It is more common now to purchase products and services on the Internet. More and more companies choose to sell their services and products this way. Some services and products the customers can get delivered directly to their computers. Therefore, it is important for entrepreneurs to know when they risk a permanent establishment in another country due to their Internet based activity. If the company gets a permanent establishment in the other country, the other country can tax the income which is relatable to the company’s permanent establishment. The definition of a permanent establishment in Swedish legislation mainly correspond with the OECD:s definition of a permanent establishment. To get a permanent establishment the business shall operate through a fixed place and have a certain degree of permanence. The business should also be wholly or partly carried out in that fixed place. If these requirements are not fulfilled the company will not get a permanent establishment. The OECD does not consider a website a permanent establishment, but the server on which the website is stored can be a permanent establishment. If a website and a server work together they can be considered a “dependent” agent for the company and thereby, the company gets a permanent establishment. The fixed place for the server is the room where it is placed. For the server to be considered a permanent it has to be at the fixed place for six months. The business shall wholly or partly be carried out in that fixed place. The server is considered an automatic equipment; therefore, personnel are not required to be present at the fixed place. Not everyone has the same interpretation concerning if a server shall give a permanent establishment. Therefore, we would like to see a sketch of an international common legislation in income taxation concerning Internet based activity. It would make it easier for all parties to have a common interpretation of the legislation. / Det blir allt mer vanligt att köpa varor och tjänster via Internet. Fler och fler företag väljer att sälja sina tjänster och produkter med hjälp av Internet. Vissa tjänster och produkter kan köparen få levererade direkt till sin dator. Det är därför viktigt för företagare att veta när de riskerar att få fast driftställe i ett annat land på grund av sin internetbaserade verksamhet. Får företaget fast driftställe i det andra landet kan detta land beskatta den inkomst som är hänförlig till det fasta driftstället. Definitionen för fast driftställe i den svenska lagstiftningen stämmer till stor del överens med OECD:s definition av fast driftställe. För att få fast driftställe skall affärsverksamheten drivas från en bestämd plats, ha en viss grad av varaktighet och verksamheten skall helt eller delvis drivas från den bestämda platsen. Uppfylls inte dessa krav kan företaget inte få ett fast driftställe. OECD anser att en hemsida inte kan ge fast driftställe, men servern som hemsidan finns lagrad på kan vara ett fast driftställe. Verkar en hemsida och en server tillsammans kan dessa anses vara en ”beroende” agent för företaget och därmed får företaget ett fast driftställe. Den bestämda platsen för en server anses vara det rum som den befinner sig i. För att servern skall anses vara stadigvarande skall den vara sex månader på den bestämda platsen. Verksamheten skall drivas helt eller delvis genom den bestämda platsen. En server ses som automatisk utrustning och därmed krävs inte att personal är närvarande på den bestämda platsen. Alla har inte samma tolkning gällande om en server skall ge fast driftställe. Därför ser vi gärna att en gemensam internationell lagstiftning i inkomstbeskattning tas fram gällande internetbaserad verksamhet. Det skulle underlätta för alla parter att ha en gemensam tolkning av lagstiftningen.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om och varför Sverige bör ingå skatteavtal med afrikanska utvecklingsländer. Sverige är medlem i OECD och har en lång tradition av skatteavtal framför allt gentemot andra industrialiserade länder. Afrikanska utvecklingsländer däremot har inte ett lika utvecklat skattesystem eller konkurrenskraftigt skatteavtalsnät och har andra förutsättningar än Sverige på den globala marknaden. Frågan om varför skatteavtal behövs mellan Sverige och afrikanska u-länder ska belysas genom dessa två vitt skilda perspektiv och utgångspunkter. Jag ifrågasätter även vilka incitament afrikanska stater har för att ingå skatteavtal med Sverige. För ytterligare vetenskaplig förankring har jag valt att granska tre av Sveriges skatteavtal med afrikanska länder. Hur förhåller sig de utvalda skatteavtalen i förhållande till FN:s modellavtal och vilka konsekvenser innebär detta för avtalen mellan Sverige och de utvalda afrikanska länderna? Förhoppningen är att uppsatsen ska bidra till att ge handlingsdirektiv för hur Sverige borde agera i frågan om skatteavtal gentemot afrikanska utvecklingsländer.

