across the American landscape, erected through the neoliberal partnerships of civic governments and private business interests, has greatly contributed to mall decline and mall death. There is now, however, a new spatio-spectacle that has arisen to take the place of the "great American shopping mall"—the luxury mixed-use development. These luxury mixed-use projects have been adopted as a new trend within urban development following the reality of sweeping mall decline and are proliferating across the (sub)urban landscape. Luxury mixed-use developments, I argue, are merely a continuation of late capitalism's problematic spectacle fetish. Moreover, this process is revealed to be inextricably entangled with gentrification, driven by cities' neoliberal desires to become/maintain status as global, "world-class" cities, performed through the spatialized ideology of neoliberal multiculturalism.

Projektet avser att undersöka hur en byggnad som ska möta en divers användning i urban miljö kan dela på resurser. Projektet avser att fungera som en tvärprogrammerad yta där olika användare växelverkar med sina aktiviteter över dygnets timmar likt ett stafettlopp där avlämningen blir en spännande kontaktyta. De kommersiella aktiviteterna över dagen ska samtidigt kunna fungera som allmän service på kvällstid. Kontaktytan för detta ska verka främjande för spontan social kontakt för både boende passerande och arbetande.

The subject of the diploma thesis is the elaboration of project documentation for the construction of a multifunctional building. The building is concerning three floors in one part and two floors in the other part. Entrances for residential area and services are separate. On the first floor there is a barrier-free apartment, technical facilities and there is also space for trade and services. On the second floor there are three residential units and office space. On the third floor there are housing units. The roof above the 3rd floor and partly above the 2nd floor is designed as a flat vegetation with limited access. The load-bearing and non-load-bearing masonry in the above-ground floors is made of ceramic blocks. Overhanging walls, as well as shaft walls, are designed from plasterboard. The facade is solved by the ETICS system. Ceiling structures are composed of pre-tensioned SPIROLL panels. The roof is vegetative, flat.

This thesis aims to investigate how the City of Lund, and Lund University will provide accommodation for researchers associated with the construction of the research facilities ESS and MAX IV. Furthermore, this paper will study what synergies that exist between housing for researchers, the City of Lund, and its university to attract international researchers.  There is a shortage of housing for students and researchers, especially in municipalities with higher education institutions. To solve this, the Swedish government issued a regulation that enabled universities to offer accommodation to further groups of researchers to strengthen Sweden as a research nation. With the ESS and MAX IV as catalysts for growth, the municipality of Lund will function as an important research hub on an international level. The research conducted a study of strategic documents, such as the City of Lund’s comprehensive plans and in-depth comprehensive plan. As well as a qualitative method that implemented interviews, whereby some of the questions were based on the analyzes of the document study. The interviews were constructed from three groups and will be the perspectives this thesis will discuss its results and analysis by.  The results showed the need for strategic documents to include socio-cultural values and place-based innovations to attract knowledge-intense professionals and further highlight the need for cooperation between Lund municipality and Lund University to maintain its guest researchers.

