Det här arbetet fokuserar på att kartlägga SSBI-mognadsnivåer för att underlätta för företag att införa SSBI i sina organisationer med ett mer lyckat resultat. Arbetets metodansats är kvalitativ och den vetenskapliga metoden är en fallstudie som består av intervjuer på ett samarbetsföretag. Utmaningar relaterade till självständiga användare ligger till grund för intervjuerna. Olika områden inom utmaningarna har sedan identifierats med samarbetsföretaget genom intervjuerna. De olika områdena är antingen arbetssätt som samarbetsföretaget har börjat arbeta på eller ser behov av att börja arbeta på. En avstämmande intervju genomfördes sedan med en extra kunnig person inom BI på samarbetsföretaget för att fastställa samarbetsföretagets mognadsnivå inom de olika identifierade områdena. Resultatet blev tre olika mognadsnivåer av SSBI som är baserade på samarbetsföretagets mognadsnivå. De tre mognadsnivåerna består i sin tur av 24 stycken olika områden inom utmaningarna relaterade till självständiga användare inom SSBI.

As organizations grow larger, so does the information base of the organization, and the need to findimportant information increases along with it. However, many organizations are neglecting theimportance of information. Enterprise search lets users search for information in multiple informationrepositories from one single application, without having to know where the information resides. The focalfirm of this research, Findwise AB, is a Swedish IT consultancy firm specialized in delivering searchsolutions to its customers. It has been shown that not many organizations have a strategy for their internalwork with enterprise search. Therefore, Findwise wants to be able to deliver enterprise search strategies toits customers. Such a strategy would facilitate the customers’ development of their internal enterprisesearch management. However, this requires the ability to define an organization’s current and future statewith regard to enterprise search management, something that, up until now has not been possible.Therefore, the purpose of this study was to develop an enterprise search management maturity (ESMM)model, which Findwise’s consultants can use for assessing an organization’s current state, as well aspossible future state within enterprise search management. Through an extensive literature study, incombination with an empirical study consisting of a questionnaire and semi-structured interviews, theESMM model was developed. The themes of the identified maturity levels of enterprise searchmanagement are; knowledge, management, priority, standardization, and sustainability. It is concludedthat the parameters to evaluate on each of these maturity levels are the three parameters information,technology, and user. Each of these parameters consists of three specific factors to evaluate, providingguidelines for what to look at in an assessment. This will enable Findwise to define an organization’scurrent and future state within enterprise search management, as well as enable organizations to gain themost benefit out of their enterprise search solution. / När organisationer växer ökar även deras interna informationsmängd. I takt med detta, ökar även behovetav att finna relevant information inom organisationen. Tyvärr är detta något som ofta försummas avdagens organisationer. Enterprise search är en sökapplikation som möjliggör sökning i flera olikainformationskällor från endast en applikation. Detta innebär att istället för att söka igenom olikainformationskällor via separata sökfunktioner, behöver användare av en enterprise search-lösning endastgöra en enda sökning. Findwise AB är ett svenskt IT-konsultbolag som är specialiserade på att utvecklasådana enterprise search-lösningar. Ett stort problem är att organisationer ofta saknar ett konkretarbetssätt och en strategi för enterprise search. Detta leder till att det blir mycket svårt att dels realiseravärdet av söklösningen, men även till svårigheter med att definiera hur det interna arbetet kringsöklösningen bör se ut. På grund av detta vill Findwise kunna erbjuda sina kunder enterprise searchstrategier.En sådan strategi skulle underlätta kunders interna utveckling av styrprocesser för enterprisesearch. Detta kräver dock förmågan att definiera en organisations nuvarande och framtida tillstånd medavseende på styrningen av enterprise search, något som fram tills nu ej har varit möjligt. Således varsyftet med detta arbete att ta fram en mognadsmodell för utvärdering av styrprocesser för enterprisesearch. Denna mognadsmodell ska bistå Findwise-konsulter med ett verktyg för att definiera vilkenmognadsnivå en organisation befinner sig på i dagsläget, men även se var man vill befinna sig iframtiden. Från denna utvärdering kan sedan de aktiviteter identifieras, som behöver utföras för att uppnåett framtida mål och skapa en strategi för enterprise search. Denna rapport beskriver utvecklandet av ensådan mognadsmodell för styrning av enterprise search. Modellen utvecklades genom en kvalitativfallstudie på Findwise AB, där resultat från en enkät och semistrukturerade intervjuer utgör grunden förstudien. Fakta och diverse koncept har även grundats i teori. Resultatet blev en mognadsmodell beståendeav fem olika mognadsnivåer: kunskap, hantering, prioritering, standardisering och hållbarhet. Dessaanvänds för att utvärdera mognaden inom tre huvudområden av enterprise search: information, teknik ochanvändare. Inom varje område är tre olika faktorer identifierade, som bidrar med riktlinjer för vad manbör titta på vid en utvärdering av enterprise search. Modellen möjliggör för Findwise att kunna definieraen organisations nuvarande- och framtida tillstånd med avseende på styrning av enterpris search. Dessutom skulle en sådan modell möjliggöra för organisationer att få maximalt utbyte av sin enterprisesearch-lösning.

