The construction industry is vital in meeting humanity's infrastructure and essential building needs. However, its current practices contribute significantly to environmental challenges such as global warming, deforestation, and biodiversity loss. The current study points out the need for a more sustainable approach in the construction sector. The reason this study focuses on RFID-tags is both because of the academic gap regarding implementation of new standardizations and the project Lumi that this study has as its case study of the thesis.    The goal of this thesis is to analyze the Swedish construction industry’s attitude toward the implementation of RFID-tags as a standardization and fill the academic gap that has been identified in the literature review. The goal is to determine the attitude of each stakeholder type within the industry through the lens of socio-technical transition theory, to determine specific barriers and drivers for the concept. Furthermore, the aim is to determine if RFID-tags can be implemented to promote circularity and enhance sustainable development.   The research methods incorporate a literature review and a case study with semi-structured interviews conducted with eight participants. The sample consisted of actors within the construction industry, such as customers, distribution companies, entrepreneurs, manufacturers, service companies, and workers.  The thesis identified the conservative nature of the industry as an obstacle, along with the fear of failure within the construction industry. The attitude towards the standardization of RFID-tags is positive, where beneficial factors were identified, such as saving time, reducing environmental impact, and improving the structure for recycling.

Innovation is often assigned an important role in mitigating climate impact and achieving sustainable development. Stockholm city has ambitious sustainability goals and aims to be carbon neutral by 2040. This will require an increased capacity when it comes to promoting and implementing innovative sustainability solutions. Climate friendly innovations need to move from environmental profile projects to the new “business as usual”.  The aim of this study is to contribute with knowledge about innovation processes within sustainable development and how they can be promoted.   Strategic Niche Management (SNM) is a model which was developed to support a transition to sustainable development by promoting sustainability innovations. SNM suggests a number of hypotheses regarding important features of successful innovation niches, factors that will increase the potential of innovations to be developed, implemented and spread. Stockholm Biochar project is an innovative project which has received attention for its success and potential to contribute to sustainable development by reducing the city’s net carbon emissions. A case study of the Stockholm Biochar project has been conducted to identify how the project emerged and the main success factors for its development. The case study was complemented with an interview study with personnel from Vinnova, the Swedish innovation agency, focusing on their experience of success factors for innovation processes. SNM:s hypotheses has then been used to analyze the result of the case study, which was also compared to the result of the Vinnova-study. The analysis to a large extent confirms SNM:s hypotheses, regarding what factors contribute to a successful innovation niche, but also provide some specifications and elaborations on what these hypotheses mean in this specific case. This result is used to suggest possible complements to the SNM hypotheses that can be useful in contexts similar to the one studied. The result also points out important success factors that are not covered by the hypotheses suggested in SNM. Particularly the case study shows the important role of passionate enthusiasts as driving forces for innovation processes which is not pointed out in SNM hypotheses. The identified success factors, in combination with the complemented hypotheses, are used to formulate recommendations for how an organization can promote innovation processes within sustainable development. In short, the study shows that successful innovation processes require assigned resources, commitment and strategic work, e.g. visions with clearly stated sustainability goals, continuous evaluations on how innovations are contributing to these goals, active measures for gaining support for the innovation on multiple levels in society, and financial space for the development of innovations. The study also confirms the function of protected innovation niches and suggests that passionate enthusiasts have a significant role in innovations processes. / Innovation och ny teknik tillskrivs ofta en betydelsefull roll för att minska klimatpåverkan och bidra till hållbar utveckling. Stockholms stad har ambitiösa hållbarhetsmål och staden ska bland annat vara koldioxidneutral år 2040. För att uppnå detta har staden identifierat ett behov av ökad förmåga att främja, tillvarata och sprida innovationer som bidrar till hållbar utveckling. Klimatsmarta innovationer behöver gå från spjutspetsprojekt till att bli det nya ”business as usual”.  