Sustainability has been considered a novel research field emerging from the desire to protect the environment, and equally emerging in transition discourses. This research explores the construction of sustainability transition processes and pathways in a public sector organization implementing a sustainability oriented program. The study takes on an explorative, qualitative longitudinal approach. Through antenarrative inquiry, analysis is made on the stories and discussions as a reflexive way in expressing experiences and by giving meaning to these experiences. Assessed within sustainability transition theories, processes and pathways emerge from socio-technical transitions and its micro-foundations. Results indicate that pathways of transition exist in socio-technical systems, socio-political systems, socio-institutional systems and in socio-ecological systems as achored in public sector processes. The narrative character and sustainability formations potray inclusivity of actors, continuity and gradual transition processes. It is therefore opined that  sustainability oriented programs and projects implemented in developing nations by the public sector have the ability to enable niche level changes by creating necessary momentum at the micro-foundations required to distabilize dominant regimes. Methodoligally, antenarratives provide an avenue for prospective sensemaking necessary in prospected and wholistic sustainability transitions.

The concept of circular economy has gained a lot of interest among both researchers and practitioners. Moving from the traditional linear “take, make, disposal” resource management approach towards circular economy principles that aim to keep resources in a loop of usage is considered to be a possible way for material-intensive industries to decouple economic growth from environmental constraints. This could enable increased value creation while maintaining a decreased environmental footprint. The transition towards circular economy has stimulated companies across industries to introduce varying types of circular business model innovations. By using the case of clothing resale in the fashion industry, this thesis aims to explore how companies innovate their business models in the context of circular economy. The study uses the Multi-Level Perspective framework to analyze the emerging business model innovations within the clothing resale markets, incumbent fashion retailers’ reactions towards them, and the role of innovating business models in possible future stages of the fashion industry’s transition towards circular economy. The findings show that the main types of business model innovations emerging in the highly growing clothing resale markets are born-circular fashion retailers, online resale platforms, B2B back-end services for clothing resale and clothing as a service. Most incumbent fashion retailers have been actively monitoring the development of the clothing resale market, but only a small part of them have introduced resale-related business models themselves. Some fashion retailers that have taken a more active approach towards clothing resale have followed a business model diversification strategy where the existing business model stays in place and a secondary resale business model is established parallel with the core business model. Although the clothing resale business model innovations can entail some short-term economic and brand benefits especially with specific product types and price segments, the largest benefits are likely to be related to preparing for future changes. Fashion retailers that are currently reacting early to the circular economy transition by diversifying their business model with novel resale business model innovations strengthen their future position if changes in regulatory frameworks, consumer mindsets and technologies further accelerate the importance of circular economy in the industry. / Begreppet cirkulär ekonomi har fått ett stort intresse bland både forskare och utövare. Genom att förflytta ifrån den traditionella linjära resurshanteringsstrategin: "ta, göra, bortskaffa", till principerna för cirkulär ekonomi. Principerna syftar till att istället hålla resurserna i en slinga av användning och anses vara ett möjligt sätt för materialintensiva industrier att koppla från den ekonomiska tillväxten från miljöbegränsningar, där en cirkulär ekonomi kan möjliggöra ökad värdeskapande samtidigt som ett minskat miljöavtryck bibehålls. Övergången till en cirkulär ekonomi har stimulerat företag över en mängd olika branscher att införa olika typer av cirkuläraffärsmodellsutveckling. Genom att studera det nya fenomenet av återförsäljning av kläder inom modebranschen, syftar examensarbetet att undersöka hur företag utvecklar sina affärsmodeller i samband med cirkulär ekonomi. Studien använder ett multi-perspektivramverk för att analysera de nya affärsmodellinnovationerna inom klädåterförsäljningsmarknaderna. Utöver det studeras även de nuvarande modeförsäljares reaktioner gentemot dessa samt rollen som innovativa affärsmodeller kan ha i framtida stadier av modebranschens övergång till cirkulär ekonomi. Resultaten visar att de viktigaste typerna av affärsmodellinnovationer på de signifikant växande marknaderna för återförsäljning av kläder är de `föddes-cirkulära´ modeförsäljarna, återförsäljningsplattformar på nätet, samt B2B-tjänster för återförsäljning av kläder och kläder som en tjänst. De flesta nuvarande modeförsäljare har aktivt övervakat utvecklingen av marknaden för klädåterförsäljning, men bara en liten del av dem har själva infört återförsäljningsrelaterade affärsmodeller. Vissa modeförsäljare som har tagit ett mer aktivt förhållningssätt till återförsäljning av kläder har följt en strategi för diversifiering av affärsmodeller där den befintliga affärsmodellen förblir på plats och en sekundär affärsmodell för återförsäljning upprättas parallellt med den huvudsakliga affärsmodellen. Trots att utveckling av affärsmodellens klädesåterförsäljning kan medföra ekonomiska fördelar och varumärken på kort sikt, särskilt med specifika produkttyper och prissegment. Förutses de största fördelarna troligen vara relaterat till förberedelser för framtida förändringar. Modeaktörer som reagerar tidigt på övergången till cirkulär ekonomi genom att diversifiera den befintliga affärsmodellen med nya innovationer eller kompletterar med en ny affärsmodell, stärker sin framtida position om förändringar i regelverk, konsumentens tankesätt och teknik ytterligare påskyndar vikten av cirkulär ekonomi i branschen.

A radical shift in consumption and production of food is necessary to combat climate change. This has sparked interest in diets and their implications on the environment, both among researchers and among consumers. Plant-based dairy substitutes is one field of products that is experiencing significant growth. The dynamics in the market have created many opportunities for startups to enter the market with new products. However, because of the novelty of the topic, business models for sustainable food startups is a lacking area of research. Further, in order to successfully enter the market, it is essential for startups to fully understand the market dynamics from a holistic perspective. To investigate the mechanisms driving the transformation, as well as the potential windows of opportunity for startups, a survey and interviews were conducted. The survey had the aim of understanding the drivers of change among the consumers. The interviews were conducted with multiple startups and related organizations, which aimed to discuss the survey results while looking at the supply side of the market. The survey results presented interesting insights such as potential target consumers, consumer preferences in the plant-based dairy space, and potential gaps in the market. This was followed by the interviews where the business models, industrial dynamics and challenges were explored. The results were analyzed by theoretical frameworks such as the multi-level perspective. This study concluded that a transition towards plant-based dairy substitutes is occurring and is mainly driven by concern for veganism/animal welfare and climate change in combination with R&D efforts which are rapidly improving the products’ taste, price and convenience. This transition has raised new windows of opportunity for startups to capture the market share with viable business model innovation. However, changing diets takes a large amount of time and many political institutions work to protect the dairy industry. / Radikala förändringar i hur mat/dryck konsumeras och produceras är nödvändigt för att motverka klimatförändringar. Det här har lett till ett ökat intresse för olika dieters påverkan påmiljön. Det ökade intresset syns både inom forskning och bland konsumenter. Växtbaserade mejeri-substitut är ett sortiment av produkter som just nu växer kraftigt. Intresset på marknadenhar skapat många möjligheter för startups att etablera nya produkter. Eftersom det här är en ny och växande marknad så är forskningen kring hållbara mat/dryck-startups mycket begränsad. Vidare så måste startups förstå marknaden ur ett helhetsperspektiv för att framgångsrikt kunna etablera sig med nya produkter. För att undersöka vilka mekanismer som driver transformationen mot växtbaserademejeri-substitut, och vilka möjligheter som finns för startup, så har en enkätundersökning och intervjuer utförts. Enkäten syftade till att förstå vilka faktorer hos konsumenter som driver den här förändringen. Intervjuerna utfördes med olika startups och andra relevanta organisationer och syftade till att diskutera enkätresultaten samt att förstå marknaden ur producenternas perspektiv. Enkätresultaten innehöll intressanta insikter, såsom potentiella målkunder, kundpreferenser inom växtbaserade mejeriprodukter samt potentiella möjligheter på marknaden. Intervjuerna diskuterade startups affärsmodeller, dynamiken på marknaden och de största utmaningarna. Resultatet analyserades med hjälp av ett teoretiskt ramverk bestående av bland annat multi-level perspective. Slutsatsen i studien var att det just nu sker en övergång till växtbaserade mejeri-substitut och att detta främst är drivet av ökad hänsyn för veganism/djurskydd samt klimatförändringar i kombination med R&D-utveckling som snabbt förbättrat produkternas smak, pris och bekvämlighet. Den här övergången har skapat nya möjligheter för startups att ge sig in på marknaden genom nya innovativa affärsmodeller. Men det tar lång tid för ett samhälle att ändra sina kostvanor, och många politiska institutioner arbetar aktivt för att skydda mejeriindustrin.

