Proefschrift Maastricht. / Auteursnaam op omslag: Kees Waaldijk. Met lit. opg., reg. - Met samenvatting in het Engels en Frans.

A broad research project was conducted into experiences of respect in intergenerational relationships. The focus of this particular study fell on the motivations of respect for older people from the perspective of adults and young adults. Respect has been identified as an important aspect in promoting intergenerational relationships. In this research, intergenerational relations refer to the interaction between older people (60 + years), who form part of generation 1 (G1) and younger people, generation 3 (G3). Adults and young adults who participated in this study share the same historical generation, meaning that they experienced the same historical events. For the purpose of this study respect is defined as the subjective experience of the interactions between two people from different generations. Previous research into respect in intergenerational relationships has mostly been conducted in Asian and Western countries, with the exception of one study in Ghana, Africa. This existing research focused solely on the types of respectful behaviour employed in intergenerational relationships. Fourteen types have been identified. Philosophers regard respect as an important moral consideration. Adults‟ moral development is complex and linked to their cognitive and ego capacities. Moral development evolves during human development and manifests motivation that usually moves from extrinsic to intrinsic. Self-Determination Theory (SDT) defines motivation as the force that moves people to do something. SDT varies in the amount and type of motivation and also distinguishes among intrinsic and extrinsic motivation. Extrinsic motivation refers to doing something because it will lead to a desired outcome, whereas intrinsic motivation is about an inherently pleasing action. A qualitative approach was followed to describe the experiences of adults and young adults and to identity their motivations for respect. The research was conducted at North-West University‟s Potchefstroom Campus in South Africa to obtain participants who are in a transitional context. The adults and young adults who participated in this study were in a transitional phase: being part of a tertiary educational context confronted them with different world views from what they were used to. Twenty-seven white adults and young adults between 22 and 48 years of age participated. A sample of two men and 25 women who are post-graduate psychology students were conveniently chosen for this study. Data-gathering took place over three days and was conducted in a focus group manner by using the Mmogo-method®. The Mmogo-method® requires that participants receive a lump of clay, grass stalks and beads. Participants were asked to build something to show how they experience respect in relation to a person older than 60 years. Prompting questions were then asked, after which the participants had the opportunity to describe verbally what they had built. Data were analyzed by means of sequential and visual analyses. Data were originally analyzed using within-case displays where each case was analyzed individually; next, cross-case displays were done and linked to the visual presentations to plot on the four presented types of motivation. Trustworthiness was ensured by applying four strategies, including: credibility, transferability, dependability and conformability. The research was approved by the ethical committee of North-West University. The researcher applied ethical guidelines as prescribed by the Health Professions Council of South Africa during and after the research was conducted. Findings revealed that adults and young adults were moved to respect older people by four different types of motivation, presented as typologies. The types include extrinsic/conditional motivation, extrinsic/unconditional motivation, self-motivated/conditional motivation and self-motivated/unconditional motivation. These findings may be used to develop programmes to promote sustainable intergenerational relationships. / MA (Research Psychology), North-West University, Potchefstroom Campus, 2014

Undersökningens syfte var att öka kunskaper om hur förskollärare arbetar med konflikthantering. Ur syftet formulerades två frågeställningar: Vilka strategier beskriver förskollärarna att de använder sig av i arbetet med konflikthantering? hur motiverar förskollärarna sina val av strategier?   Metoden i det självständiga arbetet var en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på tre olika förskolor, en privat förskola och två kommunala förskolor. I undersökningen genomfördes en tematisk analys. Den teoretiska utgångspunkten vi valt är sociokulturellt perspektiv där interaktion är en viktig aspekt för hur vi människor lär av varandra och där språket samt proximala utvecklingszonen är centrala begrepp att förhålla sig till.   Resultatet visar att förskollärarna använde strategier i form av: förebyggandestrategier, kommunikativa strategier, närvarande förskollärare, hjälpa barnen att sätta ord på känslor, positiv inställning, kroppsspråk i arbetet med konflikthantering och förklaringar till dessa strategier. I resultatets slutsats framkom det att förskollärarna är närvarande i konfliktsituationerna för att hjälpa barnen att finna olika strategier och för att lära sig att använda sina ord istället för att gå i affekt.