Syftet med dennastudie är att bidra med kunskap om hur innovationsprocesser inom hållbar stadsutveckling fungerar och hur dessa kan främjas.   Strategic Niche Mangament (SNM) är en modell som har utvecklats för att stödja en omställning till hållbar utveckling genom att just främja innovationsprocesser. SNM presenterar ett antal hypoteser angående vad som bidrar till framgångsrika innovationsnischer, faktorer som skapar gynnsamma förutsättningar för innovationer att utvecklas, implementeras och spridas. Ett innovationsprojekt som fått stor uppmärksamhet för dess framgång och potential att bidra till hållbar utveckling är Stockholms biokolsprojekt. En fallstudie av Biokolsprojektet har därför genomförts för att identifiera hur projektet uppstod och vad som hittills utgjort viktiga framgångsfaktorer. Detta har kompletterats med en intervjustudie med personal från Vinnova med fokus på deras erfarenhet av framgångsfaktorer för innovationsprocesser. SNM:s hypoteser har sedan använts för att analysera resultatet av fallstudien, som även jämförs med resultatet från Vinnovastudien. Resultatet bekräftar i stor utsträckning SNM:s hypoteser men visar också mer konkret vad hypoteserna inneburit i det specifika fallet. Utifrån detta föreslås en möjlig utveckling av hypoteserna som kan vara användbar i sammanhang som liknar det som studerats. Resultatet pekar också på viktiga framgångsfaktorer som inte omfattas av de hypoteser som föreslås i SNM. Framträdande bland dessa framgångsfaktorer är eldsjälars betydelse för innovationsprocesser vilket inte tas upp i SNM:s hypoteser. De identifierade framgångsfaktorerna och utvecklingen av SNM:s hypoteserhar använts för att formulera rekommendationer för hur en organisation kan främja innovationsprocesser inom hållbar utveckling.   Kortfattat visar studien att innovationsprocesser inom hållbar utveckling behöver avsatta resurser, engagemang och strategiskt arbete, t.ex. i form av visioner med tydliga hållbarhetsmål, uppföljning av hur innovationen bidrar till de målen, aktivt arbete för att skapa förankring för innovationen på olika nivåer i samhället, samt ekonomiskt utrymme för innovationer att utvecklas. Studien bekräftar också funktionen av skyddande innovationsnischer och visar på att eldsjälar har en viktig roll i innovationsprocesser.

Background Applying the Multi-Level Perspective (MLP) on socio-technical transitions, paired with the interdisciplinary framing approach, this paper investigates how incumbent actors of automobility in Germany framed the issue of a 'transition of mobility and transport' ('Verkehrs/Mobilitätswende') in their public communication in 2020. We first identified representatives of industry, science, policy, and media, since the Verkehrs/Mobilitätswende and its implementation measures are contested among these actors. Employing qualitative content analysis, we then screened 325 public documents according to the elements of the framing approach problem definition, causal interpretation, moral evaluation, and treatment recommendation. Results Findings show that most of the actors frame a transformation of transport and mobility as a necessity. Their arguments encompass environmental and climate-related issues as well as infrastructural problems for bikes and public transport caused by the hegemony of automobility. The actors propose a variety of solutions, primarily focusing on technical innovations for cars or on the expansion of different infrastructures to achieve a modal shift towards sustainable mobility. Conclusion This paper demonstrates that there is no common understanding of the problems and solutions to foster a mobility transition, as the diversity of problems and solutions proposed within the frame elements is high and complicates the prevailing implementation gap of the mobility transition. Therefore, MLP should be conceptually and methodologically bridged with the interdisciplinary framing approach, particularly with regard to the transition of mobility and transport.