town house, mixed use house, Krizova street, Brno, vacant site

A dense, cohesive, and mixed-use urban development is today often seen as an ideal to achieve sustainability in urban districts, where densification is described as a strategy for the development of Sweden's cities. However, densification is not problem-free, and brings with it several challenges, not least for social sustainability. Gentrification, social inequality, as well as reduced green areas and public spaces, are examples of possible consequences of densification. Furthermore, social sustainability is a difficult-to-define concept that lacks a general scientific foundation for analysis, creating challenges for how the sustainability dimension should be achieved in practice. The purpose of the study was to understand if it is possible to create densely built, mixed-use, and attractive urban districts without compromising social sustainability, and if so, how this can be done in the best possible way. The relationship between density and social sustainability was studied through a case study of the future Slakthusområdet, with the hope of generating guidelines for how cities can be densified attractively while promoting social sustainability. To answer the research question – "How is a densely built urban district created while simultaneously promoting the social sustainability of the district?" – calculations were made regarding the future outdoor environments of the Slakthusområdet, as well as semi-structured interviews with key stakeholders in the project. Clear connections were shown in the results between the calculations and the interviews. The measurement results revealed significant discrepancies regarding spaciousness, density, and the space of residential courtyards, which were also reflected in the respondents' answers during the interviews. Furthermore, the calculations showed positive results in terms of street width, intersection density, walking distance to public spaces, and mixed-use, which corresponded to the ambitions expressed in the interviews regarding proximity, good accessibility, sustainable mobility, and a functioning everyday life for all residents and visitors. According to the study's conclusion, urban districts should be densified based on the unique conditions and needs of the site in a way that promotes good habits, well-being, and a high quality of life for everyone in the area. All forms of density should be studied in development projects to create a supply of what is demanded in cities while protecting social values. A balance should be achieved between physical and non-physical factors based on the context of the urban district while strengthening important social values in the place being developed. Finally, densification should be carried out with an understanding of the urban structure’s impact on human behavior by creating an even distribution of functions that promote proximity in the district and align with the site's conditions and needs. In connection with the study, guidelines were developed regarding collaboration, the planning process, flexibility, measurement methods, and the development of infrastructure as support in the development of densely built and socially sustainable urban districts. / En tät, sammanhållen och funktionsblandad stadsutveckling ses idag som ett ideal för att uppnå hållbarhet i stadsdelar, där förtätning beskrivs som en strategi för Sveriges städers utveckling. Stadsförtätning är dock inte problemfritt utan för med sig en del utmaningar, inte minst för social hållbarhet. Gentrifiering, social ojämlikhet, samt minskad yta för grönområden och offentliga platser är exempel på möjliga följder av stadsförtätning. Social hållbarhet är dessutom ett svårdefinierat begrepp som saknar en allmänvetenskaplig grund för analys, vilket skapar utmaningar för hur hållbarhetsdimensionen ska uppfyllas i praktiken. Studiens syfte var att förstå om det är möjligt att skapa tätbebyggda, funktionsblandade och attraktiva stadsdelar utan att den sociala hållbarheten äventyras, och i så fall hur detta görs på bästa sätt. Sambandet mellan täthet och social hållbarhet studerades genom en fallstudie av utvecklingen av det framtida Slakthusområdet med hopp om att frambringa riktlinjer för hur städer kan förtätas attraktivt och samtidigt främja social hållbarhet. För att besvara studiens forskningsfråga – "Hur skapas en tätbebyggd stadsdel samtidigt som den sociala hållbarheten i stadsdelen främjas?" – utfördes beräkningar om Slakthusområdets framtida utemiljöer, samt semistrukturerade intervjuer med ansvariga aktörer i projektet. Resultaten om framtida Slakthusområdet visade tydliga samband mellan beräkningar och intervjuer. Mätresultaten redovisade stora avvikelser i fråga om rymlighet, täthet, och yta bostadsgårdar, vilket också speglades i intervjurespondenternas svar. Vidare visade beräkningarna goda resultat inom aspekterna gatubredd, korsningstäthet, gångavstånd till offentliga platser, och funktionsblandning, vilket stämde överens med de ambitioner som framfördes i intervjuerna om närhet, goda framkomlighetsmöjligheter, hållbar mobilitet, samt ett fungerande vardagsliv för alla invånare och besökare. Enligt studiens slutsats bör stadsdelar förtätas utifrån platsens unika förutsättningar och behov på ett sätt som leder till goda vanor, välmående, och hög livskvalitet för alla i stadsdelen. Alla former av täthet bör studeras vid utvecklingsprojekt för att skapa ett utbud av det som efterfrågas i städer samtidigt som det värnas om sociala värden. En balans bör uppnås mellan fysiska och icke-fysiska faktorer utifrån stadsdelens sammanhang samtidigt som betydelsefulla sociala värden stärks på platsen som utvecklas. Slutligen bör förtätning ske med förståelse för stadsstrukturens påverkan på det mänskliga beteendet genom att det skapas en jämn fördelning av funktioner som främjar närhet i området och som stämmer överens med platsens förutsättningar och behov. I samband med studien togs det slutligen fram riktlinjer i fråga om samarbete, planprocessen, flexibilitet, mätmetoder och utveckling av infrastruktur som stöd i utvecklingen av tätbebyggda och socialt hållbara stadsdelar.

