Bakgrund: Livsstilsrelaterad ohälsa är ett stort samhällsproblem både i Sverige och i övriga världen. Sjukvården står inför en stor utmaning att komma till rätta med de sjukdomar och det lidande som orsakas av en ohälsosam livsstil. Sjuksköterskor har en viktig roll i mötet och behandlingen av patienter som lider av livsstilsrelaterad ohälsa. Motiverande samtal är en klinisk praktiserad och erkänd metod för att hjälpa människor att ändra sitt beteende.   Syfte: Att belysa sjuksköterskans användning och erfarenhet av motiverande samtal i praktiken med patienter som är i behov av livsstilsförändring.    Metod: Metoden som använts är litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar har granskats och använts för att besvara syftet.   Resultat: I resultatet framkom två huvudteman. Det första temat, hur MI används, beskriver vikten av utbildning och hur utbildning i MI står i relation till det kliniska användandet samt i vilken utsträckning MI-metoden används. Det andra temat, erfarenheter, beskriver sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med MI.   Diskussion: Diskussionen fördes utifrån Rosemarie Rizzo Parses teori om Human becoming och relevant litteratur.

Abstract This study examines how perceived self efficacy is affected by structural support after an introduction course in Motivational Interviewing. The effects the support may have on perceived self efficacy in executing Motivational Interviewing is analyzed by comparing means between experimental group and control group. In implementation studies structural support is shown to be of great value for further use of the actual method in an organization. Structural support involving evaluation and feedback increases the learning of Motivational Interviewing. The result in this study shows that the group receiving structural support, has a higher mean at a second measuring of the perceived self efficacy compared to the group with no support. The comparison of means has been tested for statistical significance using t-test. The result shows that the increased mean in the group receiving support is statistically significant in two out of four variables. The validity of the conclusions is discussed. Factors, including feedback and role-play, that convey the increased in perceived self efficacy are suggested. It is argued that understandings of perceived self efficacy may help in implementing new methods. Structural support involving feedback knowledge on perceived self efficacy may help both teachers and professionals.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanorna ökar i befolkningen. Socialstyrelsen rekommenderar kvalificerade rådgivande samtal gällande distriktssköterskans arbete med levnadsvanor men anger inte samtalsmetod. Inom primärvård är motiverande samtal (MI) vanligt använd. Denna samtalsmetod förordas av Folkhälsomyndigheten, men inte av Nationella riktlinjer för diabetesvård. Detta då MI inte visat effekt på HbA1c-värde och kroppsvikt. Hur vårdsökande själva ser på samtal med distriktssköterska och vad som motiverat dem till förändringar är sparsamt studerat. Syfte: Syftet med studien är att undersöka vad som har motiverat vårdsökande till förändring i de kvalificerade rådgivande samtal de haft med distriktssköterska inom primärvård. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats i form av intervjustudie med tolv vårdsökande. Intervjuerna, som var semistrukturerade, spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades därefter med en innehållsanalys. Resultat: Som svar på syftet framkom under analysen ett övergripande tema, två kategorier och fyra subkategorier. Det övergripande temat visade att ett samspel behövs mellan vårdsökande och distriktssköterska för att skapa motivation till förändring. Samspelet bygger på att den vårdsökande får ny lärdom som ger inre motivation och att det skapas en god relation med distriktssköterskan. Slutsats: Att distriktssköterskans arbetstid ägnas åt kvalificerade rådgivande samtal är enligt föreliggande resultat värdefullt för att vårdsökande ska hitta motivation till förändring. Motivationen kom av lärdom införskaffad i samspel med en god relation med distriktssköterskan som den vårdsökande haft hälsosamtal med. Att primärvården erbjuder kvalificerade rådgivande samtal med distriktssköterskan kan ge en vinst på både individ-, grupp- och samhällsnivå.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som ökar dagligen. För patienterna med denna sjukdom kan det innebära att de behöver genomföra livsstilsförändringar och att de behöver ta ett stort ansvar gällande sin egenvård. Dessa livsstilsförändringar kan lättare genomföras med hjälp av motiverande samtal. Motiverande samtal kan användas av sjuksköterskan och den bygger på att framkalla och stärka patientens egen motivation till förändring och för att hjälpa patienten med sin egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av motiverande samtal vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar med kvalitativ- och mixad metod. Forsberg och Wengströms kvalitetgranskningsmall användes för att kvalitetsgranska de valda artiklarna. Graneheim och Lundmans beskrivning av en innehållsanalys användes vid dataanalysen med manifesta innehåll och med inslag av latent innehåll. Resultat: Av dataanalysen framkom fyra kategorier som besvarade studiens syfte. Betydelsen av att få stöd av sjuksköterskan, påvisar att sjuksköterskan med hjälp av stöd och uppmuntran påverkade patienternas motivation. Vikten av eget ansvar, påvisar att patienterna behövde ta eget ansvar under de motiverande samtalen för att de skulle bli motiverade. Betydelse av sjuksköterskans kompetens, beskriver att patienternas erfarenheter av de motiverande samtalen påverkades av sjuksköters kans kompetens gällande diabetes typ 2 och motiverande samtal. Att förstå vikten av att genomföra livsstilsförändringar, påvisar att patienterna behövde förstå hur viktigt det var med livsstilsförändringar samt att vissa patienter kände att det kunde vara svårt om de inte hade den vilja och motivation som krävdes. Slutsats: Studiens resultat visar att patienterna med diabetes typ 2 ansåg motiverande samtal som något positivt. Dock fanns det vissa patienter som hade svårigheter med att ta eget ansvar och att förstå vikten av att genomföra livsstilsförändringar vid de motiverande samtalen. Patienterna kände att det var av vikt att sjuksköterskan och patienten arbetade tillsammans samt att sjuksköterskan fanns som stöd för att öka motivationen. Antalet artiklar som framkom vid datainsamlingen visar på att det är ett litet forskningsområde. Det behövs mer forskning för att utöka kunskapen och användandet av motiverande samtal inom diabetes typ 2.