Around one million tonne of food is annually wasted in Sweden, of which 100,000 tonne of surplus foodis wasted in the retail sector. Even if redistribution of surplus food is the second most preferable optionto reduce food waste according to the food waste hierarchy, only 5% of surplus food in retail is donated.At the same time, food insecurity is a global as well as a Swedish concern. In 2017, 6% of the Swedishpopulation had a low-income standard, and food banks are currently reporting an increasing demand forfood support. The goal of the study was to investigate surplus food donations from grocery stores tofood banks as an approach to address the paradox of food waste and food insecurity. It was done byidentifying challenges and potential lock-in factors, and by analysing practices and success factors toidentify potential best-practices. The study was a qualitative case study and used the sustainabilitytransition framework ‘multi-level perspective’ (MLP) for analysis. The study took part in a collaborationproject to produce a handbook for surplus food donations in retail, which aims to guide actors in retailhow to reduce avoidable food waste by increasing donations. The results showed that there are some basic conditions that are needed for surplus food donations totake place in a safe way. These can be fulfilled in diverse ways, which have been analysed together withsuccess factors and learnings from the literature to give examples of ‘good enough’ practices and bestpractises. This division of ‘good enough and ‘best’ was made to address that small, volunteer-led foodbanks and larger, more experienced ones have quite different opportunities and challenges. Grocerystores also seem to face various practical, economic, and managerial challenges to donating their surplus.The analysis of the challenges showed some potential lock-in factors that contribute to obstructingsurplus food donations to be an integrated part of the food regime. These lock-in factors are mainlyrelated to the devaluation of ecological and social costs of food waste and the low political priority,thereby sustaining a lack of funding, and a ‘waste as a resource’-thinking. Even if there are severalpotential lock-ins that might need to be ‘unlocked’ for surplus food donations to be a part of a radicaltransition to a more sustainable food system, there are still several of the ‘good enough’- and bestpractices that can be implemented to incrementally improve the resource efficiency of the current foodsystem. Surplus food donations may, however, be a key component in the transition towards asustainable food system. / Omkring en miljon ton mat slängs årligen i Sverige, varav 100 000 ton överskottsmat slängs idetaljhandeln. Trots att omfördelning av överskottsmat rankas som det näst bästa alternativet för attminska matsvinnet enligt resurshierarkin för livsmedel, doneras endast 5 % av överskottsmaten idetaljhandeln. Samtidigt är matfattigdom såväl ett globalt som svenskt problem, 2017 hade 6 % av densvenska befolkningen en låg inkomststandard, och livsmedelsbanker rapporterar om en ökandeefterfrågan på mathjälp. Målet med studien var att undersöka donationer av överskottsmat frånlivsmedelsbutiker till matbanker som ett tillvägagångssätt för att minska matsvinn samt matfattigdom.Det utfördes genom att identifiera utmaningar och potentiella inlåsningsfaktorer relaterade till dessa,och genom att analysera praxis och framgångsfaktorer för att identifiera bästa praxis. Studien var enkvalitativ fallstudie och för en bredare analys av strävan mot ett mer hållbart livsmedelssystem såanvändes ramverket "multi-level perspective" (MLP). Studien är en del av ett Vinnovafinansieratsamarbetsprojekt för att ta fram en handbok för livsmedelsdonationer i detaljhandeln, som syftar till attvägleda aktörer inom detaljhandeln hur de kan minska matsvinnet genom ökade donationer av överskott. Resultaten visade att det finns vissa grundläggande förutsättningar som generellt sett behöver uppfyllasför att donationer av överskottsmat ska fungera. Dessa kan uppfyllas på olika sätt, dessatillvägagångssätt har analyserats tillsammans med framgångsfaktorer och lärdomar från litteraturen föratt ge exempel på "bra" praxis och bästa praxis. Denna uppdelning gjordes för att det framkom attmindre, volontärledda matbanker och större, mer erfarna matbanker har olika möjligheter ochutmaningar. Livsmedelsbutiker möter också olika praktiska, ekonomiska och administrativa utmaningarnär det gäller att donera sitt överskott. Analysen av utmaningarna visade några potentiellainlåsningsfaktorer som bidrar till att hindra donationer av överskottsmat från att vara en integrerad del iden nuvarande livsmedels-”regimen”. Dessa inlåsningsfaktorer är främst relaterade till att ekologiskaoch sociala kostnader för matsvinn ofta bortses ifrån, och den låga prioriteringen på den politiskadagordningen. Därmed kvarstår brist på finansiering och ett "avfall som en resurs"-tänk. Även om detfinns flera potentiella inlåsningar som kan behöva "låsas upp" för att donationer av överskottsmat skavara en del av en radikal omställning till ett mer hållbart livsmedelssystem, så finns det även flera bra-och bästa praxis som kan genomföras ändå, för att stegvis förbättra resurseffektiviteten i det nuvarandelivsmedelssystemet. Donation av överskottsmat kan dock vara en nyckelkomponent i omställningen tillett hållbart livsmedelssystem.

