<p>Long time average wind conditions at potential wind turbine sites are of great importance when deciding if an investment will be economically safe. Wind climate estimates such as these are traditionally done with in situ measurements for a number of months. During recent years, a wind climate database has been developed at the Department of Earth Sciences, Meteorology at Uppsala University. The database is based on model runs with the higher order closure mesoscale MIUU-model in combination with long term statistics of the geostrophic wind, and is now used as a complement to in situ measurements, hence speeding up the process of turbine siting. With this background, a study has been made investigating how well actual power productions during the years 2004-2006 from 21 Swedish wind turbines correlate with theoretically derived power productions for the corresponding sites.</p><p>When comparing theoretically derived power productions based on long term statistics with measurements from a shorter time period, correction is necessary to be able to make relevant comparisons. This normal year correction is a main focus, and a number of different wind energy indices which are used for this purpose are evaluated. Two publicly available (Swedish and Danish Wind Index) and one derived theoretically from physical relationships and NCEP/NCAR reanalysis data (Geostrophic Wind Index). Initial testing suggests in some cases very different results when correcting with the three indices and further investigation is necessary. An evaluation of the Geostrophic Wind Index is made with the use of in situ measurements.</p><p>When correcting measurement periods limited in time to a long term average, a larger statistical dispersion is expected with shorter measurement periods, decreasing with longer periods. In order to investigate this assumption, a wind speed measurement dataset of 7 years were corrected with the Geostrophic Wind Index, simulating a number of hypothetical measurement periods of various lengths. When normal year correcting a measurement period of specific length, the statistical dispersion decreases significantly during the first 10 months. A reduction to about half the initial statistical dispersion can be seen after just 5 months of measurements.</p><p>Results show that the theoretical normal year corrected power productions in general are around 15-20% lower than expected. A probable explanation for the larger part of this bias is serious problems with the reported time-not-in-operation for wind turbines in official power production statistics. This makes it impossible to compare actual power production with theoretically derived without more detailed information. The theoretically derived Geostrophic Wind Index correlates well to measurements, however a theoretically expected cubed relationship of wind speed seem to account for the total energy of the wind. Such an amount of energy can not be absorbed by the wind turbines when wind speed conditions are a lot higher than normal.</p> / <p>Vindklimatet vid tänkbara platser för uppförande av vindkraftverk är avgörande när det beslutas huruvida det är en lämplig placering eller ej. Bedömning av vindklimatet görs vanligtvis genom vindmätningar på plats under ett antal månader. Under de senaste åren har en vindkarteringsdatabas utvecklats vid Institutionen för Geovetenskaper, Meteorologi vid Uppsala universitet. Databasen baseras på modellkörningar av en högre ordningens mesoskale-modell, MIUU-modellen, i kombination med klimatologisk statistik för den geostrofiska vinden. Denna används numera som komplement till vindmätningar på plats, vilket snabbar upp bedömningen av lämpliga platser. Mot denna bakgrund har en studie genomförts som undersöker hur bra faktisk energiproduktion under åren 2004-2006 från 21 vindkraftverk stämmer överens med teoretiskt härledd förväntad energiproduktion för motsvarande platser. Om teoretiskt härledd energiproduktion baserad på långtidsstatistik ska jämföras med mätningar från en kortare tidsperiod måste korrektion ske för att kunna göra relevanta jämförelser. Denna normalårskorrektion genomförs med hjälp av olika vindenergiindex. En utvärdering av de som finns allmänt tillgängliga (Svenskt vindindex och Danskt vindindex) och ett som härletts teoretiskt från fysikaliska samband och NCEP/NCAR återanalysdata (Geostrofiskt vindindex) görs. Inledande tester antyder att man får varierande resultat med de tre indexen och en djupare utvärdering genomförs, framförallt av det Geostrofiska vindindexet där vindmätningar används för att söka verifiera dess giltighet.</p><p>När kortare tidsbegränsade mätperioder korrigeras till ett långtidsmedelvärde förväntas en större statistisk spridning vid kortare mätperioder, minskande med ökande mätlängd. För att undersöka detta antagande används 7 års vindmätningar som korrigeras med det Geostrofiska vindindexet. I detta simuleras ett antal hypotetiskt tänkta mätperioder av olika längd. När en mätperiod av specifik längd normalårskorrigeras minskar den statistiska spridningen kraftigt under de första 10 månaderna. En halvering av den inledande statistiska spridningen kan ses efter endast 5 månaders mätningar.