<p>Our purpose is to report on a few of the internal and external factors that influence a person to choose and dare to start his own company, instead of being employed. We would also like to get an insight on what is of strong importance when you establish a new company. This will be done with a theoretical and empirical study.</p>

<p>Syftet med detta arbete är ta fram ett intressant laborativt material för högstadiet i ämnet kemi, samt att undersöka om detta material äger möjligheten att öka elevens intresse för nämnda ämne. Även en undersökning gällande skillnader mellan Sverige och Finland inom detta område genomfördes.Det framtagna materialet har provats på en elevgrupp och värdet på de deltagande elevernas uppfattning och intresse har fastställts med hjälp av två enkätundersökningar, en före presentationen av det utarbetade materialet och en efter.Resultatet av enkätundersökningen visar att laborationsmaterialet mottogs positivt och elevernas intresse för kemi ökat. Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lärartäthet och klasstorlek.</p>

<p>I följande studie uppmärksammas arbetsformen och systemet bonuspoäng. Arbetsformen bygger på att elever tilldelas bonuspoäng vid korrekt utförande av vissa extra tilldelade arbetsuppgifter. Dessa extrapoäng tillgodoräknas till studentens förmån vid examination t.ex. vid en tentamen.</p><p>Denna pedagogiska arbetsform är idag stark präglad och vanligt förekommande inom universitet och högskolor, vilket noteras i denna undersökning. Arbetsformen är särskilt framträdande inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap (främst inom ämnesområdena matematik och data). Detta framgår genom analys av 300 webbsidor. Vidare framgår att Uppsala Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan är de lärosäten som i störst utsträckning utövar arbetsformen.</p><p>Tidigare genomförd forskning, som förvisso är begränsad i sitt utbud, beskriver ofta att undervisningsmodellen har ett motiverande syfte, som skall motivera studenterna till en kontinuerlig arbetsinsats under en kurs. Vidare framgår av tidigare forskning att systemet uppfattas som positivt och fått bra gensvar bland de studerande. Dock har tidigare forskning sällan berört och undersökt arbetsformen utifrån de infallsvinklar förekommande i denna undersökning. Därmed är följande studie kompletterande mot tidigare forskning och fyller behovet av att undersöka och sammanställa en större utövargrupps förhållningssätt angående bonussystemets tillämpning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka åsikter, förhållningssätt och ståndpunkter pedagogerna som tillämpar bonuspoängsystemet i undervisningen har kring användandet av detta system. Undersökningen har möjliggjorts med hjälp av en enkätundersökning riktad till 98 internetregistrerade utövare, varav 34 respondenter (de flesta med cirka 5-10 års erfarenhet av systemutövande) valde att deltag.</p><p>Undersökningen visar fall där arbetsmetoden har tillämpats i mer än 20 år. Vidare utövas arbetsformen främst av män vars namn är förekommande i den svenska ”kalendariska namnsystemet”. Undersökningen visar att arbetsformen oftast tillämpas då pedagogen ”önskar” aktivera studenterna tidigt under en kurs samtidigt som pedagogen eftersträvar att uppmuntra till aktiv, kontinuerligt och fortlöpande arbetsgång. Dock anser pedagogen (systemutövaren) att systemet kan bidra till en större arbetsbörda samtidigt som det föreliggande negativa ”säkerhetsaspekter” i form av risker med fusk och plagiat och svårkontrollerbara uppgifter. Vidare visar studien tendenser till positiva uppfattningar om eventuella tillämpningsmöjligheter på lägre studienivåer (grund- och gymnasieskolan).</p><p>Baserad på studiens erhållna resultat anses systemet involvera positiva egenskaper som gör denna till ett möjligt och kraftfull pedagogiskt verktyg.</p>

Our purpose is to report on a few of the internal and external factors that influence a person to choose and dare to start his own company, instead of being employed. We would also like to get an insight on what is of strong importance when you establish a new company. This will be done with a theoretical and empirical study.