Detta kandidatexamensarbete är en förstudie utfört på Cementa AB:s fabrik i Slite, Gotland, och grundar sig i att Cementa AB, Sveriges enda tillverkare av cement, står inför en omställning till helhetskonceptet Industri 4.0 som bygger på tekniker och principer för automation och digitalisering. Fabriken står även inför en hållbarhetsomställning, då branschen bidrar med stora koldioxidutsläpp genom sin tillverkning. Målet med kandidatexamensarbetet är att analyseravar Cementa AB står inför en Industri 4.0 omställning och även undersöka om det har någon koppling till deras hållbarhetsarbete. För att kunna avgöra utgångsläget för fabriken har studien konstruerat och använt sig av en mognadsmodell som bedömer vart företaget står inför en framtida omställning. Mognadsmodellen baseras på fem olika mognadsmodeller och innehåller dimensionerna Produktion, Teknik, Strategi, R&D, HR, Ledarskap, Kultur och Standardisering. Undersökningen av företagets mognad genomfördes med hjälp av en enkät, som distribuerades till fabrikens alla avdelningar. Svarsfrekvensen var på 82%. Enkätens frågor har svarsalternativ som är bedömda med poäng där lägst poäng innebär frånvaro av Industri 4.0 och högsta poäng innebär mognad inom Industri 4.0. Till varje dimensions mognad beräknades ett mognadsindex. Resultatet av enkäten analyserades med avseende på vardera dimensions avvikande mognadsobjekt för att belysa styrkor samt se potentialen inom varje dimension. Dimensionerna med lägst mognadsindex var HR och Strategi. Fabrikens totala mognad inom Industri 4.0 beräknas till nivån Existens som innebär att företaget har ett påbörjat arbete inom Industri 4.0 men saknar strategi, målbild och plan för vidare arbete. För att ytterligare belysa fabrikens möjligheter konstrueras en lista med de frågor som har störst potential. I denna lista belyses dimensionerna Strategi och Ledarskap som mest frekvent återkommande och med det anses arbetet med strategi och ledning fundamental för omställningens existens. Detta gäller även kopplingen till hållbarhetsarbetet, då ett tydligt fokus på hållbarhetsaspekterna kopplat med Industri 4.0-teknologier ger synergieffekter som hjälper varandra. Studien rekommenderar företaget i ett första skede att initiera en tvärfunktionell arbetsgrupp på ledningsnivå som har som uppgift att driva omställningen och fokuserar i ett första stadie på strategi och ledning. Sedan rekommenderar studien också att företaget i valfri ordning utvecklar enkäten för vidare uppföljning och kartläggning, jämföra sig med liknande fabriker, etablera samarbeten mellan företag, akademi och leverantörer, utforma en Roadmap för företaget och dess avdelningar samt fortsätta digitalisera verksamhetens system och strukturer. / This bachelor thesis is a case study that has been carried out at Cementa AB’s factory in Slite, Gotland, and targeted the Cementa AB’s future adaption to the concept Industry 4.0 which is based on techniques and principles for automation and digitalization. The factory is also facing a sustainability change, as the industry contributes to large carbon dioxide emissions through its manufacturing. The aim of the bachelor’s degree project is to analyze where Cementa AB is facing an Industry 4.0 transition and also to investigate whether it has any connection to their sustainability work. To be able to determine the starting position for the factory, the study has constructed and used a maturity model that assesses where the company is facing a future transition. The maturity model is based on five different maturity models and contains the dimensions Production, Technology, Strategy, R&D, HR, Leadership, Culture and Standardization. The study of the company's maturity was conducted by means of a survey, which was distributed to all the departments of the factory. The response rate was 82%. The survey's questions have response alternatives that are assessed with points where the lowest score means Absence of Industry 4.0 and highest score means Maturity within Industry 4.0. For each dimension maturity, a maturity index was calculated. The results of the survey were analyzed with respect to the different maturity objects of each dimension in order to highlight strengths and see the potential within each dimension. The dimensions with the lowest maturity index were HR and Strategy. The factory's total maturity in Industry 4.0 is calculated to the Existence level, which means that the company has started work in Industry 4.0 but lacks strategy, goals and plans