Syfte  Syftet med denna studie är att undersöka hur verksamhetschefer inom primärvården resonerar angående Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. I en förlängning syftar studien även till att undersöka framtida förutsättningar för hälsopedagoger att verka inom primärvården. Hur arbetar primärvården med patienters ohälsosamma levnadsvanor idag? Hur anser verksamhetschefer inom primärvården att Socialstyrelsens nya riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder kommer att påverka deras verksamhet? Vad krävs för att möjliggöra genomförandet av de nya riktlinjerna?   Metod Sex intervjuer med verksamhetschefer på primärvårdsenheter inom Stockholms läns landsting har genomförts. Intervjuerna var av semistrukturerad art och utgick från en intervjuguide med utgångspunkt i frågeställningarna.   Resultat Studiens resultat visar att arbetet med levnadsvanor skiljer sig mycket mellan de enheter som undersökts. Samtliga verksamhetschefer anser att satsningen är välkommen och hoppas att den även ska medföra de ekonomiska incitament som krävs. Några av enheterna ser ett utökat behov av personal, andra menar att personalförstärkningen borde ske i form av extern resurs. Några tror inte att de nya riktlinjerna kommer att påverka den egna verksamheten nämnvärt. Verksamhetscheferna har även olika syn på arbetsformer beroende på lokala förutsättningar i form av till exempel samverkansmöjligheter.   Slutsats Verksamhetscheferna ställer sig samtliga positiva till ett mer hälsopromotivt arbetssätt, dock finns en skepsis till att arbetet på enheterna kommer att förändras i enlighet med avsikten i Socialstyrelsens riktlinjer. Den mest centrala aspekten är att dagens ersättningssystem inte anses främja evidensbaserade preventiva metoder i primärvården. Nuvarande ekonomiska förutsättningar utgör även ett betydande hinder för hälsopedagoger att verka inom primärvården även om flertalet av verksamhetscheferna ställde sig positiva till idén.

Bakgrund: Vårdpersonal kan hjälpa patienter skapa motivation inför en beteendeförändring med motiverande samtal (motivational interviewing, MI). MI är en form av vägledning som hjälper patienter framkalla egna argument för en förändring. MI främjar även samarbetet mellan vårdpersonal och patient. Syfte: Att undersöka sjukgymnasters upplevelser av MI vid patientmöten.  Metod: Fyra sjukgymnaster som ansåg sig arbeta med MI intervjuades i en semistrukturerad intervju. Intervjumaterialet bearbetades sedan genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Sjukgymnasterna hade övervägande positiva upplevelser av MI och upplevde att MI är bra då patienter ska genomgå en beteendeförändring. Sjukgymnasterna upplevde också att de får en bättre bild av patientens situation och ett bättre samarbete med patienten med hjälp av MI. Sjukgymnasterna upplevde att det förekommer vissa svårigheter med användandet av MI och att några patientkategorier kan försvåra arbetet. Dock upplevde de att deras arbete blivit bättre med MI och att patienten är mer delaktig i sin behandling. Slutsats: Sjukgymnasterna upplever att MI förändrat deras arbetssätt och förhållningssätt till det positiva. Författarna anser att det vore bra att göra större och kvantitativa studier för att kunna generalisera resultatet till en större population. / Background: Healthcare professionals can help patients create motivation for a behavioral change through motivational interviewing, MI. MI is a form of guidance to help patients develop their own arguments for a change. MI also promotes collaboration between healthcare professionals and patients. Objective: The purpose of this study was to study physiotherapist’s experiences of MI in patient care. Method: Four physiotherapists who considered themselves to work with MI were interviewed in a semi-structured interview. The interview material was analyzed through a qualitative content analysis with an inductive approach. Results: The physiotherapist’s experiences of MI were generally positive. The physiotherapists experienced that MI is good when patients are going to have a behavioral change. The physiotherapists also felt that they get a better picture of the patient´s perspective and better cooperation with the patient using MI. The physiotherapists felt that there are some difficulties with the use if MI as well as some categories of patients that can complicate the work. However, they feel that their own work has been improved with MI and that the patient is more involved in their treatment. Conclusion: The physiotherapists felt that MI changed their approach and attitude in a positive way. The authors think it would be good to do bigger and quantitative studies in order to generalize the results to a larger population.

