Inom skolan möter läraren elever av alla de slag, elever med varierande bakgrund och erfarenheter. De som känner sig bekväma i skolans vardag och de som inte gör det, samt de som är motiverade och de som är omotiverade. Motiverande samtal är ett verktyg som används bl.a inom sjukvården och behandling av olika sorters missbruk. Metoden handlar om att hjälpa patienten eller klienten att själv hitta motivationen till att göra de förändringar som behövs för att individen ska må bättre. Syftet med det här arbetet är att titta på om just Motiverande samtal kan vara ett verktyg för att stödja elever att öka motivationen i bildämnet och i och med det utvecklas i ämnet. Olika faktorer som påverkar motivationen nämns, t.ex. självbestämmande teorin, självförmåga och pygmalioneffekten. I undersökningen intervjuades fyra personer, två lärare och två elever, utifrån en intervjuguide med öppna frågor som tog sin utgångspunkt från problemformuleringarna. Resultatet visar att informanterna upplever bemötandet i klassrummet, intresse och självförtroende som några av de aspekter som påverkar elevers motivation. Det stämmer väl överens med de teorier i undersökningen som hävdar att inre motivation, som är nyckeln till lärandet, skapas genom självförmåga, lärarens engagemang och förmåga att skapa en lärmiljö som främjar elevers inre motivation (Reeve, 2006). Det som skiljer sig mest bland informanternas svar är hur elever och lärare ser på vem som äger problemet vid låg motivation. Lärarna pekar på elevers intresse och drivkraft som nyckel till motivation. Eleverna pekar på lärarens bemötande och engagemang som det viktigaste för att skapa motivation.

No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund  Kardiovaskulära sjukdomar är en grupp av folkhälsosjukdomar som sätter personers livssituation och livskvalitet i besvär. Dessutom är kardiovaskulära sjukdomar de största orsakerna till mortalitet i hela världen. Vården har ansvar och uppgift att erbjuda individuellt anpassade preventionsåtgärder och behandlingsmetoder för att lindra lidande eller bota sjukdomen. Motiverande samtal är en samtalsmetod som utföras bland annat av sjuksköterskor och är en preventionsåtgärd, behandling och omvårdnad av kardiovaskulära sjukdomar. Detta för att förhindra ohälsa och motivera till hälsosammare levnadsvanor. Syfte Syftet var att undersöka betydelsen av motiverande samtal för personer med, eller som är i riskzonen för att utveckla kardiovaskulära sjukdomar. Metod En litteraturöversikt valdes som metod. Artikelsökningar gjordes i PubMed och CINAHL Complete. Artiklarnas kvalité granskades enligt bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering. Femton originalartiklar inkluderades i resultatet. Resultat Resultatet visade att motiverande samtal förbättrade livskvalitén samt ledde till positiva livsstilsförändringar. Vidare framkom det ur resultatet att motiverande samtal kunde minska risken för att utveckla kardiovaskulära sjukdomar. Det fanns även studier som inte fann att motiverande samtal hade någon effekt på bland annat förbättrad egenvård eller blodtryck. Slutsats Slutsatsen är att motiverande samtal, både enskilt och i kombination med annan behandling kan leda till en hälsosammare livsstil och förbättrad livskvalitet.

