<p>Partitur bifogas i efterhand</p>

När jag vid ett övningstillfälle upptäckte att jag inte följde noteringar från kompositörenmärkte jag att stycket blev helt annorlunda än kompositören menat. Det gjorde att jag villefördjupa mig i interpretation.Detta arbete är en fördjupning i två pianostycken, som jag inte har någon tidigare kännedomom. Genom att se hur min interpretation skiljer sig från original-notbilden, harkompositörernas angivelser blivit borttagna.Mina tolkningar av styckena har spelats in, för att senare i arbetet jämföras gällande olikheteroch likheter i interpretationen. Förutom nämnda fördjupning har jag också gjort enundersökning med en medstudent.Under arbetets gång har jag fått en större kunskap om hur man kan fördjupa sig i olikastycken, att man kan pröva sig fram för att hitta olika tolkningar och olika sätt att spela på. Jaghar bemödat mig om att utforska styckena på ett djupare plan. Detta genom att försöka förståhur stycket är uppbyggt, se olika teman, spela i skilda tempon, olika anslag och varieradynamiken. Resultatet av arbetet är främst att jag har utvecklat min musikaliska medvetenhetnär jag studerar in och spelar nya stycken.

Detta arbete handlar om hur akustik kan forma en musikers musikaliska tolkning. Tanken med arbetet är att få en större inblick kring hur akustiken formar mig som musiker, men även hur det formar mitt musikaliska framträdande och min musikaliska tolkning. Studien genomfördes genom att jag spelade tvärflöjt i de olika akustiska miljöerna Black Box-Studio Acusticum, Saursalen- Norrbottensmusiken- Studio Acusticum samt Hortlax kyrka-Piteå. På varje plats spelade jag samma 3 stycken, som alla var av olika karaktär. När jag hade spelat på varje plats skrev jag ner mina reflektioner om hur jag upplevde akustiken, där exempelvis jag reflekterade över om det var något jag fick jobba mer med eller om det var något som upplevdes lättare i akustiken. Varje framträdande på de olika platserna spelades även in och analyserades i efterhand för att se om hur akustiken kunde påverka framträdandet ifrån ett lyssnings-perspektiv. Efter att både ha fått möjlighet att själv spela i dessa akustiker samt att få skriva ner mina reflektioner och i efterhand läsa dem och att få lyssna på inspelningarna i efterhand så har jag fått förståelsen att; en musikers musikaliska tolkning formas och påverkas av akustiken och efterklangen som finns där man spelar. Där den musikaliska tolkningen förändrades exempelvis genom att jag påbörjade nya fraser olika fort beroende på hur mycket akustik och efterklang som fanns i lokalen. Under studien framkom även en fundering kring att instruments klang även förändras i akustiken och efterklangen, och är det då verkligen den musikaliska tolkningen som förändras eller är det endast instrumentets klang som gör det? Mina reflektioner visar att både den musikaliska tolkningen samt instrumentets klang förändras i olika akustiker med olika efterklanger och det formar mitt musikaliska framträdande.

In this paper I will explore the concept of musical presence and when it occurs. I will also investigate whether the creation of a programme is a useful method for finding musical presence. Finally, I will try to define the importance of musical presence in conducting. / <p>Examenskonsert med Norrköping symfoniorkester: 1. Carl Nielsen–Heliosouvertyr, op.17. 2. Pjotr Tjajkovskij–Romeo och Julia (Fantasiouvertyr), TH 42. Bifogad video: 1. Johannes Brahms–IV. Allegretto grazioso ur Pianokonsert nr. 2 i Bb-dur, op. 83. Inspelad i Kungasalen 28 mars kl.12.30. Piano: Jason Bae Dirigent: Jakob Aspenström Symfoniorkester bestående av studenter från KMH</p>

Zugl.: Berlin, Humboldt-Univ., Diss.