In order to mitigate climate change, human activity needs to be decarbonised through a phase-out of fossil fuels, replaced by renewable energy sources. Here, sustainable business models can play an important role through connecting niche renewable technologies to the wider system and thereby allowing them to diffuse. Alternative business models towards the traditional centralised utility model have emerged, but remain poorly developed, and understood, especially their impact on transition dynamics over time. Therefore, this study combines business model research with the multi-level perspective on socio-technical transitions, in order to investigate how emerging sustainable business models in Germany co-evolve with the country’s energy system over time. The three studied business models are tenant electricity, community microgrid and virtual power plant. To this end, the study applied a qualitative research approach, involving an interview, survey and document review in order assess with which transition pathways, based on the multi-level perspective, the three studied business models share most characteristics with. The results suggest that community microgrid currently follows a substitution pathway, in which old regime structures are replaced over time. The business model of tenant electricity is still stuck in its niche, but under adjusting regulatory structures expected to follow a transformative pathway with minor regime adjustments, while the basic regime architecture remains unchanged. Lastly, virtual power plants as a symbiotic business model shares most characteristics with a reconfiguration pathway, in which it triggers internal change and over time can result in major structural reconfigurations. These results underline that not only the type of employed technology plays a crucial role, but also how it is made available to society in form of business models. Further, the alignment with different transitional pathways provides a more nuanced perspective on how different business model types co-relate and impact transition dynamics and thereby provides a basis for future discussions around how a sustainable energy transition can be steered towards a more democratic and inclusive energy system.

This thesis seeks to explore the importance of sustainability within start-up organisations and investigate the sustainability transition within selected ventures. The research conducted applies a multiple case study design, combined with a literature review to answer the research question: ‘How Important is Sustainability for Start-ups?’. Six case studies are conducted from various industries, in order to obtain a purposive sample. The sample comprises start-ups that are technology focused, of a size below ten people and located in Stockholm, Sweden. Within this investigation, the concept of sustainability is defined through the triple bottom line approach; social, environmental, and economic, and supported by the 17 Sustainable Development Goals developed by the United Nations. Further concepts of Social Economy are applied, while the basis of the research questionnaire is the Social Economy Canvas. Moreover, the Multi-Level Perspective theoretical framework is applied to provide structure and support to the developed theories, placing sustainability within a broader perspective. As a result of the data collection and analysis, the following findings are presented. Firstly, digital start-ups struggle to have an impact on environmental sustainability when not working directly within this area. Secondly, in the ideation stages, start-ups have the intention of becoming sustainable according to the triple bottom line. However, when start-ups evolve, their sustainability goals may come into conflict with other factors that add layers of complexity in decision making. Thirdly, it is evidenced that a sustainability transition occurs in the observed case studies, as start-ups adopt more sustainable business practices and entrepreneurs are inspired to pursue new businesses or sustainability-oriented business models. Lastly, Sweden proves itself as a sustainability enabler, offering significant sustainability advantages to organisations based in Sweden. / Denna avhandling undersöker vikten av hållbarhet inom nystartade företag och undersöker hållbarhetsövergången inom utvalda företag. Den genomförda forskningen tillämpar flera fallstudier i kombination med en litteraturöversikt för att besvara forskningsfrågan: "Hur viktigt är hållbarhet för start-ups?" Sex fallstudier har genomförts från olika branscher för att få till en ändamålsenlig provstorlek. Urvalet omfattar nystartade företag som är teknologifokuserade, av en storlek under tio personer och som ligger i Stockholm, Sverige. Inom denna utredning definieras begreppet hållbarhet genom den tredubbla strategin: social, miljömässig och ekonomisk, och stöttas av de 17 hållbarhetsmål som utvecklats av FN. Ytterligare begrepp om social ekonomi tillämpas, medan grunden för forskningsundersökningen är en socialekonomisk canvas. Dessutom tillämpas det teoretiska ramverket på flera nivåer för att ge struktur och stöd till de utvecklade teorierna och placera hållbarhet i ett bredare perspektiv. Som ett resultat av datainsamlingen och analysen presenteras följande resultat. För det första har digitala nystartade företag svårigheter att påverka miljöns hållbarhet när de inte arbetar direkt inom detta område. För det andra, i ideationsstadierna har nyetablerade företag avsikter att bli hållbara enligt ”triple bottom line”-modellen. Men när nystartade företag utvecklas kan deras hållbarhetsmål komma i konflikt med andra faktorer som komplicerar beslutsfattandet. För det tredje framgår det att en hållbarhetsövergång inträffar i de observerade fallstudierna när nystartade företag använder mer hållbara affärsmetoder och entreprenörer inspireras att bedriva nya företag eller hållbarhetsinriktade affärsmodeller. Slutligen visar Sverige sig vara en hållbarhetsfaktor som erbjuder betydande hållbarhetsfördelar till organisationer med bas i Sverige.