</p><p>Resultaten visar att teoretiskt härledd normalårskorrigerad energiproduktion generellt är ungefär 15-20% lägre än väntat. En trolig förklaring till merparten av denna skillnad är allvarliga problem med rapporterad hindertid för vindkraftverk i den officiella statistiken. Något som gör det omöjligt att jämföra faktisk energiproduktion med teoretiskt härledd utan mer detaljerad information. Det teoretiskt härledda Geostrofiska vindindexet stämmer väl överens med vindmätningar. Ett teoretiskt förväntat förhållande där energi är proportionellt mot kuben av vindhastigheten visar sig rimligen ta hänsyn till den totala energin i vinden. En sådan energimängd kan inte tas till vara av vindkraftverk när vindhastighetsförhållandena är avsevärt högre än de normala.</p>

Long time average wind conditions at potential wind turbine sites are of great importance when deciding if an investment will be economically safe. Wind climate estimates such as these are traditionally done with in situ measurements for a number of months. During recent years, a wind climate database has been developed at the Department of Earth Sciences, Meteorology at Uppsala University. The database is based on model runs with the higher order closure mesoscale MIUU-model in combination with long term statistics of the geostrophic wind, and is now used as a complement to in situ measurements, hence speeding up the process of turbine siting. With this background, a study has been made investigating how well actual power productions during the years 2004-2006 from 21 Swedish wind turbines correlate with theoretically derived power productions for the corresponding sites. When comparing theoretically derived power productions based on long term statistics with measurements from a shorter time period, correction is necessary to be able to make relevant comparisons. This normal year correction is a main focus, and a number of different wind energy indices which are used for this purpose are evaluated. Two publicly available (Swedish and Danish Wind Index) and one derived theoretically from physical relationships and NCEP/NCAR reanalysis data (Geostrophic Wind Index). Initial testing suggests in some cases very different results when correcting with the three indices and further investigation is necessary. An evaluation of the Geostrophic Wind Index is made with the use of in situ measurements. When correcting measurement periods limited in time to a long term average, a larger statistical dispersion is expected with shorter measurement periods, decreasing with longer periods. In order to investigate this assumption, a wind speed measurement dataset of 7 years were corrected with the Geostrophic Wind Index, simulating a number of hypothetical measurement periods of various lengths. When normal year correcting a measurement period of specific length, the statistical dispersion decreases significantly during the first 10 months. A reduction to about half the initial statistical dispersion can be seen after just 5 months of measurements. Results show that the theoretical normal year corrected power productions in general are around 15-20% lower than expected. A probable explanation for the larger part of this bias is serious problems with the reported time-not-in-operation for wind turbines in official power production statistics. This makes it impossible to compare actual power production with theoretically derived without more detailed information. The theoretically derived Geostrophic Wind Index correlates well to measurements, however a theoretically expected cubed relationship of wind speed seem to account for the total energy of the wind. Such an amount of energy can not be absorbed by the wind turbines when wind speed conditions are a lot higher than normal. / Vindklimatet vid tänkbara platser för uppförande av vindkraftverk är avgörande när det beslutas huruvida det är en lämplig placering eller ej. Bedömning av vindklimatet görs vanligtvis genom vindmätningar på plats under ett antal månader. Under de senaste åren har en vindkarteringsdatabas utvecklats vid Institutionen för Geovetenskaper, Meteorologi vid Uppsala universitet. Databasen baseras på modellkörningar av en högre ordningens mesoskale-modell, MIUU-modellen, i kombination med klimatologisk statistik för den geostrofiska vinden. Denna används numera som komplement till vindmätningar på plats, vilket snabbar upp bedömningen av lämpliga platser. Mot denna bakgrund har en studie genomförts som undersöker hur bra faktisk energiproduktion under åren 2004-2006 från 21 vindkraftverk stämmer överens med teoretiskt härledd förväntad energiproduktion för motsvarande platser. Om