Motiverande samtal är en metod som kan användas för att hjälpa individer att finna motivation till förändring. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skötare inom rättspsykiatrin ser på att använda motiverande samtal inom sitt arbete samt hur de använder sig av metoden. Semistrukturerade intervjuer utfördes med informanter som jobbade aktivt med motiverande samtal på en rättspsykiatrisk klinik. Insamlade data analyserades tematiskt vilket resulterade i fem huvudkategorier med grenade underkategorier. Dessa kategorier visade att informanterna använde sig av både riktade motiverande samtal samt använde metodens förhållningssätt utanför dessa samtal. Majoriteten av informanterna uttryckte sig positivt om metoden, med en vilja att fortsätta lära sig om metoden, samt att de gärna ser att fler medarbetare börjar arbeta med metoden. Personlighet uppfattades vara en faktor som inverkade på uppfattad svårighetsgrad av moment inom motiverande samtal. Inga större brister uppfattades angående motiverande samtal utan det var brister som berodde på arbetsplatsen. De fem huvudkategorierna ansågs ge svar på studiens frågeställningar och dessa svar kan i sin tur hjälpa rättspsykiatrin att utveckla sin verksamhet.

Förmaksflimmer är en folksjukdom som drabbar minst 3 % av västvärldens befolkning. Sjukdomen orsakar inte bara risk för förtidig död utan kan också leda till försämrad livskvalitet. Senare års forskning visar att påverkbara livsstilsfaktorer såsom övervikt, överkonsumtion av alkohol, hypertoni, diabetes och sömnapné är en del i orsaken till uppkomst av förmaksflimmer. Sjuksköterskan har en viktig roll i det hälsofrämjande samtalet att hjälpa patienter till livsstilsförändringar. Hur sjuksköterskor kan arbeta hälsofrämjande med behandling av riskfaktorer för patienter drabbade av förmaksflimmer är sparsamt beforskat. Syftet med studien är att belysa faktorer som främjar livsstilsförändring hos patienter med symtomgivande förmaksflimmer. Metoden är en litteraturstudie där fyra kvalitativa och fem kvantitativa artiklar använts. Resultatet visar att motivation, kunskap och stöd men framförallt ett personcentrerat förhållningssätt är viktigt vid livsstilsförändringar.

Motiverande samtal är en metod som kan användas för att hjälpa individer att finna motivation till förändring. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skötare inom rättspsykiatrin ser på att använda motiverande samtal inom sitt arbete samt hur de använder sig av metoden. Semistrukturerade intervjuer utfördes med informanter som jobbade aktivt med motiverande samtal på en rättspsykiatrisk klinik. Insamlade data analyserades tematiskt vilket resulterade i fem huvudkategorier med grenade underkategorier. Dessa kategorier visade att informanterna använde sig av både riktade motiverande samtal samt använde metodens förhållningssätt utanför dessa samtal. Majoriteten av informanterna uttryckte sig positivt om metoden, med en vilja att fortsätta lära sig om metoden, samt att de gärna ser att fler medarbetare börjar arbeta med metoden. Personlighet uppfattades vara en faktor som inverkade på uppfattad svårighetsgrad av moment inom motiverande samtal. Inga större brister uppfattades angående motiverande samtal utan det var brister som berodde på arbetsplatsen. De fem huvudkategorierna ansågs ge svar på studiens frågeställningar och dessa svar kan i sin tur hjälpa rättspsykiatrin att utveckla sin verksamhet.

