Spelling suggestions: "subject:"arkmotstånd"" "subject:"böjmotstånd""
41 |
Rabiata manshatare med maktanspråk? : Om stereotypa bilder av aktiva i kvinnojourer och konstruktionen av kollektiv identitetBivald, Katarina, Djäken, Katarina January 2006 (has links)
<p>I maj 2005 sändes en TV-dokumentär om kvinnojourerna i Sverige, som orsakade en stundtals hetsig debatt och en intensiv mediegranskning. Här syntes många stereotypa bilder av kvinnor som är aktiva i kvinnojourrörelsen. Syftet med vår uppsats är att undersöka vilka konsekvenser stereotypa bilder får för kollektiv identitet hos aktiva i kvinnojourer, baserat på vilka bilder som de upplever att andra har av dem. Vår teoretiska ram bygger på teorier om kvinnojourrörelsen i Sverige och det motstånd de tidigare har mött, teorier om kollektiv identitet samt teorier om stereotyper. Vår metod består av kvalitativa intervjuer. Vi har genomfört fem intervjuer med kvinnor som är aktiva i lokala kvinnojourer i Stockholms län. Materialet analyserades genom meningskoncentration till centrala teman, som sedan tolkats utifrån vår teoretiska ram. De karakteristiska dragen i stereotyperna av kvinnojoursaktiva som vi identifierat kan delas in i två delar, det första rör inställningen till män och det andra rör det politiska engagemanget. Vi har funnit att dessa stereotyper får allvarliga konsekvenser för förutsättningarna för kollektiv handling och för den kollektiva identiteten, även om de aktiva i kvinnojourrörelsen också lyckades stå emot andras negativa bilder och finna stöd och kraft hos den egna gruppen. Det som började som en uppsats om motstånd utvecklades i mångt och mycket till en uppsats om systerskap och styrka.</p>
|
42 |
DISTAT MOTSTÅND : Motståndsartikulationer i all-trans/female-punkbands låttexterKling, Gina January 2014 (has links)
Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte är att lyfta fram motståndsartikulationer i låttexter skrivna av aktiva all-trans/female-punkband. Frågeställningarna behandlar låttexternas teman, deras referenspunkter, bandens val av mottståndsstrategi och vart detta motstånd riktas. Teori: Huvudsakligen har motståndsforskarna Mona Lilja och Stellan Vinthagens bok Motstånd (2009) använts för att beskriva hur motstånd verkar i förhållande till makt. Judith Butlers Genustrubbel (2007) har använts för att exemplifiera makt- och motståndsverkan kopplat till kön. Metod: Låttexterna har analyserats kvalitativt och tolkats i relation till det omgivande samhällets maktstrukturer. På så sätt har tema och referenspunkter utlästs. Hur motståndet artikuleras i låttexterna har sedan beskrivits med hjälp av uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Resultat: Det har funnits ett stort omfång av motståndsartikulationer i alla nio låttexter. Motståndet har främst riktats mot patriarkala maktstrukturer. De tre bandens motståndsartikulationer går att särskilja genom de olika motståndsstrategier de använder sig av för att adressera patriarkatet. Matriarkatet använder sig av humor, Korp av symboliskt våldsamma artikulationer och Flocken av både det symbolisk våldsamma och artikulationer som kritiserar begränsande normer och ideal.
|
43 |
Främlingsvänligt motstånd : Kollektivt handlande vid demonstrationer mot främlingsfientlighetEklund, John January 2017 (has links)
Sveriges yngsta riksdagsparti Sverigedemokraterna har mött motstånd i form av demonstrationer. En form av motstånd vilket historiskt sett varit ovanligt i landet. Studien kartlägger hur dessa demonstrationer har tagit uttryck över en tioårsperiod, med syfte att se motrörelsens aktivitet och vilka taktiker som föredragits. Tidigare forskning på området pekade på att en motrörelses aktivitet ökar tillfälligt efter en förlust, för att sedan minska om inga framsteg görs över tid. Demonstranterna antogs också tillämpa mer drastiska taktiker i takt med att partiet når framgångar vid valen. Resultaten av studien visar att detta inte skett, våld har inte ökat. Istället blev användandet av ljud som civil olydnad mer vanligt mot slutet av protestcykeln. Efter ett antal motgångar där aktiviteten ökat successivt, minskade den sedan hastigt. Då tidigare forskning främst fokuserat på rörelser i andra stater, kan svensk politisk kultur samt SD och rörelser mot SD vara av annan karaktär, och därmed ge upphov till ett annat resultat.
