Denna uppsats faller inom ämnesområdet ljud-&musikproduktion och studiens syfte är att bidra med en djupare förståelse för hur dagens lyssnare upplever binaurala egenskaper i musik. Tidigare forskning föreslår att introducera framtida lyssnare till binaural musik genom så kallade hybridmixar, vanliga stereomixar med vissa binaurala egenskaper. Metodiskt utfördes ett lyssningstest där 15 ljudutbildade personer fick jämföra två låtar, båda mixade i stereo och binauralt. För den första låten applicerades en helt binaural strategi medans den andra låten mixades som en hybridmix. Resultaten visade på att en helt binauralt mixad låt mest bidrog med förvirring och inte var att föredra över en vanlig stereomix. Dock visade sig en blandning av stereo- och binaurala egenskaper i hybridmixen vara något som lyssnarna föredrog över vanlig stereomix då det tillförde något extra och spännande. Sammanfattningsvis tyder resultaten på att hybridmixad musik är något som lyssnarna upplever både nytt och spännande, vilket skulle kunna vara det första steget mot helt binaural musik.

Uppsatsen undersöker hur de olika panoreringsteknikerna, direkt/ambient och direkt-överallt, för 5.1 surround uppfattas utav lyssnare. Enligt direkt/ambient ska alla direkta källor panoreras till frontkanalerna (L, C, R) och endast ambiens finnas i surroundkanalerna (Ls, Rs). Enligt direkt-överallt kan direkta källor panoreras till alla kanaler. Ljudstimuli i tre genrer har utav undertecknad framställts, rock/hårdrock, jazz/fusion och hip hop. Ett exempel enligt direkt/ambient och ett enligt direkt-överallt framställdes i varje genre. Vidare har två lyssningsundersökningar ägt rum, en med ”vana” lyssnare i ett kontrollrum samt en med ”vanliga” lyssnare i hemmiljö. Undersökningarna visade att de flesta föredrog direkt-överallt-produktionerna och dessa uppfattades även som mest omslutande vilket har visat sig vara en viktig egenskap för en musikproduktion i surround.

Begreppet ”fasfel” är ett förvirrat begrepp inom ljud- och musikproduktion. Fasfel – eller fasutsläckningar som det mer allmänt kallas – är ett problem som bl.a. uppkommer då flera mikrofoner används samtidigt. Ett sådant tillfälle är vid inspelning av akustiskt trumset. Mina frågeställningar leder till att fasställa vilka tekniker som lämpar bäst sig för att motverka fasutsläckningar vid inspelning och mixning av akustiskt trumset, i den mån att de inte släcker ut trummornas grundtoner, samt om bättre ljudkvalité faktiskt uppnås genom detta och hur skillnaderna i så fall uppfattas.Ett lyssningstest har genomförts där ett tjugotal personer som alla har vana inom ljud- och musikproduktion, har fått lyssna på ett antal ljudklipp med trummor inblandade. Trummorna har i varje grupp motverkats av fasutsläckningar på ett eller annat sätt. Deras uppgift har sedan varit att bedöma ljudklippens ljudkvalité.Resultatet visar att det går att motverka fasutsläckning av ett trumsets trummors grundtoner, och att skillnader i ljudkvalité finns – till fördel för de ljudklipp som motverkats från fasutsläckningar. Speciellt en av dessa tekniker bevarade trummornas grundtoner bäst. Dock är skillnaderna små, och flera anser dem vara obetydliga. Huruvida jobbet att motverka fasutsläckningarna är värt det eller inte, beror således från fall till fall; det beror helt enkelt på vilken ljudkaraktär på trummorna som eftersträvas.

Med kunskap om mixningsstilar och mixningsideal i musikgenrer som grund, undersöker den här forskningen en kategorisering av musik som tar fäste i instrumentering. Syftet är att undersöka möjliga mixningsstilar och mixningsideal beroende på om instrumenteringen är samplingsbaserad eller livespelad. Forskningen ämnar till att kunna presentera hur nutida mixningsteknikers och producenters tankevärldar ser ut kring fenomenet. Metoden som använts är en kvalitativ datainsamling med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar på flera återkommande svar till de två kategorierna, samplingsbaserad musik och livespelad musik. Samplingsbaserad musik förväntas låta mer progressivt, innehålla mer separation, mer ”high-end” och ”low-end”, generellt starkare och ”dyrare” ideal. Medan livespelad musik förväntas låta mer verkligt och har en generellt rakare frekvenskurva i sin mix. Diskussionen visar på flera möjliga metoder att kunna genomföra liknande forskningar som kan resultera i starkare reliabilitet och validitet. Felkällor i den här forskningen tas upp, däribland bristen på respondenter.

I detta arbete har jag undersökt hur reamping av mina låtars syntar påverkar min konstnärlighet. Jag har gjort detta genom att producera tre låtar. Efter det tog jag syntarna och använder reamp för att forma ljuden på nytt. Resultatet blev tre låtar i två versioner. På så sätt kunde jag reflektera över hur metoden påverkat min konstnärlighet. Jag kom fram till att reamping är ett bra sätt för att utveckla sin konstnärlighet. Att använda metoden i praktiken är en övervägning om hur mycket tid och resurser som man har tillgång till.