In recent years, quantum computers have achieved new levels of sophistication and are by some estimates only a few years from being used in production. A growing body of literature points toward their potential uses within various industries, with the finance industry identified as exceptionally full of prospective applications. One application that has seen recent experimental success is Quantum Portfolio Optimization (QPO), where researchers have successfully mapped the optimization task onto existing quantum hardware. As classical Portfolio Optimization (PO) algorithms often have high computational costs, achieving a quantum speed-up could bring major benefits for various stakeholders. One industry that makes use of PO is fund management. Considering the diversity that exists between funds, with regard to strategy and methods, it is likely that sociological factors play a part in selecting which technical solutions are employed. The interplay between sociological and technical factors will be central to this study, as it investigates the conditions for QPO within the Swedish fund management through a socio-technical perspective. First, semi-structured qualitative interviews are conducted with industry actors and quantum computer stakeholders. This is followed by a two-step thematic analysis, structured on the socio-technical dimensions of Geels’ Multi-Level Perspective (MLP). After coding statements, four key themes are created to describe characteristics of the industry. Second, these themes are analyzed together with the niche of QPO through the lens of System Innovations theories, to evaluate the readiness of QPO and its potential socio-technical effects on the industry. The key findings characterizing the fund management industry are summarized through four themes. In particular, the trade-off between quantitative and qualitative methods, the inadequacy of historical data, the importance of third-party suppliers, and the poorly functioning and rigid competitive landscape are key characteristics. The current state of QPO is not considered to have reached a commercially viable price-to-performance ratio but has built a strong support that will help it improve over time. Furthermore, the results point toward QPO being introduced in a limited fashion, but may over time cause significant disruption, as it contributes to reshaping the socio-technical architecture of the industry. / Under de senaste åren har kvantdatorer uppnått nya nivåer av sofistikation och är enligt vissa uppskattningar bara några år från att användas i produktion. Alltmer litteratur pekar ut potentiella användningsområden inom olika branscher och finansbranschen har identifierats som ett område med särskilt stor potential. En applikation som nyligen sett experimentell framgång är 'Quantum Portfolio Optimization' (QPO), där forskare framgångsrikt har översatt och beräknat optimeringsuppgiften på existerande kvantdatorer. Eftersom klassiska portföljoptimeringsalgoritmer ofta är krävande i datorkraft så kan kvantdatorers snabbhet potentiellt ge stora fördelar för olika intressenter. En bransch som använder portföljoptimering är fondförvaltning. Med tanke på den mångfald som finns bland fonder, med avseende på strategi och metoder, är det troligt att sociologiska faktorer spelar en roll i valet av vilka tekniska lösningar som används. Samspelet mellan sociologiska och tekniska faktorer kommer att vara centralt i denna studie, då den ämnar undersöka villkoren förutsättningarna för QPO inom svenska fondindustrin genom ett sociotekniskt perspektiv. Först genomförs halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med branschaktörer och kvantdatoraktörer. Detta följs av en tematisk analys i två steg, strukturerad efter de sociotekniska dimensionerna i Geels 'Multi-Level Perspective' (MLP). Baserat på kodning av uttalanden så skapas fyra nyckelteman för att