This study concerns investigating an industry, i.e. system, which is subject to radical technological changes, and how actors within the system can enhance their innovation processes and manage technological shifts efficiently. The specific context in which these processes are investigated is the compliance departments within the Swedish insurance industry. The Swedish insurance industry constitutes a central pillar in the national economy, which is why the stability of the industry must be ensured. As a result, the insurance industry is subject to various regulations and the scope and amount of regulations have increased since the global financial crisis in 2008. In other words, the regulatory burden has increased while the risks of non-compliance pose a threat to incumbents' competitive position. In order to meet the pressure of increased regulatory burden as well as leverage on the pressure of digitalization, Regulatory Technology (RegTech) has been identified as a key focus area for Swedish insurance companies in enhancing their operational efficiency as well as reduce the risk of non-compliance. Consequently, the purpose of this study is to identify system challenges to adoption of RegTech as well as system enablers which suggest how the related innovation processes can be facilitated. The empirical data in this study consists of ten in-depth interviews with representatives from Swedish insurance companies as well as knowledge providers within RegTech. The study reveals 38 system challenges and 38 system enablers to adoption of RegTech in various dimensions related to market forces, organizational factors and product development aspects, to mention a few. The most commonly raised system challenges are based on that RegTech is related to cost-reduction and thus has limited impact on revenue-generation as well as the fact that the insurance industry is characterized for being conservative and rigid, to name a few. Two examples of commonly mentioned system enablers are increasing regulatory pressure which leads to uneconomical and resource-intensive compliance operations with an increasingly high risk of non-compliance, as well as that younger insurance companies have to deploy RegTech in order to survive in the long run. The results from the study are presented at landscape-, regime- and niche-level according to the theoretical frameworks of Multi-level Perspective of Sociotechnical Systems and Absorptive Capacity in conjunction with a relevant theoretical framework within compliance management, denoted the Efficient-investment-risk model. / Denna studie inkluderar undersökandet av en industri, med andra ord ett system, som genomgår radikala tekniska förändringar samt hur aktörerna inom detta system kan förbättra sina innovationsprocesser och hantera teknikskiften mer effektivt. Det specifika fallet i vilket dessa processer undersöks i är complianceavdelningar hos svenska försäkringsbolag. Den svenska försäkringsbranschen utgör en central pelare i den nationella ekonomin, vilket är anledningen till varför industrins stabilitet behöver värnas. På grund av detta omfattas industrin av en mängd olika regelverk och vidare har omfattningen samt antalet regelverk ökat sedan den globala finanskrisen 2008. Med andra ord har den regulatoriska bördan ökat medan risken av icke-compliance fortsätter att utgöra ett hot mot försäkringsbolagens marknadspositioner. För att möta det ökade regulatoriska trycket och dessutom dra fördel av trycket från digitaliseringsvågen har Regulatory Technology (RegTech) identifieras som ett nyckelområde för svenska försäkringsbolag i deras strategi att förbättra operationell effektivitet samt bibehålla låg risk av non-compliance. Följaktligen är syftet med denna studie att identifiera systemutmaningar inom anammandet av RegTech samt systemmöjliggöranden som kan underlätta innovationsprocesser relaterat till anammandet av RegTech. Den empiriska datan i studien består av tio djupgående intervjuer med representanter från svenska försäkringsbolag samt RegTech-experter som utgörs av bland annat konsultbolag samt teknikföretag. Studien avslöjar 38 systemutmaningar samt 38 systemmöjliggörare relaterat till anammandet av RegTech i en bredd av olika dimensioner så som marknadskrafter, organisatoriska faktorer, produktutveckling