Övervikt har ökat bland unga de senaste åren. Övervikt och fetma orsakas av en energiobalans. Mycket av barnens tid idag tillbringas i skola och förskola vilket innebär ett förändrat aktivitetsmönster. Redan tidigt i livet grundläggs vanor som kan innebära hälsorisker samt ha betydelse för hälsan senare i livet. Att redan i tidig ålder ha övervikt medför en försämring av den framtida folkhälsan. Forskning visar goda effekter av fysisk aktivitet på hälsan samt minskad risk för förtida död. Verktyg i sjuksköterskans arbete kan vara Familjecentrerad vård med Motiverande samtal och Fysisk aktivitet på recept.  Att  motverka  övervikt  bidrar  till  hållbar  utveckling.  Det  finns  en  brist  på kunskap och förståelse om hur överviktiga barn och ungdomar upplever fysisk aktivitet. Med en ökad medvetenhet kan vården utvecklas positivt. Syftet med studien är att belysa överviktiga barn och ungdomars upplevelser av fysisk aktivitet. Litteraturstudien baseras på 11 kvalitativa samt en kvantitativ artikel för att utöka kunskapen inom området. Två teman identifierades utifrån artiklarna, Upplevda hinder för fysisk aktivitet och Upplevda nycklar för fysisk aktivitet. Resultatets huvudfynd var barnens upplevelser om bristen på och känslan av gemenskap och sammanhang, vilket kan vara till hjälp i behandling och förebyggande hälsoarbete. Barnens självbild och självkänsla framkom tydligt som otillfredsställande och upplevdes hindra den fysiska aktiviteten. Gemenskap och att ha vänner var positivt och upplevdes motiverande. För att motverka övervikt hos barn måste rätt verktyg samt förståelse för bakomliggande mekanismer göras tydliga. Sjuksköterskan kan genom att vara medveten om barnets upplevelser av fysisk aktivitet informera och undervisa dem och familjen i hur de på bästa sätt kan förändra och förbättra sin hälsa.

Motivational interviewing (MI) is a counselling approach developed in part by clinicalpsychologists William R. Miller and Stephen Rollnick. It is a directive, client-centredcounselling style for eliciting behaviour change by helping clients to explore andresolve ambivalence. The method has grown in popularity during the last years and has spreadoutside the therapy room and into new fields where it is being applied such as healthcare, socialservice and the police. The usage of MI in therapeutic and healthcare settings is well researchedbut MI has recently emerged in a new field where the research is scarce: leadership. In thisstudy we are exploring the experiences of Swedish social workers that are trained in MI whichhas a manager that is also trained in the method and applies MI in leadership. Our results showthat the social workers are generally positive to their managers using the method; MI is seen asa factor that influences the manager to listen and be more empathetic. Our study also showsthat MI has become a general tool for interactions; the social workers are using the methodoutside client meetings and in interactions with colleagues and managers to facilitate a goodrelationship. However, there are also concerns among some of the respondents that MI couldbe used by their manager to manipulate and create behaviour changes that only benefits theorganisation. This explorative study shows that MI has the potential to impact management andleadership approaches and warrants further investigation to develop this growing field ofinterest.

Livsstilsrelaterad ohälsa är ett växande problem i Sverige såväl som på global nivå, vilket leder till mycket lidande för patienter, men även för deras anhöriga. Livsstilsfaktorer som felaktiga kostvanor, fysisk inaktivitet, dåliga sömnvanor, rökning, övervikt och fetma, stress, för hög alkoholkonsumtion och drogmissbruk leder till försämrad livskvalitet, sjukdom och förtida död. Ohälsan leder även till miljöpåverkan på grund av ökat antal sjukhusinläggningar vilket i sin tur ökar materialanvändning i vården. En av sjuksköterskans uppgifter är att främja hälsa och förebygga ohälsa. En evidensbaserad men hittills otillräckligt beforskad metod som används i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete är motiverande samtal (MI). Motiverande samtal bygger på en personcentrerad grund som främjar patienternas egen inre motivation till förändring. Syftet med denna kandidatuppsats är att belysa sjuksköterskans hälsofrämjande arbete med hjälp av MI för patienter i behov av livsstilsförändringar. Litteraturöversikten är ett examensarbete på kandidatnivå där 11 artiklar granskades och sammanställdes. Resultatet visade på en tendens till positiva effekter på fysisk aktivitet, kost och vikt, mod, styrka och självkännedom, psykiskt mående, kunskap och motivation. Ett personcentrerat förhållningssätt där patienten är sedd av en stödjande sjuksköterska som ser individens livsvärld och där patientens önskemål beaktas, framstår som centralt för att metoden MI ska få ett positivt utfall. Mer forskning krävs för att verifiera metodens användbarhet för att främja patienters hälsa.