for further work. To further clarify the factory's possibilities, a list of the issues with the greatest potential is constructed. In this list, the dimensions Strategy and Leadership are highlighted as the most frequent recurring, and with this the work with strategy and leadership is considered fundamental to the existence of the transition. This also applies to the link to sustainability work, as a clear focus on the sustainability aspects linked to Industry 4.0 technologies produces synergies that help each other. The study recommends the company, in a first stage, to initiate a cross-functional working group at management level which has the task of driving the transition and focuses in a first stage on strategy and management. The study also recommends that the company in any arrangements develops the survey for further follow-up and mapping, compares itself with similar factories, establishes collaborations between companies, academia and suppliers, design a roadmap for the company and its departments, and continue to digitize the company's systems and structures.

Industry 4.0 comes with the promise of great benefits and transforming towards a Smart Factory is on the agenda for many organizations. The issue is that there is a lack of knowledge about how to make a successful transformation. The purpose of this research is to develop a framework for how a final assembly plant within the heavy automotive industry should structure a plan in order to accelerate the shift towards a Smart Factory in the context of Industry 4.0. To fulfill the purpose of the research, a case study has been performed. A maturity model has been used to assess the current state of the company and perceived importance of Industry 4.0 capabilities. This has been combined with an importance assessment from experts in the area, as well as literature regarding the subjects of Industry 4.0, Smart Factory and challenges with the transition. Theoretical frameworks have then been used to analyze how to structure a plan for the transition, based on the empirical findings and previous research. The transition towards a Smart Factory should incorporate strategic, organization and technical dimensions. A multilayered roadmap should be utilized as it enables for visualizing simultaneous activities and interconnections between dimensions. As external factors are necessary to be included, triggers points should be visualized as it enables checkpoints to be used. The case company importance weightings and challenges found in literature should mainly guide in the prioritization of needed capabilities. The assessed maturity should guide in choosing the Industry 4.0 capabilities which could reap the most benefits. The use of a vision and current state should guide in how to create activities with the purpose to support the chosen Industry 4.0 capabilities. The value of this research is the combination of maturity assessment with roadmap strategy, enabling for concrete actions to be formulated. Thusly, of value to companies that want to accelerate their transition towards a Smart Factory. The contribution of this research is a foundation for the creation of a tailored roadmap framework towards a Smart Factory. / Industri 4.0 kommer med många fördelar och att transformera mot en smart fabrik är på agendan för många organisationer. Problemet är att det är en brist på kunskap om hur man ska åstadkomma en lyckad transformation. Syftet med studien är att utveckla ett ramverk för hur en slutmonteringsfabrik inom lastbilsindustrin ska strukturera en plan för att accelerera skiftet mot en smart fabrik inom konceptet Industri 4.0. För att uppfylla syftet med studien så har en fallstudie genomförts varav en mognadsmodell har använts för att utvärdera mognadsgraden hos ett företag. Utöver det så har företaget viktat möjliggörare inom Industri 4.0 utifrån hur viktiga dessa anses att vara för en transformation mot en smart fabrik. Empiri har tillsammans med experters viktning och tidigare forskning inom området använts för att analysera hur ett företag ska strukturera en plan för att skifta mot en smart fabrik. En transformation mot en smart fabrik bör ta dimensionerna strategi, organisation och teknik i beaktande när en plan struktureras. Dessa dimensioner bör bilda tre lager i planen eftersom det tillåter aktiviteter att genomföras samtidigt och att det tillåter visualisering av sambanden mellan aktiviteter. Externa faktorer är nödvändiga att inkludera i planen och bör visualiseras genom