Bakgrund: En miljon svenskar bedöms idag att lida av fetma. Och över 50 procent av den svenska vuxna befolkningen mellan 16-84 år lider av övervikt eller fetma. Detta får konsekvenser för den egna hälsan i form av följdsjukdomar och är kostsamt ur ett samhällsperspektiv. Olika behandlingsformer som idag används för att minska kroppsvikten är kostråd, motion, läkemedel eller kirurgi. Samtidigt som forskning tyder på svårigheter att förändra sina livsstilsvanor. Motiverande samtal (MI) är en metod som handlar om att stödja och leda personen till att själv förstå vilka saker i sitt egna liv som måste ändras för att ens livsstil ska fungera långsiktigt och med syfte att optimalt främja den egna hälsan. Syfte: Syftet var att beskriva om MI kan hjälpa personer med övervikt/ fetma att genomgå livsstilsförändringar. Metod: Denna studie genomfördes i form av en icke-systematisk litteraturöversikt. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL där 16 utvalda artiklar granskades och analyserades genom integrerad analysmetod. Resultat: Resultatet visade på att studier som använde sig av MI med personliga möten generellt hade ett bättre resultat på livsstilsförändringar än de studier där mötet skedde online. MI tillsammans med kost- och motions utbildning bidrog till positiva resultat. Resultaten visade också på att de studier som upprättat en kontinuitet av personliga möten ihop med realistiska mål fick viktminskningsresultat som följd. Slutsats: Motiverande samtal i rätt form kan vara ett fungerande behandlingsalternativ för personer med övervikt och fetma att få hjälp med en fungerande livsstil i syfte att förebygga ohälsa och främja hälsan. Samtidigt behövs mer forskning kring ämnet, framförallt i form av kvalitativa studier för att kunna få en djupare förståelse i personernas upplevelse av MI som behandlingsmetod mot övervikt och fetma. Vilket kan leda till att klinisk vårdpersonal får en bättre kunskap om hur man på bästa sätt skall kunna tillämpa MI för denna patientgrupp.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor kan vara en riskfaktor till att drabbas av sjukdom som kan leda till för tidig död. Hälsofrämjande arbete är en del av sjukdomspreventionen och ingår i distriktssköterskans ansvarsområde. Motiverande samtal (MI) är en metod med personcentrerad teknik. Syfte: Att beskriva motiverande samtal som hälsofrämjande metod för patienter i behov av förändrade levnadsvanor.Metod: Studien genomfördes som en integrativ litteraturstudie med systematisk sökning i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo. Resultat: Analysen av de 11 inkluderade studierna resulterade i två huvudkategorier med tre respektive två underkategorier. Den första huvudkategorin är Det motiverande samtalets sammanhang och effekter med underkategorier Förändrade levnadsvanor, Påverkan på blodsocker och blodtryck och Stärker självförmåga. Den andra huvudkategorin är Barriärer och möjligheter för motiverande samtal som hälsofrämjande metod med underkategorier Upplevda hinder och Förutsättningar för givande motiverande samtal.Slutsats: Motiverande samtal som hälsofrämjande metod för patienter i behov av förändrade levnadsvanor kunde ha god effekt på flera levnadsvanor. Framför allt god effekt hade MI på fysisk aktivitet, där aktivitetsnivån förbättrades nämnvärt hos de flesta som fick MI. MI kombinerades ibland med andra behandlingsmetoder eller teorier. Det fanns skillnader i hur interventionerna såg ut så som hur många behandlingstillfällen som gavs samt om MI genomfördes i grupp eller individuellt.

No description available.

Motiverande samtal (Motivational Interviewing, MI) är en utbredd metod som används vid exempelvis drogberoende, viktminskning och diabetes för att uppnå varaktiga beteendeförändringar. Sådana här beteendeförändringar är önskvärda även inom tandvården, och syftet med denna litteraturstudie var därför att undersöka om motiverande samtal kan användas inom vårt område. Sökning i databaserna PubMed, PsycINFO via CSA och Cochrane library resulterade i sex relevanta artiklar: tre av dessa redogjorde för kariesprevention hos små barn, två behandlade rökavvänjning och en av artiklarna studerade tandvårdsutnyttjande. Analys av artiklarna indikerar att MI kan ha en ökad kariespreventiv effekt jämfört med traditionell munhälsoinformation, men angående metodens effekt på rökavvänjning och tandvårdsutnyttjande kan dock inga slutsatser dras. Vår litteraturstudie visar en tendens mot att MI kan fungera bättre än traditionell munhälsoinformation men fler studier behövs inom ämnet oral hälsa.

Bakgrund: Antalet personer med diabetes i världen ökar. Det har blivit en global epidemi. Risken för dödsfall bland människor med diabetes, är ungefär dubbelt så stor, som för människor i samma ålder utan diabetes. Diabetes typ 2 (DT2) är den vanligaste typen av diabetes. Inom hälso- och sjukvården används alltmer motiverande samtal (MI) som behandlingsmetod för livsstilsrelaterade problem som till exempel: kost, motion alkohol och tobak. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskans användning av MI påverkar livsstilsförändringar hos personer med DT2 och deras upplevelse av behandlingen. Metod: En litteraturöversikt. Resultat: MI som behandlingsmetod gav flera positiva hälsoeffekter. Det framgick bland annat genom en sänkning av HbA1c. Även kunskapsnivån gällande livsstilsförändringar ökade efter MI-behandling. Vid användning av MI stärktes personens inneboende motivation till förändring. Slutsats: MI är en relativt ny metod som ännu inte fått stor genomslag inom diabetesvården. MI ger positiva hälsoeffekter som till exempel sänkt HbA1c. Deltagarna blev mer motiverade och medvetna om sitt eget ansvar för att göra livsstilsförändringar. Mer forskning om MI för personer med DT2 behövs. / Background: The number of people in the world with diabetes is on the rise. It has become a global epidemic. The mortality risk among people suffering from diabetes is about twice as large, then for people in the same age without diabetes. Diabetes type 2 (DT2) is the most common form of diabetes. Motivational interviewing (MI) as a method of treatment, has a growing use within the health care sector and is applied to lifestyle related issues such as alcohol, tobacco, diet and exercise. Aim: The aim of the study was to describe how the nurse’s use of MI affect life-style changes in people with DT2 and their experience of the treatment. Method: A literature review. Result: MI, used as a treatment gave several positive health benefits. It showed among other things that HbA1c was lowered. Also the level of knowledge regarding lifestyle changes increased after MI treatment. The use of MI strengthened the person’s intrinsic motivation of change. Conclusion: MI is a relatively new treatment method that still hasn’t received a greater impact within the diabetic health care. MI shows positive health benefits such as a lowered HbA1c. The participants became more motivated and aware of their own responsibility to make life-style changes. More research is needed concerning MI for people with DT2.

