SANTOS, Marcos Paulo Miranda Leão dos. Os exercícios de criação de J. H. Koellreutter: um estudo de sua aplicação na escola regular. 2015. 112f. – Dissertação (Mestrado) – Universidade Federal do Ceará, Programa de Pós-graduação em Educação Brasileira, Fortaleza (CE), 2015 / Submitted by Márcia Araújo (marcia_m_bezerra@yahoo.com.br) on 2015-12-07T14:45:50Z No. of bitstreams: 1 2015_dis_mpmlsantos.pdf: 569685 bytes, checksum: 7dde3927cf5a2393ddacc05f95f72b04 (MD5) / Approved for entry into archive by Márcia Araújo(marcia_m_bezerra@yahoo.com.br) on 2015-12-08T15:28:23Z (GMT) No. of bitstreams: 1 2015_dis_mpmlsantos.pdf: 569685 bytes, checksum: 7dde3927cf5a2393ddacc05f95f72b04 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-12-08T15:28:23Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2015_dis_mpmlsantos.pdf: 569685 bytes, checksum: 7dde3927cf5a2393ddacc05f95f72b04 (MD5) Previous issue date: 2015 / This paper relates with the importance of creation for the musical student learning. We start from the problem: How the musical creation exercises proposed by Koellreutter would be accepted by students from a public school? Would the exercises be able to achieve those goals? The proposed Koellreutter would fit the peculiar physical structure of a public elementary school? Some publications have addressed the importance of compositional activities to integrate the development, but there is still a lack in academic studies aimed to create exercises and their reflection in the development of children and youth. However, renowned authors such as Schafer, Gainza, Beineke, Swanwick, Moraes, have already been addressing the importance of education grounded in musical creation, we restrain ourselves in the creation exercises proposed by the composer and educator JH Koellreutter. Our objective was to investigate whether the activities could contribute to music education processes when inserted in the school environment. The B class of the 6th grade of the Primary School Journalista Durval Aires, located in Maracanaú was elected as a field of study. The methodology developed within the qualitative approach, an action/research, in which, eight creative activities sections were experienced with the students. The record of the meetings was through audiovisual recording, besides the construction of a diary. As a result, we realized that the activities developed by Koellreutter, even with the difficulties encountered, were well accepted by the students and it was provided to them the pleasure of performing, appreciation and especially the music-making students. / O presente trabalho versa sobre a importância da criação para o aprendizado musical dos estudantes. Partimos da problemática: como os exercícios de criação musical propostos por Koellreutter seriam aceitos pelos estudantes de uma escola municipal? Os exercícios conseguiriam atingir os objetivos previstos? A proposta de Koellreutter se adequaria à estrutura física peculiar de uma escola pública de ensino fundamental? Algumas publicações já abordaram a importância de atividades composicionais para o desenvolvimento integral, mas ainda existe carência no meio acadêmico de estudos voltados para exercícios de criação e o seu reflexo no desenvolvimento de crianças e jovens. Apesar de autores renomados, como Schafer, Gainza, Beineke, Swanwick, Moraes, já abordarem a importância da educação calcada na criação musical, nos detivemos nos exercícios de criação propostos pelo compositor e educador J. H. Koellreutter. Tivemos como objetivo investigar se as atividades poderiam contribuir para processos de musicalização quando inseridas em ambiente escolar. Elegemos, como campo de estudo, a turma B do 6° ano da Escola de Ensino Fundamental Jornalista Durval Aires, localizada no município de Maracanaú. Como metodologia, desenvolvemos, dentro da abordagem qualitativa, uma pesquisa-ação em que oito seções de atividades de criação foram experienciadas com os estudantes. O registro dos encontros se deu por meio de gravação audiovisual, além da construção de um diário de campo. Como resultados, percebemos que as atividades desenvolvidas por Koellreutter, mesmo com as dificuldades encontradas, foram bem-aceitas pelos estudantes e proporcionaram o prazer da execução, da apreciação e principalmente da criação musical aos estudantes.