Övervikt och fetma är idag ett folkhälsoproblem. Följderna kan resultera i livsavgörande sjukdomar, vilket även bidrar till belastning på hälso- och sjukvårdsekonomin. Det är även kopplat till lägre livskvalité, såväl fysiskt som psykiskt. Sjuksköterskans roll som omvårdnadsansvarig kan vara betydelsefull, med bred kunskap baserad på evidens och patientnära arbete. Primärvården är lättillgänglig vård där möjligheten finns att arbeta preventivt. I mötet är det viktigt att sjuksköterskan förstår patientens helhet samt skapar ett samarbete för att frambringa motivation till beteendeförändring. Följderna av övervikt och fetma kan leda till förtidig död men ändå ses en årlig ökning, vilket gör det framträdande att brister finns någonstans i vårdkedjan. Syftet med studien är att belysa primärvårdssjuksköterskans preventiva arbete vid övervikt och fetma. Metoden som användes var en litteraturöversikt, vilket innebär att som forskare skaffar ny kunskap om ett visst område som fångat ens intresse. Dataanalysen resulterade i tre huvudteman och åtta subteman. Första huvudtemat att etablera en preventiv rådgivning kräver kontinuitet, samarbete professioner emellan samt en förmåga att nå patienten. Huvudtema två beskriver pedagogiska metoder som lärbara ögonblick och motiverande samtal, vilket kan användas fördelaktigt i mötet med patienten. Sista huvudtemat handlar om sjuksköterskans utmaningar vid livsstilsrådgivning, att använda vård som är evidensbaserad, ha en dialog kring annat än vikten samt vilka svårigheter det finns med att applicera motiverande intervjuer (MI) i sitt preventiva arbete. Det mest framträdande är mötet och samtalets betydelse, dock finns fortfarande förbättringsområden som på sikt kan leda till att folkhälsoproblemen övervikt och fetma minskar.

