Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger förhåller sig till musik samt hur de ser på sin egen musikalitet. Utifrån syftet formulerades fem frågeställningar som berör hur musiken används i förskolan, vilken relation pedagogerna har till musik, hur de ser på musikalitet och musikens betydelse för barnen samt musikens roll i yrkesutbildningen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer i form av samtalsintervju med en intervjuguide där totalt fyra pedagoger från två förskolor intervjuades. De var alla kvinnor med 19 till 37 verksamma år inom förskolan. Resultatet visar att tre av fyra pedagoger använder musik medvetet i det dagliga arbetet på förskolan och känner sig säkra i sin musikaliska roll. Synen på musikalitet skiljde sig åt med två olika uppfattningar. Den ena var att alla är musikaliska, alla kan känna glädje av musik på ett eller annat sätt, samt att det är ett roligt och användbart verktyg. Det andra var att det krävs god kunskap om musik och fallenhet för sång och instrument för att kunna praktisera musiken i förskolan. Resultatet visade även en koppling mellan en god relation till musik under uppväxten och ett tryggt förhållningssätt till musikanvändandet på förskolan.

Zugl.: Erlangen, Nürnberg, Universiẗat, Diss., 2008.

Diss. Stockholm : Kungliga Tekniska högskolan, 2008.

Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2008.

Zugl.: Hildesheim, Univ., Diss., 2009

Zugl.: Diss. Univ. Dresden, 2005.

Zugl.: Diss. Univ. Dresden, 2005.

Diss. Nr. 1562 Wirtschaftswiss. St. Gallen.

Syftet med den här studien är att lära mig mer om den kreativa processen och se hur valet av olika instrument påverkar mitt låtskrivande. Undersökningen grundar sig på skrivandet utav fyra låtar på fyra olika instrument. Egna observationer av den kreativa processen under låtskrivandet och analyser utav de färdiga låtarna visar hur instrumenten på olika sätt påverkat låtarna. Det visar sig att instrumenten har stor påverkan på musiken både rytmiskt och melodiskt. Arbetet har resulterat i fyra stycken inspelade låtar varav två utav dem har fått enkla arrangemang som till största del grundar sig på idéer som dök upp under skrivandet utav dem.

I möten mellan folk från olika delar av världen kan det vara lätt att låta fördomar komma i vägen och tro att mötet mellan dessa folk kommer att bli svårt på grund av språkliga hinder och kulturella olikheter. När nyanlända barn fick chansen att möta ett midsommarfirande för första gången kunde de känna igen sig i den svenska kulturen, och intressant är hur mycket barn, ungdomar, skola och lärare vet om folkmusik. Uppsatsen syftar till att undersöka hur några musiklärare i grundskolan, årskurs 7-9, använder folkmusik i egen musikundervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer gjorda med fyra musiklärare från olika delar av en större stad i Sverige, som sedan analyserats. Resultat visar att det finns en osäkerhet kring begreppet folkmusik i Sverige. Det visar sig i att lärarna har svårt att definiera begreppet folkmusik, vilket också gör att folkmusiken inte medvetet används i undervisningen. Lektionerna där folkmusik används påverkas av hur mycket eleverna bär med sig hemifrån och det blir tydligt att det finns en skillnad mellan elever med utländsk härkomst och svensk härkomst då eleverna med utländsk härkomst har en mer säker och levande relation till sin folkmusik.