Den här uppsatsen handlar om organisatorisk olydnad och motstånd. Vi vill genom denna uppsats bidra till tidigare forskning kring detta ämne och genom vår studie ge en tydligare bild på huruvida motstånd förekommer eller inte. Genom att detta ämne vanligtvis har studerats genom kvalitativa studier önskar vi bidra till forskningen med ett nytt sätt att se på motståndet genom att göra en kvantitativ studie. Uppsatsen är genomförd med 76 enkäter varav hälften hos anställda på ett produktionsföretag och hälften hos tjänstemän på ett annat företag. Syftet med vår uppsats är att undersöka utbredningen av anställdas motstånd under arbetstid och att få en kunskap om hur det tar uttryck i arbetslivet vilket måste göras genom att undersöka olika arbetsplatser. Utifrån vårt syfte har vi tagit fram följande frågeställningar för att förtydliga meningen med studien:  Förekommer det något motstånd på arbetstid och i så fall hur ofta?  Vad gör anställda på sin arbetstid som kan definieras som motstånd?  Varför utför anställda motstånd på arbetstid?  Förekommer det skillnad på hur mycket motstånd produktionsanställda gör och hur mycket motstånd tjänstemän gör? Vi har i vår uppsats valt att koppla samman att anställda utför en icke arbetsrelaterad aktivitet under arbetstid med att de gör ett motstånd. Tidigare forskning på ämnet som vi har tagit del av beskriver hur motståndet kan förekomma på grund av att det finns en maktrelation mellan anställd och arbetsgivare. Vilket innebär att arbetsgivaren har en viss makt över den anställde. Forskare menar också att motståndet ofta kan ske på grund av att de anställda känner låg motivation och lågt engagemang på arbetet, vilket kan leda till ett motståndsbeteende. Tidigare teorier beskriver också hur sökandet och behovet av värdighet och autonomi är bidragande faktorer till motståndsbeteende hos anställda. Det läsaren också får ta del av är en teoretisk beskrivning av icke arbetsrelaterade aktiviteter samt de olika anledningarna till att de sker. Längre fram i uppsatsen har vi redovisat vårt resultat och sedan en analys där vi kopplat samman teorier och det vi kommit fram till i studien för att kunna besvara våra frågeställningar. Studien har visat att det sker ett motstånd hos anställda i organisationer och vi har hittat intressanta upptäckter där våra respondenter är både nöjda på arbetet men trots det utför ett motstånd.