I denna studie beskrivs och tolkas det egna musikskapandets betydelse och innebörd för människor med erfarenhet av psykisk ohälsa. Urvalet har varit målstyrt på så sätt att vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta personer som skapar egen musik och någon gång i livet sökt hjälp i vården för sin psykiska ohälsa. Intervjumaterialet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning på området samt följande teoretiska verktyg: KASAM och empowerment. Vår studie visar att musikskapande kan resultera i ett ökat socialt kapital och en ökad känsla av sammanhang och gemenskap för intervjupersonerna. Studien visar även att musikskapandet kan fungera som en aktiv motpol till isolering och passivitet, då musikskapandet bidrar till att individen börjar aktivera sig och söka nya vägar i livet. Tillägnandet av musikskapande har även visat sig ha en terapeutisk och självstärkande funktion för samtliga intervjupersoner, då de genom musikskapandet kan få större förståelse för sig själva och känna att de bemästrar någonting. Slutligen visar studien att det egna musikskapandet kan bidra till en ökad känsla av mening och riktning i livet.

Syftet med följande uppsats är att undersöka hur musiklärare uppger att de arbetar med skapande i musikundervisningen, vilka förutsättningar som behövs för att kunna arbeta med skapande i skolan samt vad de tror att skapande kan bidra med för eleverna. Metodlitteratur och tidigare forskning visar att det går att arbeta med skapande på många olika sätt i grundskolan och att skapande kan tillskrivas många olika betydelser. Skapande visar sig också ha betydelse både för elevernas kunskapsutveckling och för utveckling på ett personligt och emotionellt plan. Föreliggande studie utgår från ett sociokulturellt perspektiv, är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra musiklärare. För att analysera intervjumaterialet har en tematisk analys tillämpats. I studiens resultat presenteras flera olika arbetssätt inom skapande i grundskolans musikundervisning däribland skapande utifrån bilder och berättelser, digitalt skapande och skapande med rytmer. Förutsättningar för att kunna arbeta med skapande är ytterligare något som presenteras. Både materiella förutsättningar som tillgången till instrument och sociala förutsättningar så som klassrumsklimat visar sig vara viktiga för att kunna arbeta med skapande. Vad skapande kan bidra med för eleverna är också något som presenteras i resultatet och aspekter som lyft är bland annat att elevernas kreativitet kan utvecklas och de får uttrycka sina tankar och idéer i det skapande arbetet. I diskussionskapitlet ställs studiens resultat i förhållande till bakgrundslitteratur och tidigare forskning. Studien går att sammanlänka med tidigare forskning och det framgår att skapande kan innebära många olika saker, utföras på många olika sätt och att det kan ha positiva konsekvenser för elevernas utveckling. / The aim of this study is to investigate how music teachers states that they work with creativity in music teaching, which requirements who are needed for working with music creation and how they believe that music creation can contribute to pupil’s development. Method literature and previous research shows that music creation can imply many different meanings and that it is possible to work with music creativity in many different ways. Creation in music also proves to be important both for students' knowledge development and for development in a personal and emotional way. This study is based on a sociocultural perspective, it is qualitative and based on semi-structured interviews with four music teachers. Thematic analysis has been applied to analyze the data from the interviews. The results of the study present different ways to teach in music creation, for example music creation based on pictures and stories, digital music making and music making with rhythms. Requirements needed for working with music creation is also something that is presented. Both material conditions such as access to instruments and social conditions such as the classroom climate prove to be important to be able to work with music creation in school. What music creation can contribute to pupil’s development is also something that is presented in the results and aspects that are presented is for example that pupil´s creativity develops, and they are able to express their thoughts and ideas. In the chapter for discussion the results are compared with previous research. The study can be linked to previous research and it is clear that music creation can mean many different things, be performed in many different ways and that it can have positive consequences for students' development.