triggerpunkter. Företagets viktning av möjliggörare inom Industri 4.0 tillsammans med hur väl dessa möjliggör anknyter till de vanligaste utmaningarna i ett skifte mot en smart fabrik bör huvudsakligen styra hur möjliggörarna skall prioriteras emellan varandra. Fortsättningsvis ska den utvärderade mognaden styra mot de möjliggörare som kan skörda de största fördelarna. För att skapa aktiviteter med syftet av öka mognaden av de utvalda möjliggörarna bör en vision ställas mot nuläget, för att vägleda vilka aktiviteter som är lämpliga. Värdet av den här studien är hur kombinationen av en mognadsmodell tillsammans med teoretiska ramverk möjliggör för företag att formulera en konkret plan för att accelerera skiftet mot en smart fabrik. Studien bidrar av den anledningen med en grund och ett ramverk för företag att skapa en skräddarsydd plan med syftet att accelerera skiftet mot en smart fabrik.

The real estate sector, pivotal to the global economy, faces challenges in utilizing the potential of digitalization, lagging behind other industries in adopting new technologies. This resistance is often attributed to the sector's reliance on traditional practices and the physical nature of its assets. Thus, the aim of this study is to develop a Digital Maturity Model framework specifically tailored for the real estate sector. Enabling real estate firms to navigate the complexities of digitalization, ensuring they arewell-informed to adopt and benefit from new technologies. The study is of exploratory nature incorporating a qualitative approach, combining theoretical foundations with qualitative findings in favor of developing a comprehensive digital maturity modelframework. The qualitative findings were collected from interviews with real estate professionals, bridging the gap between theoretical findings and real world challenges. Findings suggest that real estate companies need a robust framework to not only assess their current digital capabilities but also to guide their future digital strategies. Hence, this study contributes to the field by developing the first applicable Digital Maturity Model framework for the real estate sector, providing a foundation for companies to advance their digital maturity. The final model proposed by this research lays the foundation upon which assessment and action can be taken by real estate companies to become more digitally mature. The model itself incorporates dimensions such as organization, strategy, technology, processes, and real estate specific factors, each with defined sub-dimensions. The sub-dimensions were then divided into three stages of importance to further guide real estate companies in their digital transformation journey. / Fastighetssektorn, som är avgörande för den globala ekonomin, står inför utmaningar när det gäller attutnyttja potentialen med digitalisering och ligger efter andra industrier i att anta nya teknologier. Dettamotstånd beror ofta på sektorns beroende av traditionella metoder och de fysiska tillgångarnas natur.Syftet med denna studie är att utveckla ett ramverk för en digital mognadsmodell specifikt anpassadför fastighetssektorn, som möjliggör för navigering av digitaliseringens komplexiteter och säkerställeratt fastighetsföretag är väl informerade för att anta och dra nytta av nya teknologier. Studien är av utforskande natur och använder en kvalitativ metod som kombinerar teoretiska grundermed kvalitativa insikter för att utveckla ett omfattande ramverk för digital mognad. De kvalitativainsikterna samlades in från intervjuer med yrkesverksamma inom fastighetssektorn, vilket förenar denteoretiska grunden med verkliga utmaningar. Resultaten tyder på att fastighetsföretag behöver ettrobust ramverk för att inte bara bedöma sina nuvarande digitala förmågor utan också för att styra sinaframtida digitala strategier. Därför bidrar denna studie till området genom att utveckla den förstatillämpbara modellen för digital mognad inom fastighetssektorn och tillhandahåller en grund föravancemang av företagets digitala mognad. Den slutliga modellen som föreslås i denna forskning lägger grunden för att fastighetsföretag skakunna fatta beslut och agera på ett sätt som främjar digital mognad. Modellen i sig beaktardimensioner som organisation, strategi, teknologi, processer och fastighetsspecifika faktorer, var ochen med definierade underdimensioner. Underdimensionerna delades sedan in i tre olika stadier för attytterligare visa och vägleda fastighetsföretag i deras digitala transformationsresa.