Bakgrund: Ohälsosamma levnadsvanor och livsstilssjukdomar är vanligt förekommande världen över. Motiverande samtal är en evidensbaserad metod som visats vara effektiv vid livsstilsförändringar. Patienter med ohälsosamma levnadsvanor har behov av sjuksköterskans motivation och kompetens för att kunna göra livsstilsförändringar. Vid utebliven livsstilsförändring kan ohälsosamma levnadsvanor leda till följdsjukdom, varför det är viktigt att sätta in tidiga åtgärder. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av motiverande samtal vid hälsofrämjande livsstilsförändringar. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats ligger till grund för detta arbete. Nio kvalitativa studier analyserades med Friberg (2017) analysmodell. Resultat: Fem huvudteman identifierades: upplevelser av sjuksköterskan vid motiverande samtal, trygghet, autonomi, förståelse och insikter samt motivation till förändring. Patienter upplevde att sjuksköterskans bemötande hade inverkan på det motiverande samtalet. Att autonomi respekteras och att samtalet skedde i en trygg och tillåtande miljö upplevde patienterna som viktigt. Många patienter upplevde ökad kunskap samt ökad motivation som i flera fall ledde till en faktisk livsstilsförändring. Slutsats: Det framkom att motiverande samtal upplevdes som positivt och givande av patienterna och att motiverande samtal kan upplevas öka motivationen till livsstilsförändringar.

Övervikt och fetma är ett av vår tids största folkhälsoproblem med en världsomfattande spridning. År 2018 beräknas 50 % av den svenska befolkningen lida av dessa metabola åkommor, men trots denna höga siffra finns fortfarande mycket stigmatisering och okunskap inom området. Problemet skapar stort lidande för den enskilda individen, samhället och den hållbara utvecklingen. Primärvården hanterar patienter med övervikt och fetma dagligen och det är därmed av största vikt att rätt kompetens och strategier finns - i mötet med dessa patienter. Därmed är målet med denna studie att belysa hur sjuksköterskan arbetar preventivt med livsstilsförändringar inom primärvården, med patienter som lider av övervikt och fetma. Genom studiens resultat kunde tre huvudkategorier påvisas, med inverkan på patienternas viktnedgång, nämligen vårdrelation, pedagogik och patientundervisning samt utmaningar kopplade till livsstilsrådgivning. Etablering av en vårdrelation var viktigt för viktnedgången och även de pedagogiska strategierna i form av motiverande samtal främjade hälsoförbättringar. Vidare framkom flera utmaningar sjuksköterskan i primärvården möter vid denna typ av arbete, detta avsåg allt från tidsbrist till bristande kunskaper inom ämnet. Studiens resultat baserades på artiklar som främst belyste sjuksköterskans perspektiv av olika interventioner för viktnedgång i första hand, i andra hand patienternas bild av interventionerna, och dessutom interventionernas signifikans. Syftet med användandet av de kvantitativa studierna var för sammanställning av siffror utifrån effekter av olika interventioner medan, medan de kvalitativa istället skildrade hur primärvårdens personal och patienter upplevde interventionerna. Detta växande folkhälsoproblem fångade därmed författarnas intresse och skapade en motivation till att ta reda på mer. Författarna hoppades på att genom denna studie främja hälsa och minska lidande, samtidigt som de ville undersöka hur den hållbara utvecklingen skulle kunna främjas - genom primärvårdens hälsofrämjande preventiva arbete.

Introduktion: Övervikt och fetma hos barn är ett växande folkhälsoproblem vilket leder tillökad risk för följdsjukdomar. Vårdpersonal upplever att det är ett viktigt arbete men det finnsolika svårigheter i samtalet med föräldrar.Syfte: Att beskriva hur föräldrar till barn med övervikt och fetma upplever vårdensrådgivning och bemötande.Metod: Arbetet är en allmän litteraturstudie med 20 kvalitativa artiklar vars resultat harsammanställts.Resultat: Fyra kategorier och nio subkategorier bildades. Föräldrarna önskade tätareuppföljningar. Engagemang hos vårdpersonal ledde till motivation. Tydlighet hosvårdpersonal behövdes och handlingsplaner var ett uppskattat hjälpmedel. Resurser varbristande i form av vårdpersonalens tid, kunskap och tillgänglighet. Föräldrar ville attvårdpersonal skulle använda ordval och uttryck som inte var kränkande. Oro och upprördhetkunde uppstå hos föräldrar när vårdpersonalen undvek ämnet och inte tog dem på allvar. Enhelhetsbild av hela familjen kunde leda till ökad delaktighet. Vårdrelationen ökade tilliten.Slutsats: Vårdpersonalen skulle undvika skuldbeläggning. En helhetssyn önskades avfamiljen vilket innebar att göra hela familjen delaktig. Vårdpersonal behövde ta föräldrars oropå allvar då ämnet övervikt var känsligt. Ökade resurser kunde leda till bättreöverviktsbehandling. Kränkande uttryck skulle undvikas. Ökad tillit och förtroenderesulterade i en god vårdrelation.