beskriva branschens egenskaper. Sedan analyseras dessa teman tillsammans med nischen, QPO, utifrån perspektiv från systeminnovationsteorier för att utvärdera QPO:s beredskap och dess potentiella sociotekniska effekter på branschen. De viktigaste resultaten som kännetecknar fondindustrin sammanfattas genom fyra teman. I synnerhet är avvägningen mellan kvantitativa och kvalitativa metoder, bristfälligheten i historiska data, betydelsen av tredjepartsleverantörer och det dåligt fungerande och styva konkurrenslandskapet viktiga egenskaper. Det nuvarande läget för QPO anses inte ha nått en kommersiellt lönsam nivå sett till förhållandet mellan pris och prestanda, men nischen har byggt ett starkt stödnätverk som kommer hjälpa den att förbättras över tid. Dessutom pekar resultaten mot att nischteknologin QPO kommer att introduceras i begränsad utsträckning, men kan med tiden ändå komma att orsaka betydande störningar eftersom den bidrar till att omforma branschens socio-tekniska arkitektur.

Transitions to more sustainable technologies and processes are a largely discussed topic that concerns several, if not all, global industries. This thesis studies the novel technology of electric passenger aviation as a sustainable option in the aviation industry. The study examines the prospects of electric passenger planes in Sweden specifically and is based on the perspective of established actors within the Swedish aviation industry. As such, the results of the study revolves partly around the technological capabilities of electric planes, and partly around the economical, social and political aspects necessary to make electric planes commercially viable. To assist in examining these diverse aspects, the thesis evaluates the technology from the viewpoint of a socio-technical system, using the theoretical framework of the multi-level perspective to guide the study. The results have found that electric passenger planes are likely to be introduced into the Swedish aviation market in the coming years. However, their long term success is not guaranteed and depends on multiple factors. Key challenges include: the development of battery technology, financial viability compared to alternative sustainable travel solutions, and consumers willingness to change travel habits. These challenges come as a consequence of the relatively short flight range of electric aircrafts, which in turn is due to the low energy density of the batteries being used. / Hållbarhet är ett koncept som diskuteras allt mer frekvent kring både processer och teknologier, inom många, om inte alla globala industrier. Denna uppsats studerar den nya tekniska utvecklingen kring elektriska passagerarplan som ett hållbart alternativ inom flyindustrin.  Studien undersöker de framtida möjligheterna för elektriska passagerarplan att etablera sig på en svensk marknad och baseras på perspektiv från etablerade aktörer inom svensk flygindustri. Således fokuseras studiens resultat dels på tekniska detaljer kring elflygplan, dels på ekonomsika, sociala och politiska aspekter som krävs för att kommersialisera elektriska passagerarplan. För att undersöka dessa olika aspekter använder studien ett socio-teknsikt system perspektiv, samt tar guidning av ett teoretiskt ramverk som på engelska kallas multi-level perspective.  Resultaten från studien indikerar att elektriska passagerarplan troligen kommer att introduceras inom den svenska flygmarknaden under kommande år. Dock är deras långsiktiga framgång inte garanterad och beror på ett antal faktorer. Noterbara utmaningar som identifieras är: Utvecklingen av batteriteknik, finansiell stabilitet jämfört med andra hållbara flygalternativ, och konsumenters villighet att ändra sina flygvanor. Dessa utmaningar är kopplade till den relativt korta räckvidden elektriska flygplan besitter, vilket i sin tur beror på den långa energidensiteten hos de batterier som används.