Första gången jag upplevde musik i Dolby Atmos blev jag helt såld. Ljudupplevelsen var något jag aldrig tidigare varit med om i en studio. Ljuden omslöt mig från alla håll och när jag slöt mina ögon förvandlades rummet till en annan plats. Jag var där. I epicentret av musiken. Min drivkraft har sedan dess varit att bemästra formatet till den grad att jag kan utveckla mitt konstnärliga material i formatet. Efter att ha producerat och mixat musik i stereo i många år, var jag nyfiken på vad Atmos kunde bidra med till min egen konstnärliga utveckling. Tillsammans med Dolby Laboratories som extern partner har detta konstnärliga projekt utgått från frågorna; Vilket mervärde ger Dolby Atmos till mig som musikproducent? Hur skiljer sig mina artistiska val i jämförelse med stereo-produktion? Kommer min spatiala lyssningsförmåga att bli påverkad och hur formas mina mixningskonventioner? Det konstnärliga materialet som framtogs under projektets gång formades genom en processinriktad metodik och resulterade i fem låtar som vävdes ihop till en svit. Insikter och lärdomar presenteras löpande genom texten genom analysering av dokumentation från skriftliga anteckningar, samtal med Dolby Laboratories, diskussion med kollegor samt skärminspelningar från skapandeprocessen.

I detta arbete undersökte jag hur begränsade panoreringsmöjligheter påverkade mitt producerande och låtskrivande. Genom att enbart placera ljud fullt vänster/höger (de två uppspelningskanalerna i stereoformatet) i en mix utmanade jag min uppfattning av musikalisk balans ur ett mixtekniskt perspektiv. Jag arbetade med fyra låtar totalt, två helt från början för att fokusera på låtskrivarprocessen och två låtar som redan var skrivna för att fokusera på produktion.  Ljudbilden som skapades kändes obekant till en början och sedan naturligare över tid. Som mixtekniskt intresserad och som ofta lägger tid på att designa ljud så gav denna metod mig en konstnärlig knuff som gjorde att jag arbetade mycket snabbare än vanligt. Jag upptäckte även att musikaliska händelser i en ljudbild (exempelvis trumslag eller byte av ton) påverkade min uppfattning av balans och jag insåg att dessa händelser sträckte sig över frekvensspektret. Istället för att se på balans som något jämnt hela tiden så såg jag efteråt på balans som förhållandet mellan musikaliska händelser. Händelsetäthet och frekvensinnehåll påverkade min uppmärksamhet. Händelser med olikt frekvensinnehåll gav känslan av att de balanserade varandra, lägre frekvenser fångade min uppmärksamhet lite mer jämfört med högre. Jag insåg att jag tidigare underskattat vikten av panorering i en ljudbild och att det fanns mer för mig att utforska inom området, denna typ av panorering är definitivt något jag skulle använda mig av i framtida produktioner.

Syftet med detta arbete var att undersöka olika sound inom genren death metal. Genren har präglats av olika ljudbilder sett ur ett geografiskt spridningsperspektiv och sedan di- versifierats stilistiskt under åren som gått. Genom analys av olika metalbands låtar iden- tifierades sex olika sound som återspeglade olika perioder och stilistiska trender. I stu- dien undersöktes hur dessa sound kan uppnås genom mixning och vad som eventuellt särskiljer de olika sounden från varandra. Hela arbetet baserades på en inspelning av två egenskrivna låtar som agerade utgångspunkt för mixningen. Inspelningen behövde vara så musikaliskt bred som möjligt för att kunna fånga många olika sound. Med utgångs- punkt i inspelningen mixades de båda låtarna utifrån analys utförd med hjälp av olika referenslåtar. Olika element hämtades från dessa referenslåtar för att skapa en helhet som fångade det specifika sound som skulle efterliknas. Trots god planering och analys, före genomförandet av inspelningen, så visade sig tekniska och musikaliska brister som skulle komma att inverka på arbetet. Resultatet blev inte helt optimalt då specifik utrust- ning, som skulle krävts för att åstadkomma det bästa resultatet för alla sound, inte fanns tillgänglig under arbetets gång. Flera nya insikter har gett perspektiv på det egna arbetet och brister i det egna arbetssättet. Insikter betydelsefulla för att komma närmre ett speci- fikt death metal-sound.

Syftet med mitt arbete har varit att få en djupare insyn i mitt eget mixande samt att ta reda på vad som eventuellt utvecklas med mitt mixande under arbetets gång. Min metod har varit att utgå från mitt nuvarande tillvägagångssätt, att mixa mot referenslåtar och i olika rum samt att föra anteckningar över min process. På så vis hoppades jag belysa hur jag mixar och vad som fungerar för mig. Arbetet genomfördes under fyra veckor och jag mixade under perioden tolv låtar. Detta innebar för mig en högre produktionstakt mot vad jag tidigare har mixat i. Undersökningen resulterade i många värdefulla insikter kring mitt eget sätt att mixa och gav mig betydelsefulla lärdomar som jag bär med mig in i framtiden. Tydligast var insikten om hur pass lång tid jag kan mixa fokuserat och när det är dags att ta en paus. / <p>På grund av upphovsrättsliga skäl publiceras ej allt ljudande material.</p>

I denna studie granskas ett utvalt antal intelligenta plug-ins, för att fastställa om de gör vad som utlovas enligt deras produktbeskrivning. Avsikten med detta arbete är att ge en bild av vad man kan förvänta sig av denna nya teknologi i avseende till funktionalitet och effektivitet. Med hjälp av olika analystekniker granskas 11 ljudspår, både separat och tillsammans, för att ge en objektiv (data) bedömning av dessa plug-ins prestanda. En subjektiv (mänsklig) bedömning, via ett lyssningstest, utförs även på en låt mixad i två versioner; en av mig samt en mixad av de utvalda intelligenta plug-insen. Analysen av detta fann att prestanda och funktionalitet motsvarades av dessa intelligenta plug-ins produktbeskrivningar utifrån vad som undersökts, samt att testpersonerna upplevde att den “intelligenta mixen” innehöll flest musikaliskt tilltalande attribut