The purpose of this thesis is to examine whether the concept of permanent establishment, as defined in Article 5 of the OECD Model Tax Convention on Income and Capital, is applicable to electronic commerce and if so whether the current definition is able to appropriately deal with the challenges of electronic commerce. In 2003, the OECD added a new section to the Commentary on the Model Tax Convention on Article 5. The new section is a clarification on the application of the permanent establishment definition in electronic commerce. The current definition of permanent establishment in the Model Tax Convention relies on the physical presence of a foreign corporation as the threshold for source taxation. While the current definition, prima facie, might be applicable on electronic commerce, the highly mobile nature of electronic commerce might affect the current revenue distribution equilibrium between states.

<p>The purpose of this thesis is to examine whether the concept of permanent establishment, as defined in Article 5 of the OECD Model Tax Convention on Income and Capital, is applicable to electronic commerce and if so whether the current definition is able to appropriately deal with the challenges of electronic commerce.</p><p>In 2003, the OECD added a new section to the Commentary on the Model Tax Convention on Article 5. The new section is a clarification on the application of the permanent establishment definition in electronic commerce.</p><p>The current definition of permanent establishment in the Model Tax Convention relies on the physical presence of a foreign corporation as the threshold for source taxation. While the current definition, <em>prima facie</em>, might be applicable on electronic commerce, the highly mobile nature of electronic commerce might affect the current revenue distribution equilibrium between states.</p>

Begreppet beneficial owner finns i artiklarna 10, 11 och 12 i OECD:s modellavtal och är viktigt då det krävs att en part utgör beneficial owner för att denne ska ha rätt till den skattelättnad som erbjuds i de relevanta artiklarna. Då begreppet är oklart har OECD gett ut förslag på nya kommentarer till det i avsikt att klargöra dess innebörd. Uppsatsens syfte är att utreda innebörden av beneficial owner i artiklarna 10, 11 och 12 i OECD:s modellavtal från ett tolknings och tillämpnings perspektiv. Av utredningen framkom att begreppet enbart bör tolkas enligt modellavtalet och att det ska tillämpas i situationer, i vilket en mottagare av en inkomst har en skyldighet relaterad till att vidarebefordra inkomsten till en annan part och därför agerar som en mellanhandel. Om en part har en sådan skyldighet kan denne inte utgöra beneficial owner. I nuläget är dock termen relaterad oklar och författaren anser att den bör klargöras av OECD snarast. Vid utredningen om en part utgör beneficial owner bör först ett legalt tillvägagångsätt användas för att undersöka om det finns en skyldighet relaterad till att vidarebefordra inkomsten i partens legala dokument. Om detta inte hittas bör därefter både ett legalt och faktabaserat tillvägagångsätt användas, vid utredningen av fakta och omständigheter för att se om det finns substans som visar på att parten i praktiken är bunden (som om att parten hade en kontraktuell eller legal skyldighet) att vidarebefordra inkomsten.   Författarens slutsats blev att en part för att utgöra beneficial owner måste vara den som har rätten att använda den mottagna inkomsten efter vilja och även vara den som faktiskt åtnjuter de ekonomiska fördelarna av denna. Vidare måste parten också behandlas som ägaren till inkomsten i skattehänseende i hemviststaten, då en skattelättnad inte bör ges om det inte föreligger en risk för dubbelbeskattning. / The term beneficial owner is contained in articles 10, 11 and 12 in the OECD Model Tax Convention and is of importance since it is required that a party is the beneficial owner in order to be entitled to the tax relief offered in the relevant articles. Since the term is unclear, OECD has published proposals for new comments to clarify its meaning. The purpose of this study is to investigate the meaning of the term beneficial owner in articles 10, 11 and 12 in the OECD Model Tax Convention from an interpretation and application perspective. The investigation revealed that the term should only be interpreted in accordance with the OECD Model Tax Convention and that it aims at a recipient who has an obligation related to forwarding an income to another party and who is therefore acting as an intermediary. If a party has such an obligation, then he cannot be the beneficial owner. At present the term related is unclear and the author thinks that it should be clarified by the OECD as soon as possible. When investigating whether a party is the beneficial owner a legal approach should be used first to examine whether there is an obligation related to forwarding the income in the party's legal documents. If this is not found, then both a legal and factual approach should be used when examining the facts and circumstances in order to see if there is substance to show that the party is in practice bound (as if that party had a contractual or legal obligation) to forward the income. The author's conclusion is that a part to be the beneficial owner must be the one who has the right to use the received income as they wish and also be the one who actually enjoys the economic benefits of it. Furthermore, the party must also be treated as the owner of the income for tax purposes in the State of residence, since tax relief should not be given unless there is a risk of double taxation.

No description available.