|
44 |
"Vi ville INTE städa!" : En studie om barns motståndspraktiker i förskolanKarsten, Elin January 2016 (has links)
The aim of this study was to examine preschool children’s acts of resistance. My hope was to gain understanding on how these acts of resistance can be understood from a power perspective. The study also intended to examine the possibilities for pedagogical development in the preschool such analysis could contribute to. Through observations at a preschool in Stockholm three main strategies in the children’s resistance were seen – verbal resistance, physical resistance or resistance using room and space and resistance through playfulness and humor. The study’s results showed how the children’s resistance can be understood as part of their social interaction and togetherness and also as a way for children of expressing their opinion, negotiate their terms and exerting influence. The analysis, based on Foucault theory on power, also showed hos children’s acts of resistance can be a valuable tool in making norms, expectations, power hierarchies and structures that organizes the preschool visible. This opens up for further questions about power relations in the preschool arena and children’s influence over their everyday life.
|
45 |
Åh, om vi bara hade fler män : om motiven för att arbeta med jämställdhet i offentlig sektorJohansson, Anna January 2016 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur och varför motiven för att arbeta med jämställdhet kan skilja sig åt på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation. För att besvara syftet användes följande frågeställningar: ”Hur motiveras jämställdhetsarbetet på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i en offentlig organisation?” samt ”Hur kan de bakomliggande motiven för att arbeta med jämställdhet förklaras?”. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod, där jag har genomfört enskilda intervjuer med HR-strateger, enhetschefer och fackliga representanter för medarbetarna. Jag har även genomfört fokusgruppsintervjuer med enhetschefer ochmedarbetare. De teorier som jag använt mig av är dels genusteorier som doing gender, Hirdmans genusordning och synen på kvalitativ och kvantitativ jämställdhet, men jag har också använt mig av teorier som bidrar med att förklara motstånd och uppslutning kring organisationsförändringar. Studien visar att motiven för att arbeta med jämställdhet skiljer sig åt mellan den operativa och den strategiska nivån. På den operativa nivån diskuteras jämställdhet främst ur ett rättviseperspektiv, medan det på den strategiska nivån diskuteras mer ur ett utvecklingsperspektiv. Studien visar att respondenterna har olika syn på vad jämställdhet är och innebär, och att när dessa skilda synsätt inte diskuteras leder det till olika uppfattningar om var det är och inte är jämställt i organisationen. Studien stöder tidigare forskning som konstaterat att det ofta finns en skillnad mellan det jämställdhetsarbete som diskuteras på strategisk nivå och det jämställdhetsarbete som sedan sker på praktisk nivå. Men studien bidrar även med en förklaring till detta. Det visar sig i undersökningen att motiven för att arbeta med jämställdhet kan delas upp beroende på om det är det allmänna jämställdhetsarbetet i hela organisationen som avses eller om det är det verksamhetsnära jämställdhetsarbetet i den egna arbetsgruppen som avses. Om jämställdhet diskuteras ur etträttviseperspektiv, och chefer och medarbetare anses att det är rättvist i den egna arbetsgruppen, gör det att jämställdhet blir till något av en ickefråga på den operativa nivån. Det gör att även om det finns frågor som skulle kunna drivas med ett genusperspektiv så görs inte det, och de skillnader och orättvisor som lyfts fram av den operativa nivån riskerar att bestå.
|
46 |
Jämställdhetsmyndigheten och motståndet : En studie av debatten kring en ny form av jämställdhetspolitikBackman, Rebecca January 2019 (has links)
No description available.