m.m. Bland de vanligast identifierade systemutmaningarna presenteras faktumet att RegTech är begränsat till kostnadsreducering och därmed inte har en direkt positiv inverkan på intäktsdrivandet. En annan vanlig systemutmaning är faktumet att försäkringsbranschen är konservativ och stel i dess natur. Ett exempel på systemmöjliggörare å andra sidan är trenden att det regulatoriska trycket ökar, vilket leder till att complianceprocesser behöver effektiviseras för att försäkringsbolag ska kunna bibehålla konkurrenskraft samt att konsekvenserna av non-compliance blir allvarligare. En annan möjliggörande faktor inom systemet är att unga försäkringsbolag är i stort behov av att anamma RegTech för att överleva ekonomiskt i det långa loppet. Studiens resultat är presenterat på landskap, regim samt nichenivå i enlighet med teorin multi-nivåperspektivet av sociotekniska system samt i enlighet med teoriområdet absorptionsförmåga. Utöver detta har även en teori inom compliance management vid namn Effektiv-investering-riskmodellen tillämpats.

The traditional electricity market, holding centralized authority over consumers, is no longer adequate seeing a shift towards a more electrified, decentralized, and digitalized society. Increased energy prices, raising concerns about climate change, and tightening governmental regulations have resulted in that an extensive diffusion of renewable energy sources has evolved. This development is expected to change the structure of the sector, despite that an appropriate market design that can deal with these remains to be identified. The purpose of this study was to investigate how a business model of a digital platform, managing energy trading within a local community could be designed. This study contributes to a new dimension of energy transitions within a Multi-Level Perspective by studying a particular field of the transition in terms of flexibility market platforms. The rising need for flexible solutions, making the consumer a prosumer, and enabling shared energy through a digital platform involves uncertainty and challenges, where a suitable business model linking new technology to the emerging market needs to be defined. Despite the novelty of the research field of local energy markets, the aim of investigating business model designs for a local energy market platform has been reached through an exploratory case study and integration of theories from several fields. This study makes an analytical contribution of investigating five pioneering projects, all developing digital platforms enabling integration of flexibility into the electricity market. This further contributes to the design-implementation gap of theories when developing a local energy market, by suggesting the most vital parameters to take into account. Based on the findings, a suggestion on a suitable business model design and a corresponding market design was developed. The main objective of the proposed market design is to serve as a basis to bring forward flexibility available from prosumers and their controllable demand and supply arrangement, including renewable energy technology generation and storage devices. The intention is to maintain a balanced and transparent distribution network at the lowest possible costs, while, at the same time functioning as reserve storage towards the main grid, reducing the risk of capacity shortage. Additional insights were raised that can be helpful in the evaluation of utilizing flexibility energy assets before making grid investments, following the recently presented recommendation of the EU's Clean Energy package. / Den traditionella elmarknaden, karaktäriserad av en centraliserad styrning, är inte längre hållbar då utvecklingen av marknaden går mot ett allt mer elektrifierat, decentraliserat och digitaliserat samhälle. Ökande energipriser, växande oro för klimatfrågor tillsammans med en allt snävare reglering av energimarknaden har resulterat i en omfattande ökning av förnybara energikällor. Denna utveckling förväntas förändra sektorns struktur, där en lämplig marknadsdesign som kan hantera detta återstår att identifiera. Syftet med denna studie var att undersöka hur en affärsmodell för en digital plattform, anpassad för att hantera lokal energidelning, kan utformas. Denna studie bidrar till en ny dimension