I denna kvalitativa studie undersöktes lärares erfarenhet av, och inställning till, att använda motiverande samtal som extra anpassning inom distansundervisning för vuxna. Forskningsfrågorna handlade om ifall motivationsstödjande samtal genomfördes, lärares inställning till denna typ av extra anpassning, samt vilka konsekvenser lärare trodde av användandet av MI skulle få. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med åtta distanslärare inom vuxenutbildning. Resultaten visade att samtliga lärare hade erfarenhet av någon typ av motivationsstödjande samtal, men att man inte upplevde att det skedde på ett systematiserat sätt. Samtliga informanter ansåg att interaktionen med läraren var av stor betydelse för elevers motivation och prestation. Tidsåtgången framhölls som ett hinder för att kunna använda motivationsstödjande samtal mer, trots att informanterna trodde att det skulle kunna leda till att fler elever klarade sina kurser och fick stärkt självkänsla och motivation. Informanter ansåg att exempelvis elever med studiesvårigheter skulle kunna gynnas av anpassningen.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom är vanlig hos äldre men på senare tid även blivit mer vanlig i yngre åldrar på grund av ohälsosam livsstil. Sjukdomen behandlas med hjälp av livsstilsförändringar samt medicin. Om sjukdomen inte behandlas leder det till komplikationer så som njursvikt, blindhet, hjärt- och kärlsjukdomar. Många komplikationer kan förebyggas med hjälp av en hälsosam livsstil. De flesta patienter med  diabetes  typ  2  ställs  inför  en  utmaning  att  ändra  sin  livsstil,  där livsstilasförändringar upplevs som krävande och komplicerade. Syftet med studien var att ta reda på vad sjukvårdspersonal använder sig av för strategier i mötet med patienten för att patienten ska genomföra sina livsstilsförändringar. Metoden utgörs av en litteraturstudie av  sex kvalitativa och fyra kvantitativa studier.   Resultatet utgjordes av två huvudteman, det första var sjuksköterskans roll att ge patienten förståelse om sin sjukdom med två subteman. Det andra huvudtemat var motiverande samtal med tre subteman. I  resultatet  betonas  att  sjuksköterskan  har  en  viktig  roll  i  att  se  till  att patienten har en god förståelse om sin sjukdom genom att ge patienten adekvat information om behandling och hur patienten kan undvika senkomplikationer. Sjuksköterskan har också en viktig roll i att motivera patienten att genomföra livsstilsförändringar, att finnas där som ett stöd. Motiverande samtal är den bästa strategin sjuksköterskor kan använda sig av vid behandling av diabetes typ 2 patienter. Det är viktigt att försöka få patienter med diabetes typ 2 behandlas utan medicin, dels för att patienten mår bättre i sin sjukdom och risken att drabbas av följdsjukdomar minskar och bidrar till en hållbar utveckling av vården.

I dagens samhälle är övervikt och fetma allt vanligare, fler människor dör av övervikt än undervikt i världen. Livsstilsrelaterade problem och levnadsvanor så som stillasittande och ohälsosamma matvanor ökar både nationellt och globalt. Till följd av den ökade övervikten ökar belastningen på samhället men även på hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och motivera patienter till en mer hälsosam livsstil och motiverande samtal (MI) kan vara ett verktyg för sjuksköterskan att göra det. Syfte med studien är att undersöka hur MI kan stödja patienter med övervikt till att genomföra livsstilsförändringar. Då det fanns många tidigare studier om MI gjordes en litteraturstudie. Resultatet visade på att MI hade effekt på att hjälpa patienten till insikt om hinder i förändringsprocessen men även stärka patientens självförmåga för att kunna genomföra en förändring av ohälsosamma levnadsvanor. Resultatet visar även en förbättring av metabola riskmarkörer till följd av MI. Dock varierar resultatet på hur MI påverkar följsamheten till förändring och detta kan bero på patientens initiala attityd till hälso- och sjukvården och hur motiverade de var från början.

<p><p>I sjuksköterskans undervisande funktion ingår att främja livsstilsförändringar. Motiverande samtal är en klientcentrerad, empatisk, förändringsinriktad, patientcentrerad samtalsmetod som används främst inom livsstilsområdet. Sjuksköterskan och patienten delar på ansvaret och sjuksköterskan hjälper till att ta ett genomtänkt beslut. Belöningen blir då bättre och ger även bättre behandlingsresultat.</p><p>Syftet med litteraturstudien var att belysa inom vilka områden motiverande samtal kan användas för att främja livsstilsförändringar.</p><p>En litteratursökning gjordes, 16 artiklar motsvarade studiens syfte och är grunden för denna litteraturstudie.</p><p>Resultatet visar att MI verkar vara väl fungerande speciellt på ungdomar med drog problem och för både unga och vuxna med alkoholproblem. Det visar även på goda resultat hos typ II diabetiker och för att öka den fysiska aktiviteten hos äldre patienter med hjärtproblem. Negativa resultat sågs främst i samband med rökstopp och bland låginkomsttagare. Bland sjuksköterskorna som får lära sig MI är de flesta positiva och anser att det är en bra metod.</p><p>Vår slutsats är att MI är en bra metod då sjuksköterskan är rätt utbildad och att det används på patienter där man kan förvänta sig ett gott resultat. </p></p>