There is a growing interest in designing for whole body interactions in the field of Human–Computer Interaction, where numerous researchers are using this knowledge for creating new age digital musical instruments, with the secondary focus on creating inclusive music creation mediums for all. The aim was to create a new interaction medium for Sound Forest, a digital musical instrument at Stockholm Museum of Performing Arts. In this report we have used an Android app to allow users to modulate sound created by the Sound Forest by their hand movements. The app was tested and evaluated by 9 individual users, where they were told to use the app and were asked to try to modulate the sound with their hands while holding the phone in their hand. They were asked to fill a Google Form that inquired about their experience and asked about their informal feedback regarding the process. The data was visualised and observed, where one can see the moderate success of the mappings and visual feedback provided by the app. Qualitative suggestions provided by the users were recorded for future development and evaluation. / Det finns ett växande intresse för att designa interaktioner av hela kroppen inom området människa–datorinteraktion, där många forskare använder denna kunskap för att skapa nya digitala musikinstrument, samt för att skapa inkluderande musikskapande medier lämpliga för alla. Syftet var att skapa ett nytt interaktionsmedium för Sound Forest, ett digitalt musikinstrument vid Stockholms Scenkonstmuseum. I den här rapporten har vi använt en Androidapp för att tillåta användare att modulera ljud som skapas av Sound Forest genom sina handrörelser. Appen testades och utvärderades av 9 individuella användare, där de blev tillsagda att använda appen och ombads att försöka modulera ljudet med händerna medan de höll telefonen i handen. De ombads att fylla i ett Google-formulär angående deras upplevelse samt deras informella feedback angående processen. Datan visualiserades och observerades, vilket visade framgången av kartläggningarna och den visuella feedback som kom från appen. Kvalitativa förslag från användarna registrerades för framtida utveckling och utvärdering.

Within the creative industries, such as visual arts and music, there has been a rise of AI implementations to solve various tasks, in each respective creative field. Implementations within the field of AI music creation have gained a lot of attention in recent years, due to the fact that many tools have become proficient in making music. Previously, there has been a lot of research dedicated to the algorithms behind these tools, but not as much to other software qualities that may be useful to both users of these tools, and developers of such tools to know. Hence, the focus of this thesis will be on completing a mapping of 6 established AI music creation tools, after a set of technical evaluation components. The mapping was carried out by a functional taxonomy. The results showcase that a majority of the tools implement DL algorithms, all data-sets are constructed differently, the majority apply user-friendly cloud-based environments for their tools, and that there was an equal divide between open-and closed source tools. The discussion chapter analyzes why developers have created the tools in a certain way, why potential developers should consider to implement a music creation tool with a DL algorithm, and why they should consider studying existing open-source tools, due to the knowledge and resources developers stand to gain from such a platform. Closed-source tools are more suitable for users who only want to create music with AI music creation tools, considering the uncomplicated usage, and access of such a tool. / Inom de kreativa branscherna, till exempel bildkonst och musik, har det skett en ökning av AI-implementeringar för att lösa olika uppgifter, inom respektive kreativt område. Implementeringar inom området AI-musikskapande har fått stor uppmärksamhet de senaste åren, på grund av att många verktyg har blivit skickliga i att skapa musik. Tidigare har det gjorts mycket forskning tillägnad till algoritmerna bakom dessa verktyg, men inte lika mycket andra mjukvaru-kvaliteter som kan vara användbara för både användare av dessa verktyg och utvecklare av sådana verktyg att känna till. Denna avhandling kommer därmed fokusera på att slutföra en kartläggning av 6 etablerade AI-musikskapande verktyg, med hjälp av en uppsättning tekniska utvärderingskomponenter. Kartläggningen utfördes med en funktionell taxonomi. Resultaten visar att en majoritet av verktygen implementerar DL-algoritmer, alla datamängder är konstruerade på olika sätt, majoriteten tillämpar användarvänliga molnbaserade miljöer för sina verktyg, och att det fanns en lika uppdelning mellan verktyg med öppen,-och sluten källkod. Diskussionskapitlet analyserar varför utvecklare har skapat verktygen på ett visst sätt, varför potentiella utvecklare bör överväga att implementera ett musikskapande verktyg med en DL-algoritm och varför de bör överväga att studera befintliga verktyg med öppen källkod, på grund av den kunskap och resurser som utvecklare har att vinna på från en sådan plattform. Verktyg med sluten källkod är mer lämpade för användare som endast vill skapa musik med AI-musikskapande verktyg, med tanke på den okomplicerade användningen och tillgången till dessa verktyg.