Bakgrund: Att tidigt identifiera och försöka hjälpa barn med övervikt är betydelsefullt för att minska risken för fysisk och psykisk ohälsa under uppväxten och längre fram i livet. I skolan uppmärksammas övervikt ofta vid hälsokontroller som görs av skolsköterskan. Forskning visar att skolsköterskor upplever att övervikt är ett svårt ämne att arbeta med.   Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt i grundskolan. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med tolv skolsköterskor utgjorde datainsamlingen. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Studiens resultat presenterades i två huvudkategorier; Det känsliga samtalet och Omgivningens betydelse. Skolsköterskornas erfarenheter visade att en stor del av arbetet var att samtala med elever och föräldrar och att det var ett svårt och känsligt ämne. Att ha fingertoppskänsla, ta hänsyn till elevens inställning och motivation samt använda verktyg som motiverande samtal och hälsosamtal var viktigt för ett bra samtal. Omgivningen påverkade arbetet, föräldrars medverkan och engagemang hade en betydande roll.  Slutsats: Resultatet visar att skolsköterskor behöver arbeta med försiktighet och fingertoppskänsla i samtal med elever och föräldrar för att kunna skapa relationer som leder till samarbete och motivation till förändring. / Background: Identifying overweight children early is important to reduce the risk of physical and psychological problems. Overweight is often noticed during health checks implemented by the school nurse. The school nurse experiences that overweight is a difficult topic to work with. Purpose: To describe school nurses´ experiences of working with overweight in primary school. Method: The study was conducted using a qualitative method with an inductive approach. Semi-structured interviews with twelve school nurses constituted the data collection. The data was analyzed by using qualitative content analysis (Graneheim & Lundman, 2004). Results: The sensitive conversation and The importance of the environment were the main categories in the result. A part of the work was to have dialogue with students and parents. It was a difficult and sensitive subject. The subject had to be addressed with sensitivity and taking into account the student's attitude and motivation. The school nurses were using motivational interviewing to talk with the student. The environment influenced the work and the parents' commitment was important. Conclusion: The results show that school nurses need to have sensitivity and be cautious with students and parents to be able to create a good relationship that leads to cooperation and motivation for change.

I bakgrunden beskrivs ett av sjuksköterskans ansvarsområde som är att skapa en personcentrerad vård. Genom hälsoförebyggande arbete kan vårdpersonal i sin omvårdnad medföra en förbättrad hälsa hos individen. Hälsa beskrivs som det människan upplever vid välbefinnande. WHO (2021) förklarar att det hälsofrämjande arbete är betydelsefullt för att reducera dödlighet i världen. Syftet med det motiverande samtalet (MI= Motiverande Intervjuer) är att ändra beteendevanor genom motivation. Det motiverande samtalet har en betydande roll för att förändra beteendevanor hos patienter. Vårdande möte beskriver sjuksköterskans ansvar att göra vården vårdande och vilka komponenter som ingår i att skapa ett vårdande möte. Syftet med studien är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av det motiverande samtalet. En litteraturstudie valdes och artikelsökningen genomfördes i databaserna CINAHL och Medline. Det var tio artiklar som genomgick kvalitetsgranskningen för att sedan analyseras. Resultatet beskrivs med hjälp av tre teman ‘Delaktighet’, ‘Hinder’ och ‘Betydelsen av kunskap’ med sju underteman totalt. Huvudfynden var att MI bidrog till en större delaktighet och en mer personcentrerad vård. Tidspressen i arbetet påverkade utfallet av samtalet och det fanns ett behov av kunskap för att utöva metoden. I slutsatsen framkommer det att MI ses som en hälsofrämjande metod som tillför en personcentrerad vård där sjuksköterskornas empati främjas. Det framkommer även vissa svårigheter till att utöva MI. Det innebär att det finns en möjlighet till förbättring inom området av sjuksköterskans erfarenhet av motiverande samtal.