Detta arbete har undersökt musikens inverkan på auditiv reaktionstid genom att utföra en undersökning där deltagare tillhörande två grupper har fått utföra ett reaktionstest i tre omgångar var. Undersökningen är baserad på tidigare forskning kring reaktionstid och musikens påverkan på prestationsförmåga. Den ena gruppen utförde testet medan musik spelades i bakgrunden, medan den andra gruppen gjorde testet utan bakgrundsmusik.  Musiken som spelades i bakgrunden medan respondenterna i grupp 1 utförde reaktionstestet skrevs specifikt för detta arbete och utgör den kreativa delen av artefakten. Datainsamlingen var i huvudsak kvantitativ i form av resultat från reaktionstestet och flervalsfrågor i en enkät som respondenterna svarade på efter att ha utfört reaktionstestet. Resultatet från undersökningen visade på en skillnad i reaktionstid mellan de två grupperna. Utifrån detta drogs slutsatsen att musiken som användes i undersökningen påverkade deltagarnas auditiva reaktionstid positivt.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur en musiklärare kan integrera musikteori under lektioner i kursen Instrument eller sång 1. Musikteoridelen kommer att grundas i det centrala innehållet från kursen Gehörs- och musiklära 1. Studien vill visa på hur musiklärare inom ramen för undervisning i kursen Instrument eller sång 1, applicerar musikteoretiska inslag i sin undervisning. Det är en kvalitativ studie som har genomförts med hjälp av en intervju med en musiklärare och två observationstillfällen av instrument- eller sång 1-lektioner där samma lärare har individuella lektioner med en elev á lektion. Resultatet visar på att musikläraren integrerar musikteori med hjälp av språket med fokus på förståelse av musikteoretiska begrepp. När förståelsen är nådd applicerar musikläraren de musikteoretiska begreppen praktiskt i form av att översätta det teoretiska till gitarrspelande.

Syftet med litteraturstudien är att undersöka vilka funktioner litteraturen tillskriver musik och sång i barns språkutveckling samt med vilken styrka och på vilka grunder litteraturen hävdar dessa funktioner. Som analysmetod studeras olika påståendens retoriska styrka genom att använda följande begrepp som analysverktyg: komplex modalisering, enkel (assertorisk) modalisering och nollmodalisering. Först söks det efter påståenden som berör frågeställningarna för att sedan, med hjälp av utvalda analysverktyg, undersöker dess styrka. Resultat påvisar att en överhängande majoritet hävdar att det finns relationer mellan musik och språkutveckling men att dessa är grundade på olika sätt. Även om författarna verkar vara säkra på sina antaganden, så framkommer inga definitiva forskningsgrunder när det gäller relationerna mellan musik och språkutveckling. Bara för att det nämns forskning eller forskningsresultat så säger det inte att det är fundamentalt eller allmänt bevisat som sant. Många påståenden i litteraturen innehåller assertoriska modaliseringar. Dock är dessa är inte tillräckligt grundade i vetenskaplig forskning för att kunna tillskriva dem styrka.

Detta arbete handlar om att utforska hur jag kan få ett bättre sväng på mitt trumset, både i livesammanhang och i studio. Metoderna är anpassade för mig och där jag befinner mig som musiker just nu, men de går även att tillämpa för andra trumslagare och musiker i allmänhet.      Under det här arbetet har jag har valt ut tre teman inom trumspel att jobba utifrån. För att undersöka dessa teman har jag spelat in ett antal låtar i studio med hjälp av både ljud och video samt spelat och analyserat ett antal andra låtar i en så kallad ”Groove-ensemble”.       Jag har även intervjuat etablerade musiker som har stor erfarenhet inom både studio- och livesammanhang. Jag har ställt dem en specifik undersökningsfråga angående sväng och sedan jämfört svaren med mina resultat.      Tyvärr uteblev en del dokumentation från studioinspelningarna eftersom de inte bearbetats i tid av utomstående part. De inspelningar som blev färdiga har dock varit tillräckliga för mig att undersöka mina utvalda teman även om jag önskat ha mer data tillgänglig att redovisa i arbetet.      Alla slutsatser jag dragit i detta arbete har dragits utifrån mina egna erfarenheter, de intervjuer jag gjort samt den information jag tagit del av via sociala medier och bör därför inte nödvändigtvis tas för att vara sanning.

Syftet med detta arbete har varit att studera hur barn tänker kring musik till dataspel och vilka val de gör i förhållande till sina tidigare erfarenheter av musikkonventioner inom dataspelsgenrer. Dessa frågor undersöktes genom att en artefakt skapades utifrån kunskaper från tidigare forskning och två förstudier. Artefakten bestod av tre musikstycken, samtliga med olika genrer för att stämma överens med tre valda trailerna. En kvalitativ gruppundersökning utfördes med fyra grupper bestående av barn. Barnen var mellan åtta till tio år gamla. Grupperna fick i uppgift att kombinera en vald trailer med ett musikstycke. Resultatet av studien visar att de fyra grupperna valde de vedertagna kombinationerna. Det som utgjorde gruppernas val var framförallt tempot i musikstyckena, men även instrumenteringen. Dessa frågor skulle kunna undersökas igen på en större skala och i andra miljöer.