I bakgrunden beskrivs hur motiverande samtal (MI) kan förebygga och behandla livsstilssjukdomar. MI har visat sig vara effektiv men har även fått kritik eftersom samtalsmetoden kan vara bristande i vårdandet av patienten. Vidare beskrivs sjuksköterskans ansvar, vad hälsa innebär och hur ett vårdande samtal kan ge patienten förutsättningar för att uppnå hälsa. Frågan är vad patienterna har för erfarenheter av MI. Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva patientens erfarenheter av MI i ett vårdande sammanhang. Artikelsökningar genomfördes i databaserna PsycInfo, Medline och Cinahl. Totalt 13 vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats användes för att besvara syftet. Dataanalysen genomfördes med en metod för litteraturöversikt beskriven av Friberg (2017, ss. 141-152). I resultatet beskrivs patienternas erfarenheter av MI i fyra olika teman: ‘Tillåtande miljö’, ‘Utmanar till förändring’, ‘Utvecklar och utmanar autonomin’ och ‘Sjuksköterskans betydelse’. Metoddiskussionen lyfter styrkor och svagheter i val av metod och de artiklar som inkluderades i resultatet. I den avslutande resultatdiskussion diskuteras huruvida MI kan ses som ett vårdande och lärande samtal, om det är en gynnsam metod för livsstilsförändringar och autonomistöd samt sjuksköterskans betydelse under MI. Även resultatet i förhållande till hållbar utveckling diskuteras. Avslutningsvis beskrivs studiens slutsats och vad resultatet kan användas till.

Hälso- och sjukvårdpersonal kommer i framtiden arbeta allt mer med långtidssjukdomar. Personer med diabetes behöver dagligen fatta viktiga beslut för diabeteshanteringen därav är patientutbildning en viktig del av diabetesvården. Det vanligaste upplevda hindret i diabetesvården är vardagslivet, att agera på motivationen till en förändring och att bibehålla denna. Motiverande samtal som samtalsmetod är personcentretad och syftar till att främja livsstilsförändringar. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur personer med diabetes upplever motiverande samtal. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Resultatet grundades på åtta vetenskapliga artiklar och resulterade i fyra teman: upplevelsen av ett nytt förhållningssätt, upplevelsen av självbestämmande, upplevelsen av samtalsledarens roll och upplevelsen av de yttre faktorerna. Personer upplevde att motiverande samtal inspirerade till livsstilsförändringar, att det var personcentrerat och att det främjade den egna kunskapen. Upplevelsen av den icke dömande attityden resulterade i att personer upplevde att de kunde berätta mer öppet om sin hälsa. Samtalsledaren roll uppfattades som stödjande och främjande av självbestämmande. Samtalet förändrade personernas uppfattning av sig själva, förändrade deras förhållningsätt och motiverade till livsstilsförändring. / Health professionals are increasingly working with long-term and chronic diseases. People with diabetes make important decisions daily related to their diabetes management, patient education is an important part of the diabetes care. The most common perceived obstacle in diabetes care is everyday life and acting on the motivation for a change and maintaining it. Motivational interviewing (MI) as such is a communication method which is person-centered and aims to promote lifestyle changes. The purpose of the literature study was to describe how people with diabetes experienced motivational interviewing. The study was conducted as a general literature study. The result was based on eight scientific articles and resulted in four themes: experience of a new approach, self-determination experience, experience of the leader's role and experience of the external factors. People experienced that MI inspired to conduct lifestyle changes. The communication was perceived as person-centered and thus promoted the persons own knowledge. Furthermore, the experience of the non-judgmental attitude resulted in people experiencing that they could speak more openly about their health. The motivational interviewer’s role was perceived as supportive and as promoting self-determination. MI changed the persons perception of themselves, changed their approach and motivated lifestyle change.