<p>Inom Kriminalvårdens tre ben häkte, anstalt och frivård, förs samtal med klienter för att försöka åstadkomma förändring. Denna uppsats fokuserar på samtalen med de klienter som inte bara är kriminella, utan även har ett missbruk av narkotika. Detta faktum gör att samtalen försvåras då det finns många underliggande faktorer som påverkar, både utifrån klientperspektiv som myndighetsperspektiv. För att ändå kunna skapa ett gott samtalsklimat som kan leda till förändring, ses detta arbete utifrån samtalsmetoden Motivational Interviewing, MI, vilken förespråkas av Kriminalvården. Den svenska översättningen av MI är Motiverande Samtal. En före detta klient och missbrukare har intervjuats liksom nio professionella med samtal som grundläggande arbetsmetod. Uppsatsen har ett fenomenologiskt perspektiv. Vad som framkommit under intervjuerna och vad som finns att hämta från litteraturen, har sedan analyserats utifrån ett humanistiskt och existentialistiskt samt ur ett kommunikativt perspektiv.</p><p>                      Det studien tydligast visar på, är att samtal är en förutsättning för att bedriva ett bra arbete med de klienter som är bland de svåraste inom Kriminalvården. Dock visar studien på att det finns faktorer som försvårar samtalen för förändring. En slutsats dras att dessa behöver tas i beaktande för att de professionella inom Kriminalvården ska kunna utföra sitt arbete. Därför kan MI enligt resultatet utgöra en mycket bra grund i samtalen, men att det finns en del kvar som kan förbättras, inte minst utifrån aspekten att samtalen påverkas av flera inre och yttre faktorer, vilka specificeras i studien. Det är flera av de intervjuade som ej använder sig av MI, men det kan tolkas som att metoden i sig är lätt att ta till sig i då den utgår ifrån grundläggande mänskliga värderingar. Detta gör att metoddelarna i MI ändå kan skönjas även bland de intervjuade som inte säger sig ha användning av metoden. Kriminalvårdens personal har, trots många svårigheter att övervinna i arbetet, ett unikt tillfälle att samtala om förändring, oavsett om MI används som metod eller ej.</p> / <p><strong>Title: Conversations and change in situations of force – a study of how professionals experience conversations held with clients with a drug abuse in the Swedish prison and probation system.</strong></p><p>Within the three ”legs” of the Swedish Prison and Probation system; detention centre, prison and probation office, there are conversations held with the clients, with the purpose of bringing about a change. This essay is focused on the conversations with the clients who are not only criminals, but also have a drug abuse. This fact makes the conversations more difficult because of many underlying factors, both from the perspective of the client and of the authority. To be able to create a good climate for discussion which could lead to change, the method of Motivational Interviewing (MI) is used. MI is the foundation of the prison and probation authority´s everyday work with clients. A former client and drug addict, has been interviewed as well as nine professionals. The essay has a phenomenological perspective. The results of the interviews and what is found in the literature has been analyzed from a humanistic and existentialistic perspective as well as a communicative perspective.</p><p>                      The most important findings in the study are that use of conversations is a very important and basic method to be able to carry on a good work with the most difficult clients within the Swedish Prison and Probation system. Yet, this essay also shows factors which makes the conversations towards change more difficult. The conclusion is drawn that the professionals within the Prison and Probation system, have to take these factors into consideration, to be able to do their work. Motivational Interviewing as an approach can therefore be, according to the result, a very good foundation in these conversations. The study also shows that there are still things that could be better, especially that the conversations can be influenced by several of inner and outer factors, which are specified in the study. There are many of the interviewed, that are not using the MI technique, though that could mean that the method in it self, is easy to embrace because of its base on fundamental human values. Therefore some of the MI techniques can be seen among the interviewed that stated that they didn´t have any use of the method. The staff of the Prison and Probation system have, despite the many difficulties in the work, a unique opportunity to discuss change, no matter if MI is used as a method or not.</p>

Motiverande samtal är en pedagogisk metod som frekvent förekommer på Sveriges HVB. Det finns tidigare forskning som pekar på att metoden fungerar bra vid de flesta beteendeförändringar. Utövare har erfarenheter av att metoden fungerar bra i många sammanhang men också att metoden ibland kan ha brister. Denna studie syftar till att undersöka utövares upplevelser och erfarenheter av motiverande samtal (MI). Studien undersöker på vilket sätt MI kan vara ett stöd för patienten och vilka svårigheter det finns med metoden. Studien är avgränsad till att undersöka fyra utövare av motiverande samtal, som arbetar på hem för vård eller boende (HVB). Resultatet visade att MI kan vara ett stöd för patienter i många fall. MI har varit ett stöd för patienter till att ta steg mot ett bestämt mål, ta kontroll över sina tankar och stöd till att se positivt på framtiden. Det finns även brister och svårigheter med metoden. Denna undersökning har visat att MI inte är tillämpbart på alla patienter. MI kan vara en svår metod att lära sig och det finns en del brister i utbildningen.