Syftet med denna studie var att undersöka sambanden mellan smak och ljud. Undersökningen har specificerats till olika frekvensområdens påverkan av smakerna beskt och sött. Rapporten börjar med bakgrundskapitlet som innefattar fakta kring ämnet och exemplifierar relaterad tidigare forskning. Två musikstycken komponerades för att användas i undersökningen. I testet deltog 30 informanter som fick lyssna på en komposition och undertiden äta mörk choklad. Efteråt fick de besvara frågor angående smakupplevelsen i enkätform. Det visade sig att musiken hade en påverkan på informanternas uppfattning av smak. Rapporten avslutas med en diskussion kring den utförda studien och dess framtid.

Denna studies syfte är att undersöka hur genus och könsroller påverkar samt påverkas av ensembleundervisning på gymnasienivå hur könsroller influerar det individuella musicerandet bland barn och ungdomar. I studien undersöks hur de två traditionella könsrollerna flickor och pojkar behandlas av lärare samt varandra i den gymnasiala musikundervisningen. Utöver detta utforskas fenomen som instrumentval, ledarroll, platstagande och musikalisk förtrogenhet relaterat till genus och könsroller. För att åstadkomma detta har fyra kvalitativa intervjuer genomförts av fyra föra detta elever på gymnasium med estetisk inriktning. Intervjudeltagarna gick i gymnasiet någon gång under 2010-talet och gick alla på olika gymnasieskolor. I resultatet redovisas hur genus och könsroller framträder som något som har en stark påverkan på musikundervisningen. En tydlig könsrelaterad fördelning av musikinstrument bland musikelever framträder i resultat, samt påvisar att musikaliska förväntningar skiljer sig från pojkar gentemot flickor. Pojkar ses ofta som kreativa och dynamiska och flickor betraktas som duktiga men passiva. Studien lyfter platstagande i musiksalen som genuskodat, då pojkar tenderar att ta mer fysisk och social plats än flickor.

Denna uppsats handlar om hur förskolorna inkluderar musik och rörelse för de yngsta barnen för att främja språkutvecklingen. Syftet med uppsatsen är att erövra kunskap kring hur pedagogerna arbetar med musik och rörelse och hur dessa kommer till uttryck i verksamheten. Observationer utfördes på två avdelningar på en förskola i en kommun i norra Sverige. I materialet ingår också en jämförande studie som genomfördes i två kommuner i södra Sverige för att se likheter och skillnader i det pedagogiska arbetet med de båda uttrycksformerna musik och rörelse. Totalt intervjuades fem pedagoger på fyra olika förskolor. Det empiriska materialet tolkades sedan utifrån Vygotskijs sociokulturella teori. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer samt videoinspelning av aktiviteterna. Resultatet visar att förskolorna genomgående arbetar med musik och rörelse och inkluderar dessa som ett viktigt ämne inom verksamheten. De samarbetar för att de estetiska lärprocesserna ska vara väl synliga i verksamheten för att främja barnens språkutveckling.

Under hösten 2019 och våren 2020 har jag utforskat en kreativ process med mig själv som ensam låtskrivare, instrumentalist och producent. Jag har ämnat att bättre förstå hur mina musikaliska färdigheter och influenser påverkar mitt konstnärliga uttryck och därigenom min personliga inverkan på vägen från idé till färdigt verk. Utifrån frågeställningar kring vilka möjligheter och begränsningar en helt individuell konstnärlig process erbjuder och påverkar upplevelsen av resultatet, hur mina musikaliska influenser manifesterar sig, avsiktligt eller inte, samt hur jag mer specifikt förhåller mig till textförfattande i min process, påbörjade jag detta arbete genom att bryta ned mitt skapande i elementära byggstenar, för att sedan börja mitt låtskrivande i en för mig ovan ände – nämligen med text. Efter en tids misslyckade försök med denna metod skrev jag, spelade in och producerade en låt med utgångspunkt i vad jag i stunden enbart uppfattade som en känsla. Senare reflektion ledde mig till att uppfatta tydliga musikaliska influenser i min musik som jag i stunden inte hade någon tanke på, samt har gett mig en stor uppskattning för teknikens roll – både som praktiskt verktyg, men även som inspirationskälla – i min kreativa process.

Tidigare forskning har utförts om vilken betydelse musik har inom dataspel, vad musik tillför till helhetsupplevelsen och vilka parametrar inom musiken som framkallar vissa emotionella reaktioner hos spelaren. Dock har få av dessa studier fokuserat på tonregister och dess användbarhet för att framkalla rädsla, vilket leder till denna undersöknings problemformulering. Detta undersöktes genom ett speltest uppföljd av semistrukturerade intervjuer där kvalitativ data insamlades. Resultaten pekar på att höjden av tonregister inom spelmusik inte påverkar den upplevda känslan av rädsla i ett dataspel. Däremot verkar förändring av tonregister bidra till en förstärkt känsla av rädsla, oavsett riktning eller höjd. Detta visar på ett behov av mer forskning inom området som inte begränsas av de ramar som denna undersökning har begränsats av. Främst behövs flera tonregister i olika omfång undersökas kombinerat med ett bredare urval av respondenter för att utröna eventuella skillnader mellan folkgrupper.