Folkhälsosjukdomar som bland annat diabetes typ 2 och hjärt- och kärlsjukdom blir vanligare för varje år och är en av orsakerna till den globala dödssiffran. Folkhälsosjukdomar går att förebygga genom kost, motion och att undvika faktorer som bidrar till ökad risk för ohälsa som rökning och alkoholkonsumtion. För att hjälpa patienten som riskerar att drabbas av en folkhälsosjukdom eller som redan är drabbad kan sjuksköterskan tillämpa motiverande samtal (MI) i kommunikationen med patienten. Författarna har valt att undersöka hur MI som verktyg fungerar för sjuksköterskan och patienten. Syftet är att belysa sjuksköterskans och patientens upplevelse av motiverande samtal som verktyg. Det har gjorts en litteraturöversikt efter Fribergs modell. Översikten har gjorts på 10 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Resultaten delades in i sex olika teman: samspelet mellan sjuksköterska och patient, arbetsbelastning och värdet av tid, kunskap och erfarenhet, organisatoriskt stöd, behov av att ändra arbetssätt och inställning till MI som verktyg. Studien visar att samspelet mellan patienten och sjuksköterskan är mycket viktigt under arbetet med MI. Det krävs ett intresse och en vilja från sjuksköterskans sida för att kunna använda verktyget tillsammans med patienten. Sjuksköterskan behöver en bred kunskap för att kunna möta patienten. För att sjuksköterskan inte ska falla tillbaka till tidigare rutiner så är det egna intresset och stöd från organisationen essentiellt för sjuksköterskan.

Studien syftar till att undersöka olika målgruppers mottaglighet och uppfattning av Motiverande samtal (MI) utifrån ett universalistiskt och kulturrelativistiskt perspektiv. Bakgrunden är att MI är en frekvent använd samtalsmetod som används i det lösningsfokuserade sociala arbetet samt att en forskningslucka identifierats kring hur MI faktiskt tas emot och uppfattas av olika målgrupper. Studien avser analysera MI utfört i olika kontexter och utifrån både kulturrelativism och universalism. För att undersöka detta har en scoping review gjorts där 35 akademiska artiklar inom forskningsområdet valdes ut och sedan analyserades tematiskt. De fem teman som identifierats är mottaglighet och uppfattning av MI bland olika målgrupper, betydelsen av handledning och utbildning för olika målgruppers inställning till MI, MI:s påverkan för relationsbyggande och dess betydelse för mottagligheten och uppfattningen hos olika målgrupper, potentialen MI har i kombination med andra insatser för olika målgruppers mottaglighet och uppfattning, samt ökad mottaglighet och förbättrad uppfattning genom målgruppsanpassning av MI. Det huvudsakliga resultatet har varit att ett antal aspekter utifrån dessa teman bör beaktas och kan förstås bättre utifrån de två nämnda teoretiska perspektiven. Övergripande förefaller MI mottas och uppfattas väl av olika målgrupper, men flera studier tyder ändå på att resultatet av MI interventioner inte får en långvarig påverkan. / The study aims to investigate the receptivity and perception of different target populations of Motivational Interviewing (MI) from a universalist and cultural relativistic perspective. The background is that MI is a frequently used conversational method used in the solution-focused social work and that a research gap has been identified around how MI is received by different target groups. The study intends to analyse MI performed in different contexts and based on both cultural relativism and universalism. To investigate this, a scoping review has been made where 35 academic articles in the research area were selected and then analysed thematically. The five themes identified are receptivity and perception of MI among different target populations, the importance of guidance and education for different target populations attitude to MI, MI's impact on relationship building and its significance for receptivity and perception in different target populations, the potential MI has in combination with other initiatives for the receptivity and perception of different target populations, as well as increased receptivity and improved perception through target populations adaptation of MI. The main result has been that several aspects based on these themes should be considered and can be better understood from the two mentioned theoretical perspectives. Overall, MI seems to be received and perceived well by different target populations, but several studies still indicate that the results of MI interventions do not have a long-term impact.