Bakgrund: Antalet personer med diabetes i världen ökar ständigt. Dåliga levnadsvanor ökar risken för diabeteskomplikationer. Vården har ett ansvar att stärka patientens motivation och förmåga till egenvård.  Syfte: Undersöka effekten av MI som behandlingsmetod för att hjälpa diabetespatienter till förbättrad egenvård.    Metod: Litteraturstudie. Artikelsökningar gjordes i de medicinska databaserna Pubmed, Cinahl och Scopus. I studien inkluderades 10 originalartiklar varav fem var av medelkvalitet och fem av hög kvalitet. Dessa delades in i två grupper vilka var effekt på HbA1c och blodfetter samt effekt på egenvård.    Resultat: Utifrån inkluderade studier kunde ingen signifikant effekt påvisas i HbA1c och blodfetter eller gällande kost, fysisk aktivitet eller medicinsk följsamhet. Däremot sågs positiv effekt vid mätningar av upplevd kompetens, kunskap och egenkontroll. En studie visade positiv effekt på HbA1c av MI i kombination med KBT.  De effekter som kunde påvisas avtog kort tid efter behandlingssessionerna upphört. Studiernas utformning och mätmetoder ifrågasattes.    Slutsats: I nuläget finns få studier inom området därför är det för tidigt att rekommendera MI som metod inom diabetesvården. Mer forskning behövs om MI med tydligare fokus på personalens relation med patienten och personalens MI-färdigheter om man syftar till att mäta effekten av MI-samtalet. / Background: The number of people with diabetes in the world is constantly increasing. Bad food habits increase the risk of diabetes complications. Healthcare has a responsibility to enhance the patient's motivation and ability for self-care. Objective: Investigate the impact of MI as a treatment to help patients with diabetes to better self-care. Method: Literature review. The search for articles were made in the medical databases Pubmed , Cinahl and Scopus. The study included 10 original articles of which five were medium and five high quality. These were divided into two groups, effect on HbA1c and blood lipids and effect on self-care. Results: Based on the included studies, no significant effect is demonstrated in HbA1c and blood lipids or current diet, physical activity or medical adherence. There was however a positive effect in measurements of perceived competence, knowledge and self-control. One study demonstrates a positive effect on HbA1c of MI in combination with CBT. The effects found subsided shortly after the treatment sessions ended. Study design and measurement methods were questioned. Conclusion: Few studies exist in the field, therefore, it is too early to yet recommend the MI-method in diabetes care. More research is needed on MI with a clearer focus on the interviewers relationship with the patient and the MI skills of the interviewers if one aims to measure the effect of the MI-sessions.

Hjärt- och kärlsjukdom är den främsta dödsorsaken i Sverige. Majoriteten av dem kan förebyggas med hjälp av en livsstilsförändring, men för att göra det krävs motivation. En evidensbaserad metod som används för att främja motivation och livsstilsförändringar är motiverande samtal (MI). Syftet med litteraturstudien var att utforska vilka effekter MI kunde ha i sjuksköterskans prevention av hjärt- och kärlsjukdom. Resultatet visade att MI hade en varierande, men genomgående positiv effekt i att förbättra de levnadsvanor som är kopplade till hjärt- och kärlsjukdom. Bland patienterna som hade deltagit i MI visades främst positiva effekter på fysisk aktivitet, kroppsmått och blodtryck. Kostvanorna hade kortsiktigt förbättrats, men långsiktigt varierade det hur länge de goda vanorna kunde behållas. Den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades, men patienterna upplevde dessutom en ökad ångest. Resultatet visade att MI är en effektiv metod i att främja livsstilsförändringar, däremot är val av utformandet av hur MI ska föras, i kombination med andra metoder och vilken patientgrupp som skulle gynnas mest oklart och implicerar vidare forskning i ämnet. / Cardiovascular disease (CVD) is the leading cause of death in Sweden. The majority of all CVDs can be prevented with the help of a lifestyle change, but to do so it requires motivation. An evidence-based approach used to promote motivation and lifestyle changes is motivational interviewing (MI). The aim of this literature review was to explore the effects that MI may have in the nurse’s preventive work against CVD. The results showed that MI had a varied but mainly positive effect in improving lifestyles that are associated with CVD. Among the patients who had participated in MI improvements were shown mainly in physical activity, body size and blood pressure. Dietary habits had improved in the short term, but in the long term it varied how long the good habits could be maintained. The health related quality of life had improved, but the patients also experienced an increase in anxiety. The results showed that MI is an effective method in promoting lifestyle changes, however, it is unclear which design of MI should be chosen, in combination with other methods, and what patient group would benefit the most, which implies further research on the subject.