The aviation industry stands for about 2% of the global CO2 emissions and constitutes a large portion of what the individual can affect by their own decision making. A direct round-trip Stockholm to New York consumes about 50% of an individual's annual CO2 budget. This paper studies what role carbon offsetting has in the transition towards sustainable aviation. Sustainable aviation fuels (SAFs), electrical aviation and abstaining from flying are also considered as potential approaches to making aviation more sustainable. The research method is both empirical and theoretical. Empirically, a Carbon Offsetting Assessment Framework evaluates airlines’ and online travel agencies’ (OTAs’) work with carbon offsetting and SAF. This is done from a Sweden-centric perspective. The airlines BRA, KLM and SAS score highest. Theoretically, a discussion of the dynamics of the aviation industry’s transition into sustainability is carried out through the multi-level perspective (MLP). Carbon offsetting is considered the best short-term solution for sustainable aviation due to availability and costefficiency. SAF is currently too expensive and the usage too low to yield significant emission reductions but is a promising mid-term solution. In the long-run, electrical aviation is the solution that has the potential to lower direct emissions to almost zero but it relies on major energy storage development and is not commercially viable today. The study also explains why carbon offsetting not should be used as a letter of indulgence but still is a good way to be certain that climate positive actions happen now and not are postponed or not happen at all. / Flygindustrin står för ungefär 2% av de globala CO2-utsläppen och utgör en stor andel av vad individen kan påverka genom sitt eget beslutsfattande. En direktresa tur- och retur Stockholm till New York konsumerar ungefär 50% av en individs ärliga CO2-budget. Den här studien undersöker vilken roll klimatkompensation har i en övergång mot hållbart flyg. Hållbart flygbränsle (SAF), elflyg och att avstå från att flyga har också utvärderats som potentiella tillvägagångssätt för att göra flyget mer hållbart. Studiens forskningsmetod är både empirisk och teoretisk. En modell för att empiriskt utvärdera flygbolags och onlineresebyråers (OTAs) arbete med klimatkompensation och SAF appliceras på en Sverigecentriskt urval av aktörer. Flygbolagen BRA, KLM och SAS får högst poäng. Vidare förs en teoretisk diskussion om dynamiken i flygbranschens övergång mot hållbart flyg genom “the multi-level perspective” (MLP). Klimatkompensation anses vara den bästa kortsiktiga lösningen för hållbart flyg eftersom det är tillgängligt och kostnadseffektivt. SAF är idag för dyrt och användandet för lågt för att resultera i betydelsefulla utsläppsminskningar men är icke desto mindre en lovande teknik på medellång sikt. På lång sikt är elflyg lösningen som har potential att minska direktutsläpp till nästan noll men det står och faller med avsevärd teknikutveckling inom energilagring och är inte kommersiellt tillgängligt idag. Studien förklarar också varför klimatkompensation inte borde användas som ett avlatsbrev men att det fortfarande är ett bra sätt att försäkra sig om att klimatpositiva handlingar sker idag och inte blir uppskjutna eller uteblir.

