Denna studie har utgångspunkt i att undersöka hur pedagoger arbetar med flerspråkighet inom förskolan, där fokus läggs på svenska som andraspråk. Syftet med studien är att belysa påvilket sätt förskollärare berättar att de kan arbeta med flerspråkighet, med fokus på svenska som andraspråk, i den dagliga verksamheten. Forskningsfrågorna som undersöks är: På vilket sätt arbetar förskollärare med flerspråkighet i verksamheten? Och vad anser förskollärare vara de viktigaste delarna i andraspråksutvecklingen? Studien är baserad på kvalitativa intervjuer av tre verksamma förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet av studien visar på att ju mer intresse och kunskap de intervjuade pedagogerna har kring barns flerspråkiga utveckling, desto högre grad arbetas det med det i verksamheten. Informanterna känner en viss osäkerhet kring arbetet med flerspråkighet i förskolan. Intervjun visar på att osäkerhet hos de tillfrågade förskollärarna landar istället i ett kulturarbete, där fokus läggs på att stärka barnets kulturella identitet.

The Aim of this study is to examine how newly arrived Somali students use their mother tongue as a method of support for the students to comprehend the Swedish language in a preparation class. The conclusion of my study originates from three key questions:   How do the students use their mother tongue as a method of support in a preparation class? In which situations (with who and when) do they use their mother tongue as a method of support? Which resources do the students use to support them with their mother tongue? To conduct the study I have used the qualitative method called participant observation. This is a technique in which I follow and observe two students in three different times. The study is based on previous research on second language development. The results shows the different ways students use their mother tongue and how all the different aspects prove to be significant in the students language development. The basic knowledge and experience they have from their first language is very helpful for the development of the students second language. The results also shows that the students use various types of code-switching to communicate with each other and how the group support each other through their mother tongue.

<p>Syftet med detta arbete har varit att belysa hur några lärare upplever vikten av</p><p>modersmålsundervisning. Jag ville även undersöka hur personalen på skolan arbetar för att</p><p>främja lärandet hos elever med ett annat modersmål än svenska i år 1 och år 3.</p><p>För att ta reda på detta har jag valt att använda mig av intervjuer och för att komplettera dessa</p><p>har jag även valt att göra observationer. Min undersökning blev kvalitativ eftersom jag ville ta</p><p>reda på hur intervjupersonerna uppfattar att de stöttar elever med ett annat modersmål än</p><p>svenska.</p><p>Genom denna studie har jag fått reda på att man på den undersökta skolan använder sig av</p><p>någonting som kallas för studieverkstad. Studieverkstadens syfte är att med hjälp av elevernas</p><p>modersmål och det svenska språket få barnen att enklare uppfatta det som sägs och görs i det</p><p>ordinarie klassrummet.</p>

<p>Vår avsikt med denna studie var att undersöka förskollärares syn på flerspråkiga barns språkutveckling. Vi har även velat belysa vilka aspekter som förskollärare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmålet samt andraspråket hos barnen. Detta är en kvalitativ studie innehållande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna är gjorda med tio stycken förskollärare arbetandes på tre olika mångkulturella förskolor. Intervjuresultaten är ställda mot litteraturen men även självbärande då det har visat sig vara svårt att finna litteratur som framhäver hur modersmålsutveckling i förskolan främjas på bästa sätt. Resultatet av intervjuerna visar att modersmålsutvecklingen i förskolans pedagogiska verksamhet varierar från obefintlig till befintlig. Även synen på andraspråksutvecklingen varierade i samma grad. Samtliga av respondenterna var eniga om att det krävs förbättring i förskolans verksamhet vad gällande flerspråksutveckling.</p>

<p>Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur lärares kunskaper och arbetssätt ser ut i arbetet med elever som har annat modersmål än svenska. Frågeställningarna vi utgick från var: Har klasslärarna utbildning/kunskaper om andraspråksinlärning? Hur utformas undervisningen i förhållande till elever med svenska som andraspråk i klassrummet? Hur integreras andraspråkseleverna i klassrummet? Hur ser samverkan med andra lärarkategorier ut? För att få svar på dessa valde vi att med hänsyn till relevant litteratur utföra en kvalitativ undersökning genom fem intervjuer med lärare i grundskolans tidigare år. Intervjuerna sammanställdes och kategoriserades utifrån frågeställningarna. Resultatet visade att lärarna inte hade fått kunskaper i ämnet i sin utbildning, de ville ha vidareutbildning i ämnet andraspråksinlärning. Det framkom också att det fanns svenska2lärare på alla skolor som eleverna fick undervisning av, men för mer än hälften av lärarna fanns inget kontinuerligt fungerande samarbetet. Lärarna i undersökningen var positiva till integrering av andraspråkseleverna. Arbetet i klassrummet såg olika ut, men bilder var vanligt förekommande. Att arbeta ämnesintegrerat ansåg lärarna kunna ge eleverna en helhetsbild och främja deras inlärning av det nya språket. Vår slutsats är att man inte ska känna oro för att ta in modersmålet i klassrummet utan uppmuntra till detta. Det behövs mer och bättre samarbete mellan lärarkategorier som planerar tillsammans. Lärarutbildningen går framåt med dessa frågor men vi anser att utbildningen bör ge mer kunskaper om andraspråksinlärning.</p>