|
47 |
Vad gör det för skillnad? : Fyra organisationers integrerade arbete med kvalitativ jämställdhet / What difference does it make? : Four organizations integrated work with qualitative equalityAndersson, Sandra January 2017 (has links)
Det finns väldigt många sätt att arbeta både med jämställdhet i stort och med kvalitativ jämställdhet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur fyra olika verksamheter integrerar arbetet med kvalitativ jämställdhet i verksamheten. Utifrån detta arbetades det fram en frågeställning om hur jämställdhetsarbetet beskrevs, motiverades och vad det visade på för förståelse av genus och jämställdhet. Metoden jag använt mig av är semistrukturerade intervjuer. I själva analysen har jag utgått från teorier om jämställdhet och jämställhetsarbete, makt, genus och perspektiv på organisationer. Resultatet visar på att det finns många olika sätt att arbeta med jämställdhet och också flera olika anledningar som motiverade till ett jämställdhetsarbete. De offentliga organisationerna framhävde motiv om rättvisa och demokrati medan de privata organiastionerna dessutom lyfte fram ett ekonomiskt perspektiv som viktigt. Alla informater menade att det fanns en stor fördel att arbeta med kvalitativ jämställdhet. Slutsatsen blir att det finns många olika sätt att arbeta integrerat med kvalitativ jämställdhet, men för att det ska få någon genomgripande effekt måste det vara ett långsiktigt arbete.
|
48 |
Maternity : A Site of Empowerment, Resistance and Strength in Toni Morrison's BelovedBertilsson, Alvina January 2019 (has links)
No description available.
|
49 |
Vägen mot målen, resursutnyttjande, målstyrning och motstånd på Universitetsjukhuset ÖrebroSvahn, Åsa, Jansson, Elisabeth January 2006 (has links)
<p>En studie av resursutnyttjande, målstyrning och motstånd inom området Rehabilitering och kliniken Reumatologen på Universitetsjukhuset Örebro.Respondenter på fyra olika organisatoriska nivåer intervjuades.</p>
|
50 |
Motstånd till förändring : En fallstudie om ett företags implementering av ett nytt affärssystemNäslund, Sofia, Theodorsson, Martina, Persson, Camilla January 2006 (has links)
<p>I samhällsdebatten idag talas det mycket om teknologins snabba utveckling. Detta skapar ett generellt behov av förändring i organisationer. Individer och grupper kan reagera helt olika på förändring, alltifrån passivt motstånd till aktiva försök att motarbeta förändringsarbetet. Andra tar istället emot förändringen med öppna armar. Byte av affärssystem är en av de tyngsta förändringar ett företag kan göra eftersom det påverkar hela organisationen. Detta väcker för oss en intressant fråga om det är så att en så stor förändring som att byta affärssystem leder till ett väldigt starkt motstånd. För att kunna förutse vilken form förändringsmotståndet kommer att ta kan det vara bra att känna till orsaker till varför människor motsätter sig förändringar i arbetslivet. Vi vill undersöka förekomsten av motstånd i samband med en större förändring utifrån tre olika aktörsperspektiv; ledning, mellanchefer och övriga anställda.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utforska förekomsten av motstånd i samband med en implementering av ett nytt affärssystem. Vi vill påvisa om ledning och mellanchefer har upplevt att det fanns ett motstånd under förändringen och hur det i så fall uttrycktes. Syftet är också att tydliggöra bakomliggande orsaker till ett eventuellt motstånd. För att uppfylla vårt syfte har vi i denna undersökning gjort tre personliga intervjuer samt en enkätundersökning.</p><p>Vi hade inledningsvis en uppfattning om att en så stor förändring som att implementera ett nytt affärssystem också skulle innebära ett stort motstånd. Det har visat sig att detta inte stämmer helt i vår undersökning. Vi kan dra slutsatsen att det fanns få orsaker till att mellanchefsnivån skulle ha utgjort ett motstånd. De har samarbetat entusiastiskt och utgjort ett stöd till övriga anställda, vilket är ett uttryck för accept. Bland de kollektivanställda drar vi slutsatsen att det fanns följande orsaker till att de skulle ha motsatt sig implementeringen av det nya affärssystemet; rutinmässigt arbetssätt och institutionaliseringar, misslyckande att helt uppnå signifikans och legitimitet, för lite utbildning och dålig kvalitet på utbildningen, för mycket förändringar på en gång samt en osäkerhet över att inte kunna leva upp till de nya kraven. Vi drar också slutsatsen att motstånd har förekommit i större utsträckning bland medarbetarna än mellancheferna.</p>
|
Page generated in 0.1512 seconds