Bakgrund: Socialstyrelsens nationella riktlinjer ger rekommendationer om metoder för att förebygga sjukdom genom att stödja människors förändring av sina levnadsvanor. Alla kvinnor ska erbjudas ett tidigt hälsosamtal vilket är av stor vikt för att identifiera ohälsosamma levnadsvanor. I arbetet med att motivera patienten till förändring är motiverande samtal (MI) en beprövad samtalsmetod som barnmorskan kan använda i samtalet med den gravida kvinnan. Effekterna av motiverande samtal har visat sig ha en gynnsam verkan på flera hälsorelaterade beteenden såsom bruk av alkohol, tobak och andra droger, kost och fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka barnmorskors erfarenheter av och inställning till hälsosamtal i tidig graviditet. Metod: Studien var empirisk och har en kvalitativ ansats och bygger på åtta enskilda intervjuer. Datamaterialet analyserades med innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom sex kategorier som besvarade studiens syfte.  Kategorierna heter; tidig flexibel handläggning, intresserade och positiva till hälsosamtal, tidigt hälsosamtal är en vinst, barnmorskorna hade olika åsiketer om behov av utbildning, stor variation i genomförande av hälsosamtal och resurstillgång påverkar hälsosamtalets kvalitet. Slutsats: Det som framkom av studien var att tidsbristen är en avgörande faktor för  arbetet med hälsosamtal. Barnmorskorna hade delade uppfattningar om utbildningen som gavs var tillräcklig eller inte. En stor vinst sågs med tidigt hälsosamtal för både barnmorskan och den gravida kvinnan. Mer specifika riktlinjer och utbildningar bör därför finnas eftersom övervikt är ett växande hälsoproblem idag. / Background: The guidelines of the National Board of Health and Welfare provides recommendations on methods on how to prevent illness by supporting people to change their lifestyles. All women should be offered an early health dialogue which is of great importance to identify unhealthy habits. Motivational interviewing is a proven method that the midwife can use in the effort to motivate the pregnant woman. The effects of motivational interviewing has been shown to have a beneficial effect on several health-related behaviors such as use of alcohol, tobacco and other drugs, diet and physical activity. Objective: The aim of this study was to explore midwives' experiences of and attitudes towards health interviews in early pregnancy. Method: The study was empirical and has a qualitative approach and is based on eight single interviews. The data were analyzed by content analysis according Graneheim and Lundman (2004). Results: The results revealed six categories that answered the purpose of the study. The categories are called: early flexible handling, interested and supportive of health interviews, early health consultation is a benefit, the midwives had different opinions about the need for training, considerable variation in the implementation of health consultations and resource availability affects the quality of health discussions. Conclusion: The findings of the study was that lack of time is a crucial factor in the work of health consultations. The midwives had different views on the training given was adequate or not. A large gain was seen with early health consultations for both the midwife and the pregnant woman. More specific guidelines and training should therefore be implemented because obesity is a growing health problem today.