To address the issues of climate change and reduce the emissions released into the atmosphere, society and companies, including the financial markets, need to adjust how they act and conduct business. The financial markets are vital in the transition towards a more sustainable society and stock exchanges are a central actor to enhance green finance, enabling green securities to be traded. For stock exchange companies to stand tall and encourage a green transition, they need to be aware of their own internal environmental impact. As society is changing to become more serviceoriented, so is stock exchanges. A part of enabling servitization is the usage of cloud services which not only enable companies to focus more on their core business, it also has the potential to reduce companies’ environmental footprint. This study examines the environmental impact of a stock exchange company and how it can be reduced by transitioning to cloud computing. The study uses Nasdaq as a case company and examines environmental performance data from major stock exchanges worldwide. The study furthermore uses the Multi-Level Perspective (MLP) to understand what enables and disables a cloud transition for stock exchanges. This study concludes that the main environmental impact of a stock exchange is Business Travel, electricity and heat for Office Buildings and Data Centres, although the order of these varies throughout the industry. Further, it is concluded that a stock exchange can reduce its environmental footprint by transitioning to cloud computing, in the best-case scenario, emissions are reduced with 10 percent and electricity usage reduced with almost 30 percent of the total usage. However, the impact of a transition is dependent on the rate of renewable energy used for the data centre. The study finds that a cloud transition includes enablers and disablers on all three levels on the MLP and it will most likely be incremental innovations together with a business model shift and technical traits of cloud that will enable and open the window of opportunity for a regime shift. It is concluded that technology or IT-security of cloud computing is not hindering a cloud transition, rather it is organizational culture, assumptions, financial lock-ins, and landscape protectionism that are disablers for a transition. To overcome those, and reduce the environmental footprint, stock exchanges need to work together with cloud providers to create use cases that are in line with the regulatory and financial requirements of a stock exchange. / För att hantera klimatförändringar och reducera utsläppen i atmosfären måste samhället och företag, inklusive de finansiella marknaderna anpassa hur de agerar och bedriver verksamhet. De finansiella marknaderna är vitala för övergången till ett mer hållbart samhälle och börser är en central aktör för att utveckla grön finans och möjliggöra handel av gröna värdepapper. Om börsbolag ska stå rakryggade och uppmuntra till en grön övergång måste de vara medvetna om deras egen interna miljöpåverkan. I takt med att samhället förändras till att bli mer serviceinriktat, förändras också börserna. En faktor för att möjliggöra servitisering är användningen av molntjänster, som inte bara möjliggör mer fokus på kärnverksamhet utan har också potential att minska företags miljöpåverkan. Denna studie undersöker miljöeffekterna av ett börsföretag och hur det kan minskas genom en övergång till molntjänster. Studien använder Nasdaq som ett caseföretag samt undersöker data om miljöpåverkan från de stora börserna världen över. Vidare, för att förstå vad som möjliggör och förhindrar en molnövergång för börser använder studien Multi-Level Perspective (MLP). De viktigaste resultaten från denna studie är att den största miljöpåverkan av en börs är affärsresor, el och värme för kontorsbyggnader samt datacenter, dock varierar ordningen på dessa mellan börser. Studien konkluderar att en börs kan minska deras miljöpåverkan genom att övergå till molntjänster, i bästa fall kan molntjänster minska utsläppen med 10 procent och minska elanvändningen med nästan 30 procent av den totala användningen. Effekterna av en övergång är dock mycket beroende av andelen förnybar energi som användas av de olika datacentren. Studien konstaterar flertalet faktorer på alla tre nivåer av MLP som både möjliggör och förhindrar en molnövergång. Det kommer sannolikt vara inkrementellinnovation tillsammans med affärsmodellsförändringar och tekniska egenskaper för molntjänster som möjliggör och öppnar fönstret till regimskifte. Studien konkluderar att det inte är tekniken eller IT-säkerheten för molntjänster som förhindrar en molnövergång utan det är organisationskulturen, förutfattade meningar, ekonomiska inlåsningar och landskapsprotektionism som förhindrar en molnövergång. För att övervinna dessa och minska miljöpåverkan måste börserna samarbeta med molntjänsteleverantörer för att skapa use cases som är i linje med lagstiftningen och de finansiella kraven på en börs.