teoretiskt härledd energiproduktion baserad på långtidsstatistik ska jämföras med mätningar från en kortare tidsperiod måste korrektion ske för att kunna göra relevanta jämförelser. Denna normalårskorrektion genomförs med hjälp av olika vindenergiindex. En utvärdering av de som finns allmänt tillgängliga (Svenskt vindindex och Danskt vindindex) och ett som härletts teoretiskt från fysikaliska samband och NCEP/NCAR återanalysdata (Geostrofiskt vindindex) görs. Inledande tester antyder att man får varierande resultat med de tre indexen och en djupare utvärdering genomförs, framförallt av det Geostrofiska vindindexet där vindmätningar används för att söka verifiera dess giltighet. När kortare tidsbegränsade mätperioder korrigeras till ett långtidsmedelvärde förväntas en större statistisk spridning vid kortare mätperioder, minskande med ökande mätlängd. För att undersöka detta antagande används 7 års vindmätningar som korrigeras med det Geostrofiska vindindexet. I detta simuleras ett antal hypotetiskt tänkta mätperioder av olika längd. När en mätperiod av specifik längd normalårskorrigeras minskar den statistiska spridningen kraftigt under de första 10 månaderna. En halvering av den inledande statistiska spridningen kan ses efter endast 5 månaders mätningar. Resultaten visar att teoretiskt härledd normalårskorrigerad energiproduktion generellt är ungefär 15-20% lägre än väntat. En trolig förklaring till merparten av denna skillnad är allvarliga problem med rapporterad hindertid för vindkraftverk i den officiella statistiken. Något som gör det omöjligt att jämföra faktisk energiproduktion med teoretiskt härledd utan mer detaljerad information. Det teoretiskt härledda Geostrofiska vindindexet stämmer väl överens med vindmätningar. Ett teoretiskt förväntat förhållande där energi är proportionellt mot kuben av vindhastigheten visar sig rimligen ta hänsyn till den totala energin i vinden. En sådan energimängd kan inte tas till vara av vindkraftverk när vindhastighetsförhållandena är avsevärt högre än de normala.

Cette thèse propose une méthode d'ingénierie des connaissances contextuelles qui permet la modélisation et l'identification du contexte explicatif d'un critère observé. Le contexte est constitué de connaissances explicatives situées permettant une représentation élicitée valide d'un objet dans la situation visée. Ces connaissances sont généralement découvertes lors de l'observation de la réalisation de l'activité dans laquelle cet objet est impliqué. Elles sont donc difficiles à décrire en début d'analyse d'une activité. Toutefois, elles restent nécessaires pour la définition, l'explication et la compréhension efficace d'une activité selon un critère observé caractérisant cette dernière. Cette thèse propose la définition progressive du contexte satisfaisant pour expliquer un critère observé lors de l'observation d'une activité. Cette recherche mobilise les traces d'interaction de l'activité analysée, précise la notion de contexte et exploite les méthodes de fouille de données pour réaliser la catégorisation et la classification d'un critère observé en distinguant les paramètres contextuels et non contextuels. L'environnement développé sur les principes des traces d'interaction, permet d'assister la découverte du contexte explicatif par une approche interactive, à l'aide des connaissances de l'analyste, de distinguer ce qui est contexte de ce qui ne l'est pas. Nous montrons qu'il est possible de construire un contexte valide, en le « découvrant » et en le formulant sous une forme générique, telle que proposée dans la littérature. Une application de la méthode a été effectuée en situation de conduite automobile pour modéliser et identifier le contexte explicatif de la consommation en carburant. En s'appuyant sur les connaissances existantes du domaine, la validation de la méthode est effectuée en étudiant qualitativement les connaissances produites sur la consommation réelle en carburant. La méthode est validée quantitativement en appliquant les règles de classifications établies sur des données collectées de l'activité de conduite. Cette illustration de l'analyse de l'activité de conduite automobile avec la méthode de découverte de connaissances contextuelles, pour déterminer le contexte explicatif de la consommation en carburant, a été effectuée à l'Ifsttar sur des données réelles collectées lors de l'activité de conduite en situation naturelle. Les expérimentations menées montrent des résultats encourageants et permettent d'envisager l'intégration de la méthode de découverte de connaissances contextuelles dans les pratiques des analystes de l'Ifsttar / This thesis proposes an engineering method of contextual knowledge that allows identification and modelling of explanatory context of observed criteria. The context consists of located explanatory knowledge allowing valid representation of an object in the covered situation. This knowledge is generally