av energitransformationen från ett multi-nivå-perspektiv genom att studera ett särskilt område av övergången i form av flexibla marknadsplattformar. Det ökande behovet av flexibla lösningar, där konsumenter blir prosumenter och energi delas lokalt via digitala plattform innebär osäkerheter och utmaningar. En lämplig affärsmodell som kan anknyta de nya tekniska lösningarna som krävs till lokala energimarknader bör därav definieras. Trots att forskningsområdet som berör lokala energimarknader kan anses relativt nytt och delvis outforskat, har målet att undersöka affärsmodellkoncept för en lokal energimarknadsplattform uppnåtts genom en fallstudie och iterationer av teorier inom flertalet områden. Denna studie bidrar med en analytisk undersökning av fem innovativa projekt som alla utvecklar digitala plattformar för att möjliggöra integrering av flexibilitet till elmarknaden. Detta bidrar även till det kunskapsgap som har identifierats mellan design och implementering fas vid utvecklandet av lokala energimarknader, genom föreslagna parameter som anses grundläggande och som bör tas hänsyn till. Baserat på resultatet presenterades ett förslag på en lämplig design för affärsmodell samt en tillhörande marknadsdesign. Huvudsyftet med den föreslagna marknadsdesignen är att utgöra en grund för gynnandet av en mer flexibel elektricitet hantering. Detta möjliggörs genom introduktionen av prosumenter till marknaden, där allt mer elektricitet produceras från förnybara källor och där konsumtion samt produktion regleras med hjälp av integrerade lagringsenheter. Målet är att upprätthålla ett balanserat och transparent distributionsnät till lägsta möjliga kostnad, medan marknaden även fungerar som ett reservlager mot kraftnätet, vilket minskar risken för kapacitetsbrist runt om i Sverige. Ytterligare insikter från denna studie påvisar hur de befintliga energitillgångarna kan utnyttjas på ett mer flexibelt och effektivt sätt, vilka stöds av de nyligen presenterade rekommendationerna från EU:s Clean Energy-paket.

There is currently an ongoing transition into more sustainable aviation. One of the sustainable alternatives to the conventional fossil-fueled aircraft is electric aviation. The research aim of the study could be divided into two parts. The first part was to identify the barriers to the development of electric aviation in Sweden. The second part was to ascertain if and, in that case, how the process to reach dominant design can be affected by the actors. Empirical data was mainly gathered through semi-structured interviews. In order to address the research aim, a theoretical framework built upon theories from both multi-level perspective and dominant design theory was used. There were barriers arising from Financial, Regulatory & Political, Business Model & Legitimacy, and Technical conditions. The theoretical analysis implied the existence of two socio-technical gates. These gates consist of collaboration and legitimacy aspects. Metaphorically passing through these gates would make overcoming the relevant barriers much easier. This would also align all elements of the transition, which makes it possible for the actors to affect the process of achieving dominant design. / Det pågår en övergång till mer hållbart flyg. Ett exempel på dessa hållbara flyg är elektriska flygplan. Målet med studien kan delas upp i två delar. Den första delen är att identifiera barriärerna som hindrar utvecklingen av dessa elektriska flygplan. Den andra delen är att ta reda på om och i så fall hur processen för att nå en dominant design på marknaden kan påverkas av aktörerna. Insamlingen av data gjordes huvudsakligen med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Teorier från “multi-levelperspective” och dominant design-teori har använts. Resultaten visar på att det finns möjliga barriärer för utvecklingen inom områden av ekonomi, regelverk, affärsmodeller och legitimitet samt teknik. Analysen implicerar existensen av två “socio-tekniska portar”. Dessa består av legitimitet och samarbete mellan aktörer. Genom att bildligt passera genom dessa portar blir det mycket enklare att överbrygga alla relaterade barriärer. Detta riktar också alla element i övergången mot sammahåll. Det i sin tur möjliggör att aktörerna kan påverka processen för att nå den dominanta designen.