Den ökade globaliseringen och senaste finanskrisen ställer höga krav på uppföljning och medvetenhet av ett företags prestation. Business Intelligence (BI) är ett område vars syfte är att förbättra en organisations prestation genom analys av historisk data. BI är ett komplext område som inte bara handlar om tekniska lösningar, även om det är en förutsättning. För närvarande investeras det mycket i olika BI-lösningar och företagen behöver veta vad resurserna bör läggas på. I dagsläget finns det ingen modell som bedömer ett företags arbete med Business Intelligence utifrån ett flertal dimensioner. Syftet med den här studien var att utveckla en mognadsmodell för Business Intelligence och sedan jämföra de undersökta företagen Axfood, Scania och Systembolagets mognad. För att uppnå studiens syfte avsåg vi att besvara följande frågeställningar, ”Hur skulle en modell för att bedöma ett företags mognad inom Business Intelligence kunna se ut?” samt ”Vilka förutsättningar påverkar ett företags mognad inom Business Intelligence”. Mognadsmodellen (BIOMA) kom att bestå av fyra hörnstenar som i sin tur delades in i en eller flera underkategorier. Varje delkategori ger poäng som sedan infogas i ett koordinatsystem där axlarna motsvarar hörnstenarna och poängen utgår från origo. Att mäta ett företags mognad inom BI är komplext, då ett antal aspekter såsom organisationsstruktur, användarmedverkan samt klyftan mellan IT-avdelning och verksamhet kan påverka. Den teoretiska modellen är empiriskt testad. Respondenterna på respektive företag har bedömt hur långt de kommit inom varje hörnsten samt ge synpunkter på modellens utformning. Modellen har sedan förädlats utifrån det empiriska materialet. Vi anser att BIOMA har ett stort värde då det saknas en modell som visuellt och relativt enkelt beskriver ett företags mognad inom Business Intelligence. Modellen kan användas i olika syften, såsom benchmarking mellan processer och företag, säljstöd för konsulter samt vid förstudie för att klargöra ett företags nuläge. / The increased globalization and the recent financial crisis have put high demands on the monitoring and awareness of an organization's performance. Business Intelligence (BI) is an area which aims to improve this performance through analysis of historical data. BI is a complex question for organization’s because it involves more than just technical solutions for maximum performance. Organizations are currently investing in different BI solutions and a list of priorities has to be made to ensure balanced resource allocation within a BI-implementation. To this day no single business intelligence model exists that can adequately measure a company’s work from several perspectives. The purpose of this study was to develop a maturity model for BI and use it in a case study of three different well-known Swedish companies; Axfood, Scania and Systembolaget, to measure their BI-maturity. To achieve the purpose of the study, three distinct research questions arose; "What would a model for measuring a company’s Business Intelligence maturity look like? How would this model be constructed? And finally “What conditions could potentially affect an organization’s maturity in Business Intelligence?". The Maturity Model BIOMA (Business Intelligence Organizational Maturity Analysis) is made up of four categories, which in turn are divided into one or more sub-categories. A subcategory consists of several statements. Each statement carries a certain number of points. When the points are combined, the summarized amount is inserted into a coordinate system. Within this, the axies correspond to the pillars and the score is based on the origo-point. Measuring a company's BI-maturity is a complex research question, where a number of aspects such as organizational structure, end-user involvement, and the gap between IT department and business can be of great importance. BIOMA was empirically tested in the case study. The responders in each company judged their company based on the statements in each subcategory. Following this they made suggestions on ways to change the model. By applying these suggestions to the original material, the model was then redeveloped to create a final version. The model can be used for various purposes, such as processes within organizations or in benchmarking. It can also be used by consultants in Sales support as a pilot study for clarifying a company’s present BI-maturity. In this absence of a model that could visually describe a company’s BI maturity multidimensionally, we believe that BIOMA has substantial and existing business potential.