Bakgrund: Anledningen till att människor söker sig till sjukvården beror ofta på deras hälsobeteende. De behöver göra en förändring, men vad är det som får människor att göra förändringar? Syfte: Syftet med studien var att beskriva på vilka sätt motiverande samtal (MI) varit en användbar metod för att främja livsstilsförändringar. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Åtta empiriska studier ingick. Sammankopplingar gjordes med tre teorier som MI bygger på Bems självuppfattningsteori, Roger´s teori om "non-directive counselling" samt "The transteoreticial model of behavior change". Resultat: Sjuksköterskans användbarhet bestod i att använda sig av MI:s tekniker genom att lyssna aktivt, ställa öppna frågor samt att uppmuntra patienten till ett eget ansvar. Begränsningar ur sjuksköterskans perspektiv var svårigheter med nytt tänkande. Utvidgad utbildning och handledning i MI var viktigt vid implementeringen i verksamheterna. De studier som ingick visade i de flesta fall inte att MI som metod skulle vara effektivare än annan typ av rådgivning. Slutsats: I MI samtalet är det viktigt att sätta patienten i fokus, att hjälpa patienten att hitta motivationen samt självförtroende att genomföra förändringar. Vid implementeringen av MI är det viktigt med utbildning och handledning samt att praktik och teori går hand i hand. / Background: The reason of people visiting health care centers often depends on their health behavior. They often need to make a change. The aim of the study: The aim of the study was to describe in which way motivational interviewing has been successful to make lifestyle changes. Method: The study was carried out as a literature review. Associations were made with three of the theories which motivational interviewing is based upon: Bem’s "Self perception theory", Roger’s "Non-directive counseling theory" and "The transtheoretical model of behavior change". Result: The nurse made use of the MI techniques by actively listening, asking open questions and encouraging the patients to take their own responsibility. The limitations, from the nurse’s point of view were problems with the new way of thinking. Extended training and coaching in MI were important for the implementation activities. The studies included showed in most cases that MI as a method wasn´t more effective than any other type of counseling. Conclusion: In MI it´s crucial to put the focus on the patient, to help the patient find the motivation and confidence to make changes. For the implementation of MI it is important to include education, practice and coaching sessions.

I sjuksköterskans undervisande funktion ingår att främja livsstilsförändringar. Motiverande samtal är en klientcentrerad, empatisk, förändringsinriktad, patientcentrerad samtalsmetod som används främst inom livsstilsområdet. Sjuksköterskan och patienten delar på ansvaret och sjuksköterskan hjälper till att ta ett genomtänkt beslut. Belöningen blir då bättre och ger även bättre behandlingsresultat. Syftet med litteraturstudien var att belysa inom vilka områden motiverande samtal kan användas för att främja livsstilsförändringar. En litteratursökning gjordes, 16 artiklar motsvarade studiens syfte och är grunden för denna litteraturstudie. Resultatet visar att MI verkar vara väl fungerande speciellt på ungdomar med drog problem och för både unga och vuxna med alkoholproblem. Det visar även på goda resultat hos typ II diabetiker och för att öka den fysiska aktiviteten hos äldre patienter med hjärtproblem. Negativa resultat sågs främst i samband med rökstopp och bland låginkomsttagare. Bland sjuksköterskorna som får lära sig MI är de flesta positiva och anser att det är en bra metod. Vår slutsats är att MI är en bra metod då sjuksköterskan är rätt utbildad och att det används på patienter där man kan förvänta sig ett gott resultat.

Flertal tidigare studier har visat på både positiva och negativa resultat av motiverande samtal (MI) för att få patienter att sluta röka. MI används idag av sjuksköterskor i slutenvården såväl som i primärvården för att skapa beteendeförändringar som exempelvis till tobaksrökstopp. Syftet med studien var att undersöka varför det är oklart om motiverande samtal är en metod som kan leda till tobaksrökstopp. Studien gjordes som en litteraturöversikt och sökningarna gjordes i Cinahl, Oxford Journals, PsycINFO, PubMed och SveMed+. Sökningarna resulterade i 15 utvalda artiklar. Flertal av resultatartiklarna visade signifikanta resultat att MI vid tobaksrökstopp har effekt men det fanns också studier där ingen effekt kunde påvisas. Resultatartiklarnas resultat visade på att MI kan vara till hjälp för att få patienter att minska tobaksrökningen. Några resultatartiklar visade på att studiedeltagare med lägre motivation lyckades sämre med ett tobaksrökstopp än studiedeltagare med hög motivation. Slutsatsen är att mer forskning behövs om sambandet mellan MI och motivation för att uppnå tobaksrökstopp, aktsamhet ska tas då MI vid tobaksrökstopp ska appliceras i vården. / Several earlier studies on MI as a method to smoking cessation shows positive and negative results to help smokers quit. MI is used by nurse’s today inpatients and in primary care to create behavior changes for instance smoking cessation. The aim of this study was to examine why it´s obscure if motivational interviewing (MI) is a method that can result to smoking cessation. The study was made as a literature review. Searches were made in Cinahl, Oxford Journals, PsycINFO, PubMed and SveMed+ and resulted in 15 selected articles. Several studies showed significant results that MI as a method for smoking cessation had effect but there were studies where MI showed negative effect. In the studies there are significant results that MI can help patients reduce smoking. The results of a few articles showed that participants with lower motivation didn´t succeed in smoking cessation. The conclusion is that more research on MI must be conducted on the connection between MI and motivation in smoking cessation. Caution must be taken if MI should be applied in care as a method for smoking cessation.