Förtätning är ett av samhällsplaneringens mest diskuterade ämne, dels för att uppnå målen för hållbar utveckling men också för att tillgodose den ökade efterfrågan på centrala bostäder. Det finns för- och nackdelar med att planera för en kompakt stad och för en förtätning. Fördelar med att förtäta en stad och skapa blandad användning är att det leder till ett minskat bilberoende då det finns en närhet till det behövliga som exempelvis affärer, arbete och skola. Det finns en mängd olika sätt att förtäta en stad på. Det finns exempelvis påbyggnad, ombyggnad eller nybyggnad. Två strategier som har diskuterats är vertikal- och horisontell planering. Vertikal planering innebär att det byggs på höjden och har blivit ett vanligare sätt att planera på under senare tid och sättet har fått allt mer uppmärksamhet jämfört med horisontell planering där det byggs lägre byggnader på en större markyta. Rumslig multikriterieanalys kommer att tillämpas i detta arbete för att se om det finns möjliga förtätningsområden i Östersunds centrala del. Syftet med detta examensarbete är att identifiera de mest lämpliga platserna i Östersunds centrala del där en förtätning kan ske. Litteraturgranskning och intervjuer ligger som grund för framtagandet och rangordningen av de kriterier och faktorer som ingår i multikriterieanalyserna. Först granskades litteratur för att få en bättre förståelse samt en teoretisk grund för vilka faktorer och kriterier som var av betydelse att hantera i analyserna. De kriterier och faktorer som togs fram stärktes genom intervjuer med en sakkunnig planarkitekt på Östersunds kommun. De faktorer som var av betydelse skulle sedan rangordnas och detta gjordes av fem planarkitekter på Östersunds kommun. Efter detta viktades faktorerna. Viktningsmetoden som användes var Rank Sum weights (RS) (Roszkowska, 2013). Multikriterieanalyserna resulterade i nio restriktionskartor samt fem faktorkartor. Därefter skapades det två resultatkartor där den första visar på de lämpligaste platserna inom kvarteren att förtäta och den andra visar de lämpligaste kvarteren att förtäta. Detta resulterade i fyra kvarter och fem platser som fick de högsta värdena och dessa har analyserats och utvärderats mer ingående och ställts mot varandra för att få fram den mest lämpliga platsen att förtäta. Det kvarter med det högsta värdet var ”Skinnhandlaren” därefter ”Onkel Adam”, ”Lagmannen” och sist ”Magistern/Busstorget”. Utifrån beskrivningen och utvärderingarna av kvarten har studien kommit fram till att kvarteret Magistern/Busstorget var det lämpligaste att förtäta. / Densification is one of the most discussed subjects of urban planning, partly to achieve sustainable development goals, but also to meet the increased demand for central housing. There are obvious pros and cons of planning for compact citties and densification. The advantages of densifying a city and creating mixed use are that it leads to a reduced car dependency, as there is proximity to the needs, such as business, work and school. There are a variety of ways to densify a city such as vertical extension of existing buildings, rebuilding of existing houses or new construction. Two exemples of planning concepts have shaped the built environment; vertical planning means tall buildings with small footprints and it has become a more common way of planning, and the concept has gained more attention than horizontal planning, building lower buildings on a larger areas. Spatial multicriteria analysis is applied in this thesis to see if there are possible densification areas in the central part of Östersund city. The purpose of this thesis is to identify the most suitable places in the central part of Östersund city where a densification can occur. The literature review and interviews form the basis of the development of the analysis, containing the ranking of the criteria and factors. First, literature was reviewed to gain a better understanding as well as a theoretical basis for the factors and criteria that were relevant to manage in the analyses. The criteria and factors were strengthened through interviews with an expert level architect of Östersund municipality office. The factors that were relevant were then ranked by five planners at Östersund municipality office. After that, the factors were weighted. The weighting method used was Rank Sum weights (RS) (Roszkowska, 2013). The MCA resulted in nine restriction maps and five factor maps. Then, two result maps were created where the first shows the most suitable places in the neighbourhoods to densify and the other shows the most suitable neighbourhood area to densify. This resulted in four neighbourhoods and five places that received the highest values, and these have been analyzed and evaluated more thoroughly and set against each other to find the most suitable site to densify. The neighbourhoods with the highest value was "Skinnhandlaren" then "Onkel Adam", "Lagmannen" and last "Magistern/ Busstorget". Based on the description and the evaluations of the neighbourhoods, the study has found that the Magister/Busstorget neighbourhood was the most suitable for densification.

An exploration to utilize the notion of a screen in order to orchestrate an urban response, an urban mixed-use building. It is an investigation into the contradictions of materiality and the inherent values of organistic and rigid geometries and formations in terms of architecture and the facade. Two screens make use of pattern, texture, and layering to create a sense of order and chaos within the same instance. This is most noticeable through the introduction of light, natural and artificial. These screens are a reflection of the ripples, webs, and vibrations of all human activity. This is an investigation into repetition and layering, covering and wrapping, and ultimately creating an enjoyable environment to live, work, and play. The program is quite simple. On the ground floor there is a grocery store, shops, and offices. On the upper levels, there are townhomes and apartments, one and two bedroom. / Master of Architecture