With assistance from the European Social Fund, Mälardalen University started the JämBredd project to offer an education in equality and diversity issues. Part of this project has been education in Process Leadership. The aim was to design a skills enhancement Leadership course for creating processes of change in a multicultural working life. Schools, district courts, various municipal health care institutions, housing associations and universities have all requested knowledge about equality and diversity issues, in order to be able to create a better exchange of ideas both internally within organizations and externally in customer contacts. All participants have some form of leadership in their various activities. The professional roles of the 33 participants at the start of the education course were headmasters to preschool or school managers in various municipal administrations, personnel officers, gender instructors, lecturers, counselors, and administrators in various municipalities, counties and District Court. Process Leadership education was offered in nine so-called education modules over one year. The teaching methods varied with different approaches to in equality and diversity issues by researchers. Education modules were organized as full-day educational activities and located outside the university. The overall aim of the study is to identify learning and change processes related to equality and diversity issues among participants in the Process Leadership Education. Another aim is to develop an education model which can be used for skills enhancement in the areas of equality and diversity for different occupations? The questions are: How has participation in the education led to increased knowledge of equality and diversity issues? How has the education given participants increased knowledge that has contributed to a process of change regarding equality and diversity issues? What factors can be seen as important in the change process regarding equality and diversity issues? What conclusions can be drawn from the evaluation to contribute to the future development of process management training? The research strategy of this study has been Action research. The Action researcher has followed the learning process throughout a year and evaluated the program through observations, visual method, interviews and questionnaires. The results showed an understanding among the participants that they had attained increased knowledge about diversity that was mainly due to two factors: One reason was that the lecturers were knowledgeable researchers in various diversity issues and shared their own knowledge with the participants. The second reason was that there was plenty of time for reflection, reference reading and networking since the educational program spanned the entire year. The final result also indicated a training model that might be used to create a better understanding of diversity issues within various occupations. The result show consistent responses from the participants of the education, as described above, and can thus be said to be relevant to further education in equality and diversity issues. Through this education in process management, participants’ attained increased knowledge on the one hand and also on the other hand tools to drive processes that in turn can lead to employees with increasing knowledge about diversity issues. Keywords: process / Med bidrag från Europeiska Socialfonden startades ett projekt kallat JämBredd vid Mälardalens hög-skola för att utbilda i jämställdhets- och mångfaldsfrågor. En del i detta projekt har varit en högskoleutbildning i processledarskap. Målsättningen var att utforma en kompetenshöjande ledarskapsutbildning för skapande av förändringsprocesser i ett mångkulturellt arbetsliv. Skolor, tingsrätt, olika kommunala vårdinrättningar, bostadsföretag och högskola har alla efterfrågat kunskap i jämställdhets- och mångfaldsfrågor, allt för att skapa bättre tankeutbyten, både inom verksamheten och vid kundkontakter. Alla deltagare hade någon form av ledarskap i sina olika verksamheter. Yrkesrollerna hos de 33 deltagare vid starten av utbildningen var rektorer på förskola eller skola, chefer inom olika kommunförvaltningar, personalhandläggare, genuspedagoger, lektor, studievägledare samt administratörer inom olika kommuner, landsting och vid tingsrätt. Processledarutbildningen gavs i nio stycken så kallade utbildningsmoduler under ett år. Arbetsformerna varierade med olika innehåll av forskare/föreläsare inom jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Utbildningsmodulerna var heldagsutbildningar och var förlagda utanför högskolan. Det övergripande syftet i studien är att urskilja lär- och förändringsprocesser inom jämställdhets- och mångfaldsfrågor hos deltagare i processledarutbildningen. Ett annat syfte är att utveckla en utbildningsmodell att användas för kompetenshöjning rörande jämställdhets- och mångfaldsfrågor inom olika verksamheter. Frågeställningarna är: Hur har deltagandet i utbildningen medfört ökade kunskaper i jämställdhets- och mångfaldsfrågor? Hur har utbildningen gett deltagarna utökade kunskaper som bidragit till utveckling av förändringsarbetet rörande jämställdhets- och mångfaldsfrågor? Vilka faktorer kan ses som viktiga i förändringsarbetet avseende jämställdhets- och mångfaldsfrågor? Vilka slutsatser kan dras utifrån utvärderingen till bidrag för framtida utveckling av processledarutbildningen? Forskningsstrategin har varit aktionsforskning. Aktionsforskaren har följt hela lärprocessen under ett år och utvärderat utbildningen med hjälp av datainsamling från observationer, visuell metod, intervjuer och enkäter. Resultatet visade en insikt hos deltagarna att ha erhållit ökade kunskaper inom mångfaldsområdet som främst berodde på två faktorer: Ett skäl var att föreläsarna var kunniga forskare i olika mångfaldsfrågor och delade med sig av sin kunskap till deltagarna. Det andra skälet var att det fanns gott om tid för eftertanke, referensläsning och skapande av bland annat nätverk då utbildningstiden varade hela året. Det slutliga resultatet påvisade också en utbildningsmodell som kan användas för att skapa ökad kunskap i mångfaldsfrågor inom olika verksamheter. Resultatet visar samstämmiga svar från deltagarna i utbildningen, enligt ovan, och kan därmed sägas vara relevant för fortsatt utbildning i jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Via den här utbildningen i processledarskap har deltagarna dels fått ökande kunskaper och dels fått hjälpmedel för att driva förändringsprocesser, som i sin tur kan leda till att medarbetare får större kunskap i mångfaldsfrågor. / JämBredd