elicited when observing the activity performance in which the object is involved. They are therefore difficult to describe in the beginning of activity analysis but are necessary for the definition, explanation and effective understanding of an activity according to an observed criterion characterizing this activity. This thesis proposes a progressive definition of adequate context to explain an observed criterion during activity observation. The research mobilizes interaction traces of the analysed activity, clarify context notion and uses data mining methods for classification or categorization of an observed criterion by distinguishing contextual parameters and no contextual parameters. The developed environment, based on interaction traces principles, allows to assist explanatory context discovery by interactive approach, using context analyst knowledge. We demonstrate that it’s possible to build a valid context, by discovering it and by formulating it in a generic form as proposed in literature. An application of the method was performed in driving situation to identify and model the explanatory context of fuel consumption. The method validation is performed by studying produced knowledge on fuel consumption, qualitatively by relying on existing domain knowledge and quantitatively by applying classification rules established trough data collected from driving activity. This illustration of driving activity analysis with the contextual knowledge discovery method to determine explanatory context of fuel consumption was conducted at Ifsttar on real data, collected during driving activity in natural driving situation. The led experiments show encouraging results and allows considering the integration of contextual knowledge discovery method in Ifsttar analyst practices

La notion de « double contemporanéité » de l’art souhaite s’inscrire dans une démarche plastique et théorique actuelle. Cette notion, aux allures de concept, semble contester le nouvel ordre artistique qui se cache la locution « art contemporain ». En Occident, en Orient, et en Afrique, on parle couramment d’ « art contemporain » pour désigner certaines productions artistiques actuelles. Ainsi, l’expression « art-contemporain : en un seul mot» (Jean-Pierre Cometti) semble être une « logique » artistique. Quels sont les objets que nous rassemblons sous cette expression ? Sur quelles bases objectives peut-on déterminer la « temporalité » de l’objet contemporain ? Face à toutes ces interrogations, cette thèse défend l’ambigüité du terme « contemporain » à travers le concept de la « double contemporanéité » de l’objet d’art. Aujourd’hui, quels types d’objets d’art méritent le qualificatif d’œuvre contemporaine ? Qu’est-ce que le contemporain ? La première partie de cette thèse invite au parcours du scénario d’un « jeu de rôle ». Existe-t-il un rapport entre l’art et le jeu ? Dans ce jeu, je souligne l’usage du terme « contemporain » en ce qu’il peut renvoyer à l’ « anachronisme » des choses. La deuxième partie de la thèse embrasse la notion de « double contemporanéité ». Cette notion se positionne comme un repère. A partir de ce dernier, je situe ma position dans le « monde de l’art ». Depuis mon inclusion, la double contemporanéité se dessine dans la confrontation entre « l’objet modelé » et « l’objet manufacturé ». Cette « hybridation » n’est-elle pas la marque visible d’un art de réconciliation ? / The notion of the “double contemporaneity’’ of art wishes to be part of a current plastic and theoretical approach. This notion, which looks like a concept, seems to challenge the new artistic order that is hidden under the banner of “contemporary art”. In the West, in the East, and in Africa, contemporary art is commonly used to refer to some of today’s artistic productions. Thus, the expression « contemporary-art: in one word » (Jean-Pierre Cometti) seems to be a artistic logic. What are the objects we collect under this expression? On which objective bases can we determine the temporality of the contemporary object? Face with these questions, this thesis defends the ambiguity of the contemporary term through the concept of the « double contemporaneity » of art. Today, what types of artwork deserve the label of contemporary work? What is the contemporary? The first part of this thesis invites to a scenario of a « game of roles ». Is there a relationship between art and game? In this game, I emphasize the use of the contemporary term in what it refers to the “anachronism” of things. The second part of the thesis embraces the concept of the “double contemporaneity”. This notion is positioned as a landmark. From this point of view, I situate my position in the « world of art ». Since my inclusion, the « double contemporaneity » emerges in the confrontation between « the object modeled » and « the manufactured object ». Is not this “hybridization” the visible mark of a reconciliation of art?