I följande studie uppmärksammas arbetsformen och systemet bonuspoäng. Arbetsformen bygger på att elever tilldelas bonuspoäng vid korrekt utförande av vissa extra tilldelade arbetsuppgifter. Dessa extrapoäng tillgodoräknas till studentens förmån vid examination t.ex. vid en tentamen. Denna pedagogiska arbetsform är idag stark präglad och vanligt förekommande inom universitet och högskolor, vilket noteras i denna undersökning. Arbetsformen är särskilt framträdande inom vetenskapsområdet för teknik och naturvetenskap (främst inom ämnesområdena matematik och data). Detta framgår genom analys av 300 webbsidor. Vidare framgår att Uppsala Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan är de lärosäten som i störst utsträckning utövar arbetsformen. Tidigare genomförd forskning, som förvisso är begränsad i sitt utbud, beskriver ofta att undervisningsmodellen har ett motiverande syfte, som skall motivera studenterna till en kontinuerlig arbetsinsats under en kurs. Vidare framgår av tidigare forskning att systemet uppfattas som positivt och fått bra gensvar bland de studerande. Dock har tidigare forskning sällan berört och undersökt arbetsformen utifrån de infallsvinklar förekommande i denna undersökning. Därmed är följande studie kompletterande mot tidigare forskning och fyller behovet av att undersöka och sammanställa en större utövargrupps förhållningssätt angående bonussystemets tillämpning. Syftet med denna studie är att undersöka vilka åsikter, förhållningssätt och ståndpunkter pedagogerna som tillämpar bonuspoängsystemet i undervisningen har kring användandet av detta system. Undersökningen har möjliggjorts med hjälp av en enkätundersökning riktad till 98 internetregistrerade utövare, varav 34 respondenter (de flesta med cirka 5-10 års erfarenhet av systemutövande) valde att deltag. Undersökningen visar fall där arbetsmetoden har tillämpats i mer än 20 år. Vidare utövas arbetsformen främst av män vars namn är förekommande i den svenska ”kalendariska namnsystemet”. Undersökningen visar att arbetsformen oftast tillämpas då pedagogen ”önskar” aktivera studenterna tidigt under en kurs samtidigt som pedagogen eftersträvar att uppmuntra till aktiv, kontinuerligt och fortlöpande arbetsgång. Dock anser pedagogen (systemutövaren) att systemet kan bidra till en större arbetsbörda samtidigt som det föreliggande negativa ”säkerhetsaspekter” i form av risker med fusk och plagiat och svårkontrollerbara uppgifter. Vidare visar studien tendenser till positiva uppfattningar om eventuella tillämpningsmöjligheter på lägre studienivåer (grund- och gymnasieskolan). Baserad på studiens erhållna resultat anses systemet involvera positiva egenskaper som gör denna till ett möjligt och kraftfull pedagogiskt verktyg.

Läxor används idag som en del av undervisningen i de flesta klassrum och är ett återkommande inslag för så väl lärare som elever. Trots detta problematiseras den sällan bland lärare, skolledning och politiker, men värderas ändå högt. Vi redogör i detta examensarbete för tidigare forskning inom området, samt läroplanernas formuleringar om läxans betydelse över tid. Skolverket (2014) nämner att det finns olika typer av läxa och beskriver vanligt förekommande metoder, så som exempelvis Läxa som förberedelse, Repetition eller övningsläxa, Innehåll som finns utanför skolan och Komma i kapp. Vi har som syfte med denna studie att undersöka hur grundlärare i de yngre åldrarna uttrycker sitt arbete med läxor och vilka motiv som finns bakom. Studien omfattas av kvalitativaintervjuer med fyra verksamma lärare i en stad i södra Sverige. Utifrån resultatet har vi kommit fram till att lärare ger elever i de yngre åldrarna läxa för att tiden i skolan inte räcker till för all undervisningsstoff som ska bearbetas. Motiven är att eleverna ska träna på ansvarstagande, befästa kunskaper genom mängdträning samt att inkludera vårdnadshavare i skolverksamheten.

Syftet med detta arbete är ta fram ett intressant laborativt material för högstadiet i ämnet kemi, samt att undersöka om detta material äger möjligheten att öka elevens intresse för nämnda ämne. Även en undersökning gällande skillnader mellan Sverige och Finland inom detta område genomfördes.Det framtagna materialet har provats på en elevgrupp och värdet på de deltagande elevernas uppfattning och intresse har fastställts med hjälp av två enkätundersökningar, en före presentationen av det utarbetade materialet och en efter.Resultatet av enkätundersökningen visar att laborationsmaterialet mottogs positivt och elevernas intresse för kemi ökat. Jämförelsen av resultat från Sverige och Finland visade att motivationen och intresset hos de finska eleverna är högre än hos de svenska. Andelen grundskoleelever som önskar söka gymnasieutbildningar där kemi ingår visar sig vara markant lägre i Sverige. Orsak till detta kan finnas i skillnader i lärartäthet och klasstorlek.