Syfte och frågeställning Syftet med vår undersökning är att ta reda på om Lotsmottagningens insats vid GIH i Stockholm är av betydelse vid en beteendeförändring för att bli mer fysiskt aktiv. Vår hypotes är att rådgivning och stöd är ett nödvändigt verktyg för att man på sikt ska kunna nå samt bibehålla en beteendeförändring (SBU, 2014). Vår frågeställning är: Hur upplever personer med förskrivet FaR Friskvårdslotsmottagningens insats vid beteendeförändring?   Metod Vårt tillvägagångssätt för studien är kvalitativ metod genom intervjuer då vi vill nå en djupare förståelse hos individer som fått vägledning av Friskvårdslotsmottagningen i och med förskrivning av FaR. Sju deltagare medverkade i studien där medelåldern var 58 år. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys vilket blev grunden för vårt resultat.   Resultat De olika kategorierna som framkom under analysen var Upplägg, Stöd, Upplevelser av samtalen, Lotsens bemötande och Lärdomar. Generellt var deltagarna nöjda med Friskvårdslotsmottagningens upplägg och det bemötande de fått av respektive lotsar och skulle rekommendera detta till andra. Samtliga deltagare uttryckte ett behov av stöd och uppföljning. Flera deltagare uttryckte önskemål om längre uppföljning, upp till ett år, samt träning med lotsen. Vissa önskade att uppföljningssamtalen hölls på plats istället för via telefon.    Slutsats Slutsatser som kan dras från resultaten i denna studie är framförallt det tydliga behovet av ett individanpassat stöd vid en beteendeförändring gällande fysisk aktivitet. Det kan gälla   uppföljning, att hitta en rimlig träningsnivå och någon att ventilera med. Sammanfattningsvis styrker våra resultat tidigare forskning om att rådgivning och stöd är ett nödvändigt verktyg vid en beteendeförändring.

ABSTRACT Introduction: Tobacco use is the largest cause of disease and mortality that is preventable and costs the Swedish society over 31 billion SEK per year. There are various treatment options for smoking cessation such as exercise, medicine and cognitive behavior therapy [CBT]. CBT is used as an aid in smoking cessation to alleviate abstinence, more rarely is the use of motivational interviewing [MI]. Obtaining conversational support and motivation can be important for the smoking cessation process and for symptoms of abstinence. The aim of the study was to determine if motivational interviewing is an effective method for smoking cessation.    Method: A quantitative literature review with a descriptive design. Data was collected via PubMed and 11 studies were included.   Results: MI had an effect on experience of motivation, smoking cessation, reduced number of cigarettes and abstinence. However, the results are scattered and therefore it’s not possible to draw a clear conclusion. There is some support for MI to increase motivation, but there are also studies that don’t ensure any differences. There is weak support for the fact that MI had an effect on reduced number of cigarettes per day. Weak support was seen in MI´s effect on smoking cessation and abstinence.   Conclusion: MI’s have a certain effect on the experience of motivation, smoking cessation, reduced number of cigarettes and abstinence. Furthermore, MIs proved to work effectively as a complement to another smoking cessation method. Finally, the treatment method motivational talks to quit smoking and MI in combination with other treatment methods needs more research to a greater extent in order to be able to implement it clinically. / SAMMANFATTNING Introduktion: Tobaksrökning är den största orsaken till sjukdom och dödlighet som går att förebygga eller förhindra och kostar det svenska samhället drygt 31 miljarder kronor per år. Idag finns det olika behandlingsalternativ för rökavvänjning exempelvis motion, nikotinläkemedel och kognitiv beteende terapi [KBT]. KBT används som ett stöd vid rökavvänjning för att lindra abstinensen, mer sällan används motiverande samtal [MI]. Att erhålla samtalsstöd och ingiva motivation till personer som ska sluta röka kan vara viktigt för rökavvänjnings processen och för abstinensbesvären.   Syftet var att studera om motiverande samtal är en effektiv metod för att hjälpa personer att sluta röka.   Metod: En kvantitativ studie av deskriptiv design med litteraturöversikt som metod. Datainsamlingen genomfördes via databasen PubMed med 11 inkluderade studier.   Resultat: MI hade en viss effekt på upplevelsen av motivation, rökuppehåll, minskat antal cigaretter och abstinens. Dock är resultatet spritt och det är därför inte möjligt att dra en tydlig slutsats. Ett visst stöd finns för att MI ökar motivationen med det finns även studier som inte säkerställer några skillnader. Ett svagt stöd finns för att MI hade effekt på ett minskat antal cigaretter per dag. Ett svagt stöd kan ses på MI:s effekt på rökuppehåll och upplevelsen av abstinens.   Slutsats: MI hade en viss effekt på upplevelsen av motivation, rökuppehåll, minskat antal cigaretter och abstinens. Vidare kan MI fungera effektivt som ett komplement till andra rökavvänjningsmetoder. Slutligen behöver behandlingsmetoden motiverande samtal för att sluta röka och MI i kombination med andra behandlingsmetoder mer forskning i större utsträckning för att kunna implementeras kliniskt.