As a purposive sustainability transition requires environmental innovation and innovation policy, we discuss potentials and limitations of three dominant strands of literature in this field, namely the multi-level perspective on socio-technical transitions (MLP), the innovation systems approach (IS), and the long-wave theory of techno-economic paradigm shifts (LWT). All three are epistemologically rooted in an evolutionary understanding of socio-technical change. While these approaches are appropriate to understand market-driven processes of change, they may be deficient as analytical tools for exploring and designing processes of purposive societal transformation. In particular, we argue that the evolutionary mechanism of selection is the key to introducing the strong directionality required for purposive transformative change. In all three innovation theories, we find that the prime selection environment is constituted by the market and, thus, normative societal goals like sustainability are sidelined. Consequently, selection is depoliticised and neither strong directionality nor incumbent regime destabilisation are societally steered. Finally, we offer an analytical framework that builds upon a more political conception of selection and retention and calls for new political institutions to make normatively guided selections. Institutions for transformative innovation need to improve the capacities of complex societies to make binding decisions in politically contested fields.

Many sustainability concerns have led to a push for more sustainable electricity systems. Governments and utilities have responded to these pressures by making changes ranging from minor incremental adjustments to sweeping transformations. This dissertation is focused on determining how we can best understand such transitions of electricity systems and what possibilities exist for First Nations to participate in them. This dissertation involves case studies of three Canadian provinces – Nova Scotia, Ontario and Saskatchewan – based on a review of relevant documents and semi-structured interviews. The theoretical basis of this dissertation is derived from the sustainability transitions field and discourse coalition theory. The conclusion of this research is a helpful and robust integrated sustainability transition framework, which is developed by combining elements of the multi-level perspective (MLP) and technological innovation system (TIS) frameworks from the sustainability transitions field, and supplementing those elements with features from discourse coalition theory. This integrated sustainability transition framework can usefully explain the complex dynamics involved in transitions of electricity systems. The typology of transition pathways – distinguishing between the possibilities of reproduction, transformation, technological substitution, reconfiguration, and de-alignment/re-alignment – provides insights into the direction of the transition. The various TIS functions add a needed element of agency and provide insights into the rate of progress along the particular transition pathway. Discourse coalition theory adds a greater degree of agency by uncovering the political dynamics involved. By considering factors for successful First Nations participation as important TIS functions, the integrated sustainability transition framework presented in this dissertation helps explain the possibilities for First Nations participation. Successful First Nations participation is more likely to occur where governments are proudly engaging in reconciliation efforts and resurgence support and where they embrace distributed, clean energy projects and deliberately open up space for new actors to participate in the electricity sector. In order to achieve the momentum needed to take advantage of a window of opportunity to participate, First Nations need a project champion, stable governance, access to cash, partnerships with the private sector, and must ensure that the focus remains on sustainable development and delivery of benefits to the entire community.

Submitted by Aline Batista (alinehb.ufpel@gmail.com) on 2018-04-20T14:00:42Z No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Dissertacao_Luciana_Rochedo_Spencer_Santos.pdf: 6658357 bytes, checksum: 04fb191e6adeb1bde7c81add08a7e8a0 (MD5) / Approved for entry into archive by Aline Batista (alinehb.ufpel@gmail.com) on 2018-04-20T14:22:51Z (GMT) No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Dissertacao_Luciana_Rochedo_Spencer_Santos.pdf: 6658357 bytes, checksum: 04fb191e6adeb1bde7c81add08a7e8a0 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-04-20T14:22:59Z (GMT). No. of bitstreams: 2 license_rdf: 0 bytes, checksum: d41d8cd98f00b204e9800998ecf8427e (MD5) Dissertacao_Luciana_Rochedo_Spencer_Santos.pdf: 6658357 bytes, checksum: 04fb191e6adeb1bde7c81add08a7e8a0 (MD5) Previous issue date: 