<p>Socialnämnden i Halmstad fattade den 13 februari 2008 ett formellt beslut om att konkurrensutsätta 20 stycken gruppbostäder inom handikappomsorgen. Beslutet orsakade en del motstånd från de anställda vilket bland annat visade sig i en protestlista och demonstration. Syftet med undersökningen var att undersöka hur kommunikationen från Socialförvaltningens ledning har fungerat ut till de anställda på gruppbostäderna samt hur de anställda har uppfattat kommunikationen. Syftet var även att belysa för- och nackdelar med de kommunikationskanaler som ledningen valt att använda sig av ur ett delaktighets- och motståndsperspektiv. För att undersöka kommunikationen valdes en kvalitativ metod då denna ger större möjlighet att undersöka upplevelsen av kommunikationen hos de anställda. Två personer från ledningen, sex vårdare samt en facklig företrädare intervjuades. Resultatet av undersökningen visar att det är viktigt att ledningen är införstådd med vilken typ av information som efterfrågas av de anställda. Olika typer av kommunikationskanaler fyller olika funktioner och därför är det viktigt med en kombination av skriftliga och muntliga kanaler, men den muntliga kanalen är viktigast speciellt vid oro. En närvarande ledning som visar ödmjukhet, förståelse och respekt för de anställdas oro i samband med en omorganisation minskar de anställdas oro och därmed även motståndet.</p>

Socialnämnden i Halmstad fattade den 13 februari 2008 ett formellt beslut om att konkurrensutsätta 20 stycken gruppbostäder inom handikappomsorgen. Beslutet orsakade en del motstånd från de anställda vilket bland annat visade sig i en protestlista och demonstration. Syftet med undersökningen var att undersöka hur kommunikationen från Socialförvaltningens ledning har fungerat ut till de anställda på gruppbostäderna samt hur de anställda har uppfattat kommunikationen. Syftet var även att belysa för- och nackdelar med de kommunikationskanaler som ledningen valt att använda sig av ur ett delaktighets- och motståndsperspektiv. För att undersöka kommunikationen valdes en kvalitativ metod då denna ger större möjlighet att undersöka upplevelsen av kommunikationen hos de anställda. Två personer från ledningen, sex vårdare samt en facklig företrädare intervjuades. Resultatet av undersökningen visar att det är viktigt att ledningen är införstådd med vilken typ av information som efterfrågas av de anställda. Olika typer av kommunikationskanaler fyller olika funktioner och därför är det viktigt med en kombination av skriftliga och muntliga kanaler, men den muntliga kanalen är viktigast speciellt vid oro. En närvarande ledning som visar ödmjukhet, förståelse och respekt för de anställdas oro i samband med en omorganisation minskar de anställdas oro och därmed även motståndet.

Den här artikeln undersöker hur individer inom den svenska funktionshinderrörelsen resonerar kring de inom cripteori viktiga teman normalitet, identitet och motståndsstrategier. Aktiva inom funktionshinderförbunden Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet (DHR), Unga Rörelsehindrade samt aktivister utanför förbunden intervjuas. Resultaten påvisar en brist på normkritik inom DHR och Unga Rörelsehindrade. Det framkommer också att cripteorins begrepp “att komma ut” skulle kunna vara användbar för denna grupps frigörelse. I frågan om vem som kan komma ut som crip och vilken roll personer utan funktionsnedsättning kan spela i rörelsen råder det delade meningar. Ett ökat samarbete med andra sociala rörelser efterfrågas, men otillgänglighet och dåligt bemötande beskrivs som hinder i tidigare försök till samarbete. Samtliga respondenter upplever ett behov av kraftfullare motståndsstrategier i kampen för ett tillgängligare samhälle. Studien visar på att detta skulle kunna uppnås genom en tydligare uttryckt ilska och stolthet hos funktionshinderrörelsen, något som aktivisterna visar tydligare prov på än representanterna för förbunden.