This thesis studies why car-initiatives are implemented and how political visions is intertwined in this process. These topics are further explored by looking at how certain critical groups are impacted by car-free initiatives and how they can affect polarization. We use a holistic multiple case comparing Oslo’s Car-free Livability Programme with Living Stockholm. This analysis is structured with our adapted version of the multi-level perspective framework, which emphasizes social components to a greater extent than the original framework. The results show that climate concerns, a common reason to implement car-free initiatives is superseded by softer values such as an increased appreciation of urban areas. Prohibiting cars from city centers has limited short term climate effects. Instead, the value of car-free initiatives is achieved when the urban environment is improved. Additionally, an important and often overlooked result is that car-free initiatives may help change the publics’ perception of the necessity of cars. Furthermore, the political vision behind the project is interlinked with how car-free initiatives are recognized in the public. A strong political vision backed by heavy rhetoric increases the societal impact of the project, as exemplified by Oslo. The project can potentially alter the general perception of the necessity of the car long-term with such an approach but is also exposed to the public’s glare. However, if the project only focuses on a specific area of the city, it may contribute towards polarization and a feeling of discontent within society. In comparison, by implementing an agile approach without a clear political vision as Stockholm did, the project becomes more flexible and reduces unintended consequences. but also has less influence on a national or international level. Furthermore, failing to cater for the needs of critical groups, such as people with disabilities and craftsmen, often results in difficulties and may become a major source of concern within the project. However, these issues can often be identified with improved communication and reduced with small means. To conclude, the emergence of car-free initiatives is a budding trend not only in Scandinavian cities, but around the world. Fueled by concerns about the climate and an urge for citizens to reclaim urban space, car-free initiatives will become more common. Therefore, to implement successful car-free initiatives, it is vital for institutional actors to keep in mind the key points proposed in this thesis, in order to create successful, vibrant cities in the future. / Den här uppsatsen studerar varför bilfria initiativ implementeras och hur den politiska visionen påverkar utformningen. Vi analyserar även hur vissa grupper kan beröras negativt av bilfria initiativ och hur det kan påverka polariseringen i en stad. Uppsatsen använder sig av en holistisk multipel case studie, och jämför de båda huvudstadsinitiativen Bilfritt Byliv i Oslo och Levande Stockholm. Analysen är strukturerad med hjälp av vår anpassade version av multi-level perspective ramverket, som lägger större vikt vid sociala aspekter än ursprungsmodellen. Resultaten visar att klimatförbättringar, en vanlig anledning till att implementera bilfria initiativ, inte är den främsta samhällsnyttan. Andra aspekter som ofta förbises, exempelvis en ökad uppskattning av urbana miljöer, tycks vara viktigare. Att förbjuda bilar har begränsad direkt klimatnytta, utan det är vad stadsytan används till i stället som skapar olika mervärden. En ökad insikt om detta skulle sannolikt kunna göra initiativ för att minska privat bilismen mer ändamålsenliga. Vidare kan bilfria initiativ påverka allmänhetens uppfattning om bilens nödvändighet, vilket är en fråga som inte fångas upp av existerande litteratur. Bilfria initiativs utformning, och allmänhetens uppfattning av det påverkas till stor del av projektets politiska vision. En tydlig vision och kommunikation kan skapa en bred allmän medvetenhet om projektet, som i Oslos fall. Initiativetkan på så sätt skapa en betydande förändring i samhället, men exponeras därigenom även för kritik. Om projektet enbart omfattar särskilda stadsområden finns det en risk för att projektet ökar polariseringen och upplevelsen av utanförskap i staden. Om man i stället använder en mer agil approach utan en tydlig politisk vision, likt Stockholm, blir projektet mer flexibelt och minskar risken för negativa konsekvenser. Men man går därmed till stor del miste om möjligheten att påverka attityder på nationell, eller internationell nivå. Att inte ta hänsyn till grupper med särskilda behov, som äldre eller personer med funktionsnedsättning, resulterar i svårigheter såväl för dessa gruppersom för projektet. Med en intressent analys i förväg och en tydlig kommunikation kan många problem åtgärdas med små medel. Sammanfattningsvis har vi funnit att bilfria initiativ är en trend som växer sig allt starkare runt om i världen, pådriven av en ökad klimatmedvetenhet och en vilja bland stadens invånare att återta urbana miljöer från bilar. Med studien presenterar vi viktiga aspekter för att möjliggöra en effektiv implementering av bilfria initiativ och skapa framtidens levande städer.