La société musicale égyptienne est épanouit au début du vingtième siècle avec l’apparition des mouvementsréformistes. La constitution de cette société marquera sans doute profondément le paysage musical du répertoireclassique, mais c’est surtout à partir des années vingt et trente que tout un mouvement de jeunes musiciens essaierade faire une musique d’inspiration occidentale. Le compositeur-interprète égyptien Mohammad ‘Abd al- Wahhāb abien reflété ce mouvement rénovateur à travers son style de création musicale varié entre tradition et modernité,intertextualité et originalité, formalisme et liberté. Le répertoire de M. ‘Abd al- Wahhāb est un exemplereprésentatif pour étudier les premières tentatives de modernisation faisant appel à un métissage avec la musiqueoccidentale et bouleversant les paramètres : syntaxe, esthétique et style. Notre thèse a pour but de détecter les signesde la tradition et de la modernité apportés sur la forme musicale la plus authentique telle que l’improvisation vocalelayālī et mawwāl, en se basant sur une analyse comparative des oeuvres des grands maîtres qui ont marqué de leursempreintes le corpus de la musique égyptienne savante. Cette étude va permettre de dégager les constantes et lesvariantes qui ont déterminé l’évolution du répertoire de la musique traditionnelle au lendemain de la premièreguerre mondiale et d’étudier le processus adopté par M. ‘Abd al-Wahhāb pour imposer le renouveau contre leconservatisme tout en assurant le maintient de l’identité du système musical. / The Egyptian music society flourished in the early twentieth century with the apparition of the reformist movements.The constitution of this society would with no doubt deeply leave its marks on the music landscape of the classicrepertoire. However, it is especially from the twenties and the thirties that an entire movement of young musicianswould try a new music of western inspiration. The Egyptian composer-singer Mohammad ‘Abd al-Wahhāb wellreflected this innovation movement through his style of music creation, varying between tradition and modernity,intertextuality and originality formalism and liberty. The repertoire of Mohammad ‘Abd al-Wahhāb is arepresentative example to study the first attempts of modernization appealing to a mixture with western music andturning upside down the parameters: syntax, aesthetics and style. The aim of our thesis is to detect the signs oftradition and modernity brought to the most authentic music form such as vocal improvisation layālī and mawwāl,taking as a basis a comparative analysis of the works of the great Masters who left their marks on the corpus of theEgyptian skilful music. This study will allow to extract the constants and the variants that determined the evolutionof the repertoire of the traditional music in post World War I and to study the process adopted by Mohammad ‘Abdal-Wahhāb to impose the renewal against conservatism by assuring the maintaining of the identity of the musicsystem.

Detta kvalitativa forskningsinriktade arbete syftar till att belysa musikskapande i samband med användning av digitala verktyg i fritidshemmets undervisning. Arbetet är grundat i att undersöka det digitala musikskapandets utmaningar och utvecklingsmöjligheter utifrån ett lärarperspektiv. Musik är en viktig del av elevernas uppväxt och utveckling av kunskaper och deras identitet. Fritidshemmet har ett viktigt uppdrag att främja eleverna i sin utveckling i musik med fritidspedagogiska arbetssätt som skiljer sig från skolans musikundervisning. Arbetet är grundat i sociokulturellt lärandeperspektiv, multimodalitet och estetiska lärprocesser. Det sociokulturella perspektivet är ett viktigt verktyg som arbetssätt i fritidshemmets musikaktiviteter. Resultatet är inhämtat genom intervjuer med verksamma lärare i fritidshem med varierad bakgrund inom området. Resultatet visar att lärarna upplever att det är ett viktigt område som borde arbetas mer med. Ett aktivt musikskapande förekommer sällan och sker ofta omedvetet. Brist på kompetens, intresse och brist på verktyg inom området är något som lärarna poängterar är en utmaning. Många lärare upplever att de inte har nog med kompetens att bedriva musikskapandeaktiviteter och framförallt inte digitalt inriktat. Trots utmaningar med området ställer lärarna sig positivt till att utveckla det digitala musikskapandet. De ser flera möjligheter och ger exempel på förändringar för att skapa rätt förutsättningar till att kunna utveckla området. Keywords:  Teacher in extended school teaching, leisure pedagogue, music creation, music, digital tools, learning tablet,  sociocultural perspective, availability, multimodality, aesthetic learning processes