No description available.

No description available.

Studien syftar till att studera hur de yngre barnens beteenden i läspraktiker kan förstås som en demokratisk fråga. Studien är kvalitativ och metoden som används är deltagande observation med inspiration av ett etnografiskt arbetssätt. Resultat visar att barnen på olika sätt gör motstånd i de maktrelationer som uppstår i läspraktikerna i förskolan. Barnens motstånd sker delvis verbalt men främst med hjälp av kroppen som uttrycksmedel. Slutsatsen av vår studie är att om pedagogerna ska kunna skapa en demokratisk verksamhet för alla barn, behöver de utgå från barnens alla uttrycksätt, vilket möjliggör att barnens motstånd då kan betraktas som ett demokratiskt uttryck.

Det finns tekniska möjligheter att spela in psykoterapi, för forskning, utveckling och kvalitetssäkring, men tekniken är underanvänd. Den aktuella studien vill undersöka vad som påverkar terapeuters benägenhet att använda video och hur man kan förstå terapeuters motstånd mot video. Terapeuter intervjuades och deras svar analyserades via tematisk analys. Resultatet visar att följande faktorer påverkar terapeuters användning av video: teknik, juridik, patientens motstånd, struktur, syfte, motstånd, självkritik och utveckling. Att använda video i den terapeutiska situationen förstås som något som kan ge stora möjligheter till utveckling men till en stor känslomässig ansträngning. Videons påverkan på det psykoterapeutiska samtalet är komplex och motiverar fortsatt forskning.

På senare tid har det blivit allt vanligare med förändringsarbeten där kommuner bygger om sina centrum för att göra dem mer attraktiva att både handla och vitsas i. I många fall uppstår dock problem i samband med nya förändringar. Det kan i sin tur leda till att motstånd uppstår från olika aktörer, vilket är något som ledarna måste handskas med på olika sätt. När vi ser till den forskning som finns inom ämnet förändringsarbete och motstånd beskrivs det bland annat; för att lyckas med en förändring måste ledningen arbeta med att involvera intressenter och få deras synpunkter på de olika förslagen som tas fram. De som är negativt inställda måste motiveras till att bli positiva och det kan ske genom att organisationen förmedlar de visioner och mål som finns angående projektet på ett sådant övertygande sätt att de kan övervinna de negativa aspekterna.I litteraturen beskrivs även att motstånd kan uppstå bland annat när ledningen inte är lyhörd och inte tillåter medarbetarna vara med i beslutsfattandet. Desto komplexare en förändring är desto större risker måste verksamheten ta. Det tas upp vikten av att kommunicera utåt mot alla berörda parter så inga missförstånd sker och att alla involverade får en fullständig bild av varför förändringen sker och vilka konsekvenser den kan innebära.Som praktiskt exempel och studiens undersökningsmaterial tas förändringsarbetet i Kinna centrum upp. Det är inte ovanligt att läsa rubriker angående förändringsarbetet av Marks kommuns största centrum – Kinna: ”Miljonerna som försvann”, ”Dålig skyltning” och ”Butik som tvingas stängas” är bara några som beskrivs i de lokala medierna som kommit till följd av förändringsarbetet. Kritik har bland annat riktats mot projektet från medborgare och handlare. Det finns en debatt om själva ombyggnationen som enligt många både är onödig och dåligt genomtänkt. Anledningen till ombyggnaden av Kinna Centrum har enligt många inte heller nått ut till markborna vilket skapat förvirring som lett till att de motsätter sig förändringen.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur det är att leda under motstånd i ett förändringsarbete. För att svara på forskningsfrågan har berörda politiker, tjänstemän och handlare intervjuats för att höra deras historia om hur de uppfattat motståndet och ageranden i samband med förändringsarbetet. Meningen med studien är inte att söka efter de ”rätta” svaren eller några sanningar utan målsättningen är att belysa ett exempel om hur det är att leda under motstånd. / Program: Magisterutbildning i företagsekonomi