I den här uppsatsen undersöker jag problematik och strategier kring att färdigställa musik. Syftet med uppsatsen och det tillhörande konstnärliga arbetet är att i huvudsak försöka svara på frågorna: Upplever musikskapare att det är svårt att färdigställa musik, och vilka hinder och strategier finns i så fall? Detta gör jag genom att analysera arbetsprocessen av fem låtar jag i samarbete med andra eftersträvat att färdigställa, samt genom att intervjua tre musikskapare. I mitt resultat har jag kommit fram till att det är väldigt viktigt att som musikskapare faktiskt kunna färdigställa musik, men att de flesta musikskapare på ett eller annat sätt upplever att färdigställandet av musik kan vara svårt. Några möjliga strategier för att bli bättre på detta är tydliga deadlines, tydlig målbild och samarbeten. Mitt konstnärliga arbete har resulterat i två färdigställda låtar och tre låtar som, med anledning av tekniksvårigheter och tidsbrist, inte fram till denna tidpunkt blivit färdigställda.

Detta arbete har handlat om att undersöka möjligheterna till att förena bretonsk folkmusik med genrerna indiepop, folk samt RnB i en förhoppning om att hitta ett eget unikt sound. Arbetet resulterade i fyra låtar som skrevs och producerades under fem veckors tid med en metod som bestod av att lyssna, analysera samt inspireras av musik i dessa olika genrer samt musik där man har laborerat med att beblanda olika genrer. I diskussionen tas det upp reflektioner över vad man kunnat göra annorlunda samt det som fungerade bra och vad jag kan dra för lärdom av detta arbete.

Univ., Diss.--Freiburg, 2002.

Arbetets syfte är att undersöka hur den sångliga interpretationen påverkas av att spela in sången i ett tidigt respektive sent skede av inspelningsprocessen. Bakgrunden till mitt arbete är att jag länge funderat på hur det kommer sig att man vanligtvis spelar in instrumenten först och sången sist i popmusik-sammanhang. Vad jag ville undersöka är hur resultatet skiljer sig om man vänder på inspelningsprocessen och spelar in sången så tidigt som möjligt för att därefter spela in instrumenten. Metoden jag valt för att ta reda på detta är att spela in fyra av mina egenskrivna låtar, två på vardera inspelningssätt. Det jag har analyserat är både inspelningsprocessen och resultatet av inspelningarna. Låtarna finns att lyssna på liksom andra ljudexempel som är intressanta för arbetets syfte. Resultatet är att jag har fått större förståelse för vilken inspelningsordning jag ska välja vid olika tillfällen. Om det är en slamrig rocklåt som ska spelas in där sången behöver vara kraftfull, då föredrar jag att instrumenten spelas in först så att sångaren får stöd av dem i sitt framförande. Om det däremot är en låt där sången tillåts vara återhållsam och intim, då föredrar jag att spela in den först.

I det här arbetet har jag utforskat hur användningen material som inte var avsett påverkar kompositionsprocessen samt den musikaliska slutprodukten. Syftet med arbetet var att leta efter ett nytt tonspråk som samtidigt hade en stark förankring i mitt egna musikaliska idiom. För att åstadkomma detta använde jag mig av två metoder. Den ena innebar att styckena i arbetet skulle bestå av material som hade sitt ursprung i felspelningar. Den andra gick ut på felskrivningar i transkriberingsprocessen skulle sparas och inkorporeras i stycket. Totalt skrev jag sex korta etyder och en längre slutkomposition. De tre första etyderna är skrivna för solo-piano, de tre nästkommande för piano och klarinett och slutkompositionen för tvärflöjt, violoncello och två pianon. Slutsatserna jag drog ifrån arbetet var att användningen av det oavsedda som musikalisk komponent har både fördelar och nackdelar. Det ledde till en del estetiskt tilltalande och nyskapande idéer, men också till en del mindre estetiskt tilltalande idéer som heller inte var särskilt originella. Min teori var att detta berodde på att mina pragmatiska metoder för användande av det oavsedda tog bort möjligheterna att sortera ut de bra idéerna från de dåliga.