<p>Vårt syfte med studien var att ta reda på hur lärarna på en mångkulturell skola organiserar och planerar sin undervisning samt hur de själva upplever att de stöttar alla elever. Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade fyra lärare på en mångkulturell skola för att få en insyn i deras arbete. Lärarna är elevernas länk ut till verkligheten och för att kunna ta sig in i samhället behövs ett språk. Av vårt resultat framkom att eleverna måste få stöd i båda sina språk för att kunna få ha kvar sin identitet och kultur. Slutsatsen visar också hur påfrestande det är när språket blir ett hinder för inlärning och kommunikation.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka hur lärare uppfattar, hanterar och arbetar med andraspråkselevers språkutveckling i undervisningen samt granskar hur samarbetsformer med andra lärarkategorier ser ut för att stötta språkutvecklingen för andraspråkselever. Genom kvalitativ metod har fem lärare i grundskolans tidigare år intervjuats och därmed illustreras ett axplock av lärare och deras uppfattning. Resultaten påvisar att undervisningen präglas av individualisering i en klass med andraspråkselever. För att stödja andraspråksinlärning ligger fokus på att utveckla elevernas ordförråd vilket sker främst genom muntlig kommunikation. Begreppsbildningen underlättas med hjälp av konkret material och vanligast förekommande är bilder, filmer och upplevelser. Svårigheterna är att anpassa och finna rätt nivå på klassrumsundervisningen för att stimulera samtliga elever i klassrummet. I studien uppmärksammar lärarna även en osäkerhet kring hur de ska betygsätta andraspråkselevers språkutveckling. Samarbetsformerna med andra lärarkategorier ser vitt skilda ut beroende på hur skolan organiserats. En lärare av fem samarbetar med modersmålsläraren. De övriga har mycket liten eller ingen kontakt. Alla lärare upplever att de kan ta stöd och samarbeta med SvA-läraren och specialpedagogen vid behov. Studien visar upp ett samband mellan teoretisk kunskap, lärares förhållningssätt och skolans prioriteringar kring andraspråkselever som framgångsfaktorer för andraspråkselever.</p><p>Slutsatsen är att det är gynnsamt för andraspråkselevers språkutveckling när läraren har kunskap kring andraspråksinlärning samt samarbetar med andra lärargrupper.</p>

<p>Studiens syfte var att undersöka vilka hinder och vilka möjligheter det finns ror invandrarbarn</p><p>att utveckla sitt modersmål och i andra hand utveckla det svenska språket. Den teoretiska</p><p>undersökningen besvarade frågan varför modersmål behövs. Den empiriska undersökningen</p><p>avsåg att besvara syftet utifrån frågeställningar som handlar om organisation och syn på</p><p>modersmålsstöd.</p><p>En kvalitativ metod i form av fyra intervjuer och en observation på en förskola användes. De</p><p>intervjuade var en kvinna som var pedagogisk handledare och tre män, varav två av dem var</p><p>rektorer och en var kommunfullmäktigeiedamoten. De var i åldrarna 40 till 55 år gamla.</p><p>I Halmstad pratar man 22 olika språk och det finns flera förskolor med mångfalden. Men bara</p><p>de invandrarbarn som ingår i stora grupper får modersmålsstöd. Anledningen till att alla barn</p><p>inte får stödet är ekonomiska nedskärningar och en åsikt om vilka barn som behöver</p><p>modersmålsstöd och vilka som inte behöver det.</p><p>Trots att personalen på förskolan anstränger sig för att lära de små invandrarbarnen det</p><p>svenska språket, räcker inte det i vissa situationer. Resultatet visar att det behövs flera</p><p>modersmålslärare på förskolorna som kan förklara för barnen det som är svårt att förmedla på</p><p>svenska.</p>

<p>Bakgrund: Vår studie utgår från det sociokulturella perspektivet vilket säger att barn lär sig handlingsmönster, begreppssystem, språk och värderingar i samspel med andra. Samspelet med omvärlden spelar stor roll för individens utveckling och inlärning. I ett sociokulturellt perspektiv sker lärandet genom interaktion och socialt samspel. Inbyggt i oss finns en social drift och därför är vi utrustade med en språk- och kommunikationsförmåga. Vi behöver kommunicera med varandra för att göra oss förstådda liksom för att förstå andra. Syfte: Syftet med vår studie är att belysa hur nya elever med ett annat modersmål än svenska som kommer nya från förberedelseklass till ordinarie klass, samspelar med lärare och andra elever i teoretiska respektive praktiska ämnen, samt vad samspelet har för innehåll och med vilka samspelet sker. Metod: Vi har gjort en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie där vi använt oss av observation. Vi har observerat tre nya elever med ett annat modersmål än svenska i två olika klasser. Under observationens gång har vi använt oss av ett kategorischema. Resultat: Genom vår analys har vi funnit ett mönster i de teoretiska kontra de praktiska ämnena. Detta mönster visar att samspelet mellan elev-lärare och elev-elev är mer öppet och naturligt i de praktiska ämnena än i de teoretiska ämnena. Det öppna klimatet under de praktiska lektionerna inbjuder till ett naturligt samspel eleverna och elev-lärare emellan, vilket handlar mycket om allmänna ting och händelser. Klimatet, som ofta är lärarövervakat och lugnt och tyst under de teoretiska lektionerna påverkar samspelet, som då utformas i första hand från det aktuella ämnet och med bänkkamraterna</p>

Vårt syfte med studien var att ta reda på hur lärarna på en mångkulturell skola organiserar och planerar sin undervisning samt hur de själva upplever att de stöttar alla elever. Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade fyra lärare på en mångkulturell skola för att få en insyn i deras arbete. Lärarna är elevernas länk ut till verkligheten och för att kunna ta sig in i samhället behövs ett språk. Av vårt resultat framkom att eleverna måste få stöd i båda sina språk för att kunna få ha kvar sin identitet och kultur. Slutsatsen visar också hur påfrestande det är när språket blir ett hinder för inlärning och kommunikation.