The study area for this dissertation is Hamilton, Ontario, Canada. / The general theme of this dissertation is understanding and enabling safe walking routes to school for children. We restrict our focus to safety issues related to the motorized-transportation environment, thereby defining safety as a function of factors that determine whether or not a child will be struck by a motor-vehicle on their journey to or from school. Our analysis is unique because it is at a small geographical scale but is representative of an entire urban environment. Working at a small geographic scale allows us to evaluate the variability in safe routes for children within our study area and apply our findings to develop a decision support tool that could be used to plan individualized routes for children in other similar urban environments. Our study area for this dissertation is Hamilton, Ontario, Canada. The findings in this dissertation contribute ideas about how features of the local road environment may and may not influence risk of collisions between child pedestrians and motor-vehicles. It also offers methodological insight for future research on pedestrian safety at small geographic scales. This dissertation demonstrates the potential reduction in the risk of child pedestrian injuries by planning safer routes to school and also introduces methods that can be used to plan safer routes for children. Our results are a reminder of the importance of understanding the interaction between environment and behaviour in research on traffic safety and offer some caution to the notion of a universal 'safe route' to school. Whether or not a particular route to school is safe will very likely be dependent both on the environment and the child's behaviour in that environment. / Dissertation / Doctor of Social Science

The chemistry of a stream is the result of different transport routes of the precipitation and the processes it undergoes in the catchment area to the stream. The transport route can involve natural processes in the ground, called diffuse sources, or some more anthropogenic sources titled point sources. In the stream, this chemistry is affected by dilution and different sources and sinks of substances. From Hovgårdens waste facility, a point source situated in Tomtaåns water catchment (20 km NE of Uppsala), waste water is released in the nearby Hovgårdsbäcken stream, bringing various metals, salts and nutrient salts. This is then transported to Lissån stream and further on to Tomtaån stream. Before connecting to Lissån, Tomtaån flows through a rural landscape without known larger point sources. This project has two purposes, one is to investigate if substance concentrations in the water changes on its transport along Hovgårdsbäcken, Lissån and Tomtaån streams and why. The other is to determine whether the mass transport from Tomtaån stream is significant for the water chemistry compared to Lissån stream. This project is based on substance concentrations measured by Uppsala Vatten AB from 2009-2014 and the writers’ own measurements from spring of 2016. The substances concerned in this project are N-tot, P-tot, NH4+, PO43-, Fe, SO42-, NO3-. The samplings made by Uppsala Vatten AB does not include Tomtaån upstream the inflow from Lissån. To obtain the size of the mass transport of Tomtaån, modelled substance concentrations along with surface types from GIS have been used. A mass balance was then calculated. The reliability of these values are then discussed. The own measurements included discharge measurements and water sampling to carry out analysis of pH, alkalinity as well as anions Cl-, SO42- and NO3-. The results showed that for Fe, P-tot and PO43-, the values were peaking after the inflow of Lissån to Tomtaån, meaning that these ones come in higher values from Tomtaån than Hovgården. N-tot, NH4+ and SO42- decrease in concentration along the transport which indicates the opposite for Fe, P-tot and PO43-. The mass transport calculated with the modelled values indicates an absurd deficit, which brings the conclusion that these are not reliable. / Ett vattendrags kemi är ett resultat av nederbördens olika transportvägar och dess processer i avrinningsområdet. Transportvägen kan innefatta naturliga processer i mark, så kallade diffusa utsläpp, och mer antropogena källor som har en bestämd utsläppspunkt, vilka benämns som punktkällor. Väl i vattendraget påverkar utspädning, källor och sänkor ämnenas halter. Från Hovgårdens avfallsanläggning, en punktkälla som ligger i Tomtaåns avrinningsområde (2 mil nordost om Uppsala), rinner avfallsvatten ut i den närliggande Hovgårdsbäcken med en rad olika typer av metaller, salter och närsalter. Detta transporteras vidare till Lissån vars flöde går ihop med Tomtaån. Tomtaån rinner innan sammanflöde med Lissån genom ett jordbrukslandskap utan större kända punktkällor men där diffusa utsläppskällor kommer till uttryck. Projektet har två syften, det ena är att undersöka om ämneshalterna i vattnet på sin transport längsmed Hovgårdsbäcken, Lissån och Tomtaån förändras och varför. Det andra är att slå fast om masstransporten från Tomtaån är betydande för vattenkemin jämfört med Lissån. Till grund för projektet ligger ämneshalter tagna vid olika punkter av Uppsala Vatten AB år 2009-2014 respektive prover tagna av författarna våren 2016. Ämnen som ligger i fokus är; N-tot, P-tot, NH4+, PO43-, Fe, SO42-, NO3-. Uppsala Vattens provtagningar innefattar inte Tomtaån uppströms. För att få fram storleken på Tomtaåns masstransport, har istället schablonvärden och markanvändningsareor tagna ur GIS använts. Med dessa schablonvärden och de empiriskt uppmätta halterna från Uppsala Vatten har massbalansberäkningen sedan gjorts. Vi kommer föra en diskussion om denna metod var tillförlitlig eller ej. Av författarna mättes vattenföring och vattenprover togs, vilka analyserades för pH och alkalinitet såväl som anjonerna: Cl-, SO42- and NO3-. Resultatet visade att ämneshalterna för Fe, P-tot and PO43- var högst efter Lissåns inflöde med Tomtaån. Vilken betyder att vattenkemin påverkas mer av Tomtaån än Hovgården. Resterande ämnen minskar i halt längsmed transporten, Hovgården bidrar med högst ämneshalt och Tomtaån påverkar vattenkemin genom utspädning. Masstransporten beräknad med schablonvärden indikerar ett massivt orimligt underskott, bedömningen är att schablonhalter ej är tillförlitliga.