Bakgrund: Övervikt ökar idag bland svenska barn och skolsköterskor inom elevhälsan har en viktig del i arbetet för att få ner barns övervikt.   Syfte: Beskriva skolsköterskors erfarenheter av hälsofrämjande arbete med övervikt hos elever i högstadiet och gymnasiet. Metod: Nio skolsköterskor har intervjuats individuellt med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades utifrån en innehållsanalys. Kategorier och subkategorier utformades sedan för att få en överblick av skolsköterskornas erfarenheter. Resultat: Skolsköterskorna möter vanligtvis eleverna vid hälsosamtalet och detta samtal är ofta grunden till hälsoarbetet när de har identifierat övervikt hos eleven. Skolsköterskorna eftersträvar att individualisera hjälpen eleverna får och de använder sig ofta av metoden motiverande samtal för att motivera eleverna till att genomföra en förändring.  De utgör även en rådgivande funktion då de kan bistå med olika kost- och motionsråd.  Skolsköterskorna förklarar att det även behövs ett samarbete för att få eleverna att bli aktiva och gå ner i vikt. Dels inom den egna professionen men framförallt interprofessionellt samarbete i skolmiljön. Föräldrarna involveras i detta arbete av några skolsköterskor samtidigt som andra anser att eleven måste få känna sig självständig i detta arbete. Konklusion: Skolsköterskornas arbetssätt har både likheter och skillnader. Att utveckla gemensamma strategier och riktlinjer för deras arbete kan därför vara en del av att förbättra det hälsofrämjande arbetet med övervikt hos elever. / Background: Overweight increases among Swedish children and school nurses have an important part to reduce overweight among children. Aim: Describe school nurses experiences of their health promotion for overweight in students. Method: Nine school nurses were interviewed individually by semi-structured interviews. The interviews were analyzed based on a content analysis, categories and subcategories were designed to provide an overview of the school nurses experiences. Results: School nurses usually meet students during a health conversation, this meeting is usually the foundation of their health work. The school nurses strive to individualize the support they give the students and they often use the method of motivational interviewing to motivate students to make a change. They can also assist with various diet and exercise advice. The school nurses explain that there is often a need for collaboration in order to get students to become active and lose weight. Both within their own profession but especially inter professional collaboration in the school environment. The parents get involved in this work by some of the school nurses while others believe that the student needs to feel independent. Conclusion: This study thus suggests both differences and similarities in health promotion for overweight among student. To develop a united strategy and guidelines for their work can therefore be a part of the improvement of their health promotion against overweight among students.

Abstract  Background: The aim of public health is to create the societal conditions whereby the entire population has an equal opportunity to achieve and enjoy good health. The counties of Gävleborg and Dalarna has lower socioeconomic conditions and a higher proportion of children with unhealthy living habits. Child health nurses have an important role to play in promoting health promotion in these counties. Aim: The purpose of this study was to investigate child health nurses’ confidence in their own ability to influence parents to promote healthy living habits in their children in two counties in Sweden.  Method: Data were gathered using parts of an earlier questionnaire measuring child health nurses’ confidence in their own ability to influence parents to promote healthy habits in their children. Data were analysed by descriptive and comparative statistic with Mann-Whitney Utest and Spearman´s correlation. Primary results: The child health nurses rated themselves higher on the questions relating to their confidence in their ability to influence parents regarding eating habits than on the other questions in the questionnaire. The child health nurses rated themselves lowest on the questions concerning limit-setting, regardless of age, experience, education or county. There was a weak but significant correlation between the extent of the child health nurses’ experience and how highly they rated their self-efficacy.  Conclusion: The study revealed relatively low self-efficacy in the child health nurses’ ability to influence parents to establish and maintain good habits in their children. Child health nurses with more experience rated their self-efficacy higher in all parts of the questionnaire. Experienced child health nurses need to be given time and space to share their experience with their less experienced colleagues to strengthen the younger nurses’ self-efficacy.    Keywords: healthy living habits, child health nurses, self-efficacy, socioeconomic differences, motivational interviews.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett växande problem i samhället och tidigare forskning visar att det kan medföra en rad olika följdsjukdomar. Det är också ett känsligt ämne att prata om vilket kan leda till att patienter känner sig stigmatiserade. Motiverande samtal är en metod som används för att hjälpa patienter genomgå en livsstilsförändring vid övervikt och fetma. Syfte: Syftet var att belysa patienters och sjuksköterskors upplevelse av motiverande samtal vid övervikt och fetma. Metod: Studien var en litteraturstudie som baserade sig på tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ metod. Artiklarna analyserades och granskades utifrån Forsberg och Wengströms (2013) innehållsanalys. Resultat: Patienterna upplevde det motiverande samtalet som en bra metod då de blev bemötta med respekt och fick vara delaktiga i vården. De upplevde också att de inte blev skuldbelagda eller pressade till förändring. Sjuksköterskorna upplevde att det motiverande samtalet tydliggjorde deras hälsofrämjande yrkesroll samt gav dem nya lärdomar i samarbetet med patienterna. Vidare upplevde sjuksköterskorna att yttre faktorer som stress, tid och vanor gjorde det svårare att använda sig av denna samtalsmetod. Slutsats: Studien visar på att motiverande samtal är en bra metod att använda sig av hos patienter med övervikt och fetma då de kände sig väl bemötta. För att förbättra vården för patienter med övervikt och fetma samt andra tillstånd där motiverande samtal kan vara lämpligt kan det vara betydelsefullt att utöka sjuksköterskors kompetens inom denna samtalsmetod.