2017-04-24 / Sem bolsa / O trabalho apresentado tem como objetivo analisar os fatores sociotécnicos que contribuem para a trajetória inovadora da produção vitivinícola na Campanha Gaúcha. Para tanto, utiliza-se como meio de análise o que nos estudos de inovação é nomeado de transição sociotécnica. Dentro dessa análise de transição utilizou-se a abordagem teórica Perspectiva Multinível (PMN) para se proceder com a compreensão da adoção da vitivinicultura, em uma região que tem recebido destaque pela produção de vitis viniferas que dão origem a vinhos finos. Após a apresentação do marco teórico são apontadas duas proposições, ambas relacionadas ao framework PMN, no intuito de somar esforços à teoria já existente em estudos de transição, auxiliando na sistematização de fatores contribuintes à adoção do regime sociotécnico e na compreensão destes na trajetória da produção vitivinícola da Campanha Gaúcha. Para atender os objetivos da pesquisa se procedeu com a coleta de dados em duas etapas, etapas A e B. Ambas realizadas a partir de entrevistas semiestruturadas com categorias pré-definidas. Na etapa A, são identificadas três fases da vitivinicultura na região, a primeira de 1887 a 1969, a segunda de 1970 a 1999 e a terceira de 2000 aos dias atuais. Estas correspondem respectivamente às fases de Experimentação, Estabilização e Resistência identificadas no referencial teórico. Já a finalidade da etapa B é de servir à identificação dos fatores sociotécnicos, suas combinações e como evoluem ao longo do tempo, contribuindo com a adoção da vitivinicultura na Campanha Gaúcha. Na etapa B é possível confirmar as proposições 1 e 2, assim como são destacados os fatores mais favoráveis e menos favoráveis à adoção da vitivinicultura na região. É destacada a análise e sistematização dos fatores multiníveis observados. Entre os fatores da vitivinicultura da Campanha Gaúcha identificados, dá-se destaque aos mais favoráveis à adoção: a característica empreendedora e de motivação, a capacidade de trabalharem em conjunto na identificação de oportunidades e ameaças, assim como o aproveitamento em conjunto de oportunidades e de reconfiguração. Os fatores menos favoráveis à adoção, são: a carga tributária alta sobre o vinho, que desfavorece o vinho fino nacional diante do vinho fino importado; a longa distância da Campanha Gaúcha dos centros maiores, que resulta em mais custos de produção; a ausência de uma cadeia produtiva mais completa para amenizar os custos; e o contrabando de vinhos. / This study aimed to analyze the sociotechnical factors that have contributed to the innovative wine production development in the Campanha Gaúcha region in Southern Rio Grande do Sul State. For such, the sociotechnical transitions methodology was used. Within this transition analysis, the Multi-Level Perspective (MLP) theoretical approach was adopted so as to analyze the wine making industry introduction in a region that has lately grown vitis viniferas, giving rise to fine wines. After a theoretical presentation, two propositions were pointed out, both related to the MLP framework, in order to add to the existing transition studies theory and help in the systematization of factors that can contribute to the adoption of a sociotechnical perspective as well as in understanding the role of these factors in the wine production development in the Campanha Gaúcha region. In order to meet the research objectives, data were collected in two stages, A and B. Both included semi-structured interviews with pre-defined categories. In stage A, three winemaking phases were identified in the region, the first from 1887 to 1969, the second from 1970 to 1999 and the third from 2000 to the present day. These periods correspond respectively to the Experimentation, Stabilization and Resistance phases, which were identified in the theoretical framework. Stage B aimed to identify sociotechnical factors, their combinations and how these evolved over time, thus contributing to the winemaking industry introduction in the Campanha Gaúcha region. Stage B allowed the confirmation of propositions 1 and 2, and highlighted both favorable and unfavorable factors in the winemaking introduction process in the region. The analysis and systematization of the observed multi-level factors are highlighted. Among the most favorable winemaking factors in the Campanha Gaúcha region are: its entrepreneurial and motivational characteristics, the producers' ability to work together to identify opportunities and threats, as well as the joint exploitation of opportunities and reshaping. The least favorable factors were: the high tax burden on wine, which is harmful to national fine wine and favors imported fine wine; the distances between the Campanha Gaúcha and larger centers, which results in higher production costs; the absence of a more comprehensive production chain to mitigate costs; and wine smuggling.