Ohälsosamma levnadsvanor så som dålig kost och brist på fysisk aktivitet leder till övervikt och fetma hos barn och ungdomar idag. För att inte de ohälsosamma levnadsvanorna ska ge framtida komplikationer är det viktigt att se till att barn och ungdomar får den hjälp de behöver för att motiveras till en beteendeförändring så tidigt som möjligt. Motiverande samtal (MI) är en samtalsmetod för att få individer motiverade till en förändring. Denna studie kommer att fokusera på just hälsosamma levnadsvanor. Olika hälso- och sjukvårds professioners använder motiverande samtal som metod för att stödja en beteendeförändring hos överviktiga ungdomar. Därutifrån har syftet till denna studie skapats vilket är att undersöka professionernas upplevelser av hur metoden fungerar på barn och ungdomar med övervikt. Studien har en kvalitativ insats som inkluderade intervjuer med sex stycken professioner. Intervjuerna spelades in och analyserades. Resultatet av studien visade att professionerna upplevde MI som en mycket positiv och användbar samtalsmetod och att kontinuitet behövdes för att upprätthålla kunskapen. Möjligheterna med att använda MI menar de professionella är att de ofta kan se en positiv förändring hos patientens beteende samt att de ser positivt på användningen av MI i framtiden. Författaren anser att det är viktigt att fortsätta utbilda personal som jobbar med människor inom MI då samhället troligtvis kan “spara” både pengar och tid hos personalen genom att använda MI i exempelvis primärvården. / The unhealthy lifestyles such as poor diets and lack of physical activity can lead to overweight and obesity for children and adolescents today. To not have the unhealthy lifestyles lead to future complications it’s important to give them the help and support they need to get motivated to change theirs behavior. Motivational interviewing (MI) is a method to help people change their behavior, this study will focus on a healthy lifestyle changes. A profession in healthcare uses the MI as a method to support the lifestyle change for children and adolescents with obesity. The purpose of this study is to examine what the professions experiences is concerning how the method works with children and adolescents with overweight. This study has used a qualitative method with six interviews. The interviews were recorded and analyzed. The result of this study showed that professions experiences MI as a very positive and useful method, also that the professions needed to use the method continuity to maintain the knowledge. The potential of MI as a method was that the professions often could see a positive change in the patient and the respondent had a positive view in using MI in the future. The author of this study believes that it’s incredibly important to keep working with MI as it probably can "save" money both for society and the work hours for professions in healthcare.

Bakgrund: Motiverande samtal (MI) är en metod för att behandla främst alkoholmissbruk, men har allt mer integrerats i behandlingen av andra substansmissbruk. Det flesta studier gällande MI har genomförts på vuxna varför effekten av MI på denna grupp är mest belagd. Antalet ungdomar med substansmissbruk ökar, vilket medför att en undersökning rörande studier om MI som riktas mot denna åldersgrupp (14-24 år) förefaller både relevant och nödvändig. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken effekt MI har vid arbetet med ungdomar med substansmissbruk. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: Interventioner med MI ledde till en konsumtionssänkning, en ökad motivation samt minskade substansrelaterade problem. Slutsats: MI har en positiv behandlingseffekt hos ungdomar med substansmissbruk. Resultaten stämmer överens med tidigare forskning och stödjer nyttan av en kort MI intervention hos ungdomar med en missbruksproblematik. Dock visades en ökad abstinens vid användning av tyngre droger. / Background: Motivational Interviewing (MI) is a method to treat primarily alcohol abuse, but has been increasingly integrated into the treatment of other substance abuse. Most studies of MI have been conducted in adults why the effects of MI in this group are mostly paved. The number of adolescents with substance abuse is increasing, leading to why an investigation concerning the studies on MI focused on this age group (14-24 years) seems both relevant and necessary. Aim: The aim of this study was to elucidate the effect of MI in the work with adolescents who hold a substance abuse. Method: A literature review. Results: The intervention with MI led to a consumption reduction, increased motivation, and reduced drug-related problems. Conclusions: MI has a therapeutic effect in adolescents with substance abuse. The results are consistent with previous research and support the utility of a brief MI intervention in adolescents with substance abuse problems. However, there was an expansion in abstinence from the use of heavier drugs.