Bakgrund  Sedan 1975 har fetma nästan tredubblats i världen och de flesta lever idag i ett land där fler dör av sjukdomar orsakade av övervikt än av undervikt. Analyser visar att inget land lyckats med att minska den ökande förekomsten av högt BMI och om incidensen fortsätter i samma takt kommer nästan hälften av världens vuxna befolkning att ha övervikt eller fetma år 2030. Konsekvenserna av detta är svåra hälsoproblem, fler dödsfall och stora kostnader för samhället. Behandling av övervikt är i första hand rådgivning för ändrad kost och ökad fysisk aktivitet. Motivation har en avgörande roll i förändring av levnadsvanor och motiverande samtal [MI] är en metod för att finna den egna anledningen och drivkraften till förändring.  Syfte  Syftet var att undersöka om motiverande samtal kan främja viktnedgång.  Metod  Metoden som används i denna studie är en icke-systematisk litteraturöversikt. Databaserna PubMed och CINAHL användes för att söka relevant forskning. Sökningen genererade 15 artiklar, publicerade 2013–2021, som analyserades med stöd av en integrerad analysmetod.  Resultat  Denna studie visade på att MI kan påverka levnadsvanor och främja viktnedgång om det används i kombination med ett utbildande kost- och motionsprogram. Metoden ser ut att fungera bäst när MI utförs personligen under en längre tid.  Slutsats  Viktminskning är komplext och avgörs av många faktorer. Motiverande samtal är inte någon ensam lösning och fungerar inte i alla sammanhang, men använd i rätt form kan det göra skillnad. Denna litteraturöversikt visar att MI med fördel kan användas som en del i att förändra ohälsosamma levnadsvanor hos patienter för att främja viktnedgång. Det räcker dock inte med att enbart vara motiverad till förändring, det behövs också verktyg till hur förändringen ska ske. Mer forskning behövs för att få kunskap om hur patienten upplever samtalen vilket kan bidra till en mer effektiv användning av metoden. / Background Since 1975, obesity has almost tripled in the world, and most people today live in a country where more people die from diseases caused by obesity than from underweight. Analyses show that no country has succeeded in reducing the increasing incidence of high BMI, and if the incidence continues at the same rate, almost half of the world's adult population will be overweight or obese by 2030. The consequences of this are severe health problems, more deaths and large costs for society. The treatment for obesity is primarily advice on changing diet and increased physical activity. Motivation plays a crucial role in changing lifestyles and Motivational Interviewing [MI] is a method of finding one's own reason and drive for change. Aim The aim was to illustrate whether Motivational Interviewing can promote weight loss. Method The method used in this study is a non-systematic literature review. The PubMed and CINAHL databases were used to search for relevant research. The search generated 15 articles, published 2013-2021, that were analyzed using an integrated analysis method. Results This study showed that MI can affect lifestyle and promote weight loss if used in combination with an educational diet and exercise program. The method seems to work best when MI is performed in-person, with frequency and for a longer period of time. Conclusion Weight loss is a complex matter and can be determined by many factors. Motivational Interviewing is not a single solution and does not work in all contexts but used in the right form it can make a difference. This literature review shows that MI can be used to advantage as part of changing unhealthy lifestyles in patients to promote weight loss. It is not enough to get motivation for change, you will also need tools for how the changes should take place. More research is needed to gain knowledge about patients’